Vi åt middag på någon fancy resturang som Justin tvingat mig till.

Det hade varit helt underbart tills vi började tajfsa om vem som skulle betala notan.

JAg var fast bestämd med att det var jag som skulle det, men han nekade.

Nu gick vi sida vid sida på väg mot hotellet.

Ingen sa ett ord.

Antar att vi båda var lite små sura över varandra för vi fick dela på notan.

Justin ville betala hela, och jag med.

Och jag är bestämd. Tydligen Justin också.

När vi äntligen kom till hotellet gick vi in förbi receptionen där samma tjej som checkade in oss stog.

Hon gav oss ett vänligt leende men vi båda tittade bort.

Visst jag hatade att tjafsa med Justin, men han kan inte betala för allt.

Jag vill inte ha mer skuldkänslor än vad jag har.

Vi gick in i hissen coh typsikt ska det inte vara någon där så det blir ännu pinsammare.

Vi ställde oss i mitten av hissen brevid varandra i tystnad.

Hissmusiken gjorde så jag blev ännu mer irriterad än vad jag var. 

Sen kändes det som att hissen gick ännu sagtare än vad den brukar. Typiskt. 

'' Vafan är de här..''. mumlade Justin.

Han märkte också att den gick otroligt segt.

Helt plötsligt tvärstannade hissen och en hög smäll hördes.

Mina ögon for upp. Det kan inte vara sant.

'' Argh.. Du måste fucking skoja med mig!''. muttrade Justin och tröck flera gånger på 8:and knapp.

Hissen hade stannat.

En hög frustrerad suck lämnade min strupe. Jag kunde inte bli argare just nu.

'' Hej vi ber så hemskt mycket om ursäkt att hissen stannat, vi håller ju nu på att lösa problemet. Tyvärr kan det ta några timmar. Vi ber återigen så mycket om ursäkt.. Vi ska göra allt vi kan!''. sade en mans röst från högtalarna i hissen.

'' ÅH!''. skrek jag och sparkade irriterat till hissdörren.

'' Kul att sitta här inne med dig..''. mumlade Justin och slog sig ner på hissgolvet med ryggen lutad mot väggen.

Att vi kan bli så här griniga över ett litet argument var otroligt.

'' Wow tack Justin! Kan bara säga desamma!''. fräste jag och slog mig ner på andra sidan hissen med ryggen mot väggen.

Det här var precis vad jag behövde.

Efter att suttit ner i 15 minuter började min rumpa domna bort.

Jag var otroligt rast lös och irriterad. Hastigt reste jag mig upp och började gå runt i små cirklar i hissen.

En gnutta rädlsa fanns inom mig.

Justin var verkligen förbannad. Och jag vet vad han var kapabel till.

OCh det såg inte bra ut.

Jag kom till och med ihåg hur hans ögon svartnade på resturangen.

 

Jag fnös bara att tänka på det. Hur vi båda skämde ut oss själva över en sån liten sak.

'' Vafan fnyser du för? ''. muttrade Justin från golvet.

'' Hur du skämde ut mig på resturangen..''. mumlade jag.

'' Va? JAG skämde ut DIG? Det var förfan du som höjde rösten och började fan skrika!'. röt Justin.

'' DU kunde låtit MIG betala!!''. röt jag och tittade ner på honom.

Han reste sig hastigt upp vilket gjorde ås jag backade bakåt ett steg.

'' Jag var snäll och ville betala. Men tydligen kan jag inte de, eller hur?'. röt han och tog ett steg närmre mig.

Hans ögon var inte lika underbara längre.

Dem var mörk mörk bruna. 

Jag var ärligt talat rädd för honom. Speciellt när han var arg. MEn jag visste dock att han aldrig skulle lägga ett finger på mig.

'' Nej!''. röt jag tillbaka.

Han gav ifrån sig ett hest skratt.

'' Du är så patetisk vet du de?''. sade han.

'' Jag patetisk? Pfft, idiot!''. fräste jag.

HAn tog ännu ett steg närmre mig vilket gjorde ås jag tog ett steg bak och krockade med hissväggen.

Det här var ju perfekt. 

'' Va sa du?''. sade han och spände sina knytnävar.

'' J-jag..''. sade jag och tog ett djupt andetag. '' Jag sa att du var en idiot..''. 

Hans ögonbryn höjdes. 

'' Jasså? Du tycker jag är en idiot!''.  sade han.

Jag nickade. Jag kunde inte direkt backa ur nu.

Han tog ännu ett steg närmre mig och drog blicken längs min kropp.

Jag hade ett vitt linne, rätt uringat, med en svart kavaj, och ett par svarta skinny jeans.

Min vinterjacka låg på golvet, eftersom det var rena bastun här inne.

Jag bet mig sagta i läppen. Ärligt talat var jag jävligt upphetsad.

Att se Justin arg var ärligt talat riktigt sexigt.

Han såg noga på mina läppar då jag sagta bet dem.

'' Damn..''. mumlade han och bet sig själv i läppen.

Mitt ena ögonbryn höjdes. Var han lika upphetsad som jag?

Och det sägs att argt sex är det bästa sexet.

En retlig idé kom upp i mitt huvud.

Bara för att göra Justin frustrerad och ännu mer irriterad kunde jag ju retas lite? Det skadar väl inte?

Han stog med sin kropp tryckt mot min med blicken i min.

Jag slickade mig nog om mina läppar medans jag lät min blick glida upp och ner för hans kropp.

Jag insåg nu att man såg igenom hans vita t-shirt.

Eftersom det var varmt här inne måste han svettats och gjort så hans t-shirt blivit blöt ,vilket resulterar att man ser igenom den till hans sexiga abs.

Jag bet mig hårt i läppen. Jag ville ha honom. Nu.

Men jag visste att jag kunde lägga min ide bakom mig.

Och jag kunde inte ligga med Justin här innne i hissen när det troligtvis finns kameror.

Justin gav ifrån sig en frustrerad suck innan han vände sig om och gick till andra sidan av hissen.

Han förstog vad jag höll på med. Men trotts det tänkte jag absolut inte sluta.

På något sett var det roligt och sexigt att se honom så frustrerad.

Ett litet leende spreds på mina läppar.

'' Åh.. Måste det vara så jävla varmt!''. stönade jag och drog av mig kavajen som lämnade mig bara i ett linne.

Jag slängde den på golvet och tog tofsen som satt om min handled och satte upp håret i en hästsvans.

Jag kände hur Justins blickar brände mot min hud.

Snabbt sneglade jag ner och insåg att jag var otroligt svettig om bröstet.

Vilket gjorde allt det hela mycket roligare.

Jag älskade att retas. Det är de bästa som finns. Speciellt bland Justin, eftersom han blir så svag av de.

JAg drog handen över mitt bröst och drog bort de lilla svett som fanns.

Sedan vände jag mig om och skulle gå tillbaka till min plats då Justin tog tag i min hand och tröck mig med all sin kraft mot hissväggen.

Han mötte min blick för en sekund innan han tröck sina läppar mot mina i en hård kyss.

Ett litet leende spreds över mina läppar innan jag kysste tillbaka.

Hans händer drogs från min höft till min rumpa och han gav den ett lätt tryck vilket gjorde så en flämtning lämnade min strupe.

Han tog då chansen och trycka in sin tunga i min mun vilket jag glatt accepterade.

Mina händer åkte upp till hans hår och drogs igenom det.

Vilket gjorde att ett sexigt stön lämnade Justins strupe.

Justins händer tog ett fast grepp om min rumpa innan han bar upp mig med benen om sina sidor.

Hans neder del trycktes mot min vilket gjorde att vi båda stönade av lust.

Jag började lätt gnida mig mot honom vilket gjorde honom galen.

Hans läppar började röra sig snabbare mot mina, hans händer tog hårdare grepp om min rumpa och flera stön lämnade hans läppar.

Skulle jag vara ärlig var hans stön det sexigaste som finns.

Sekunden senare fann hans läppar min hals vilket gjorde att en stöt flög igenom kroppen.

Han visste att det var min svaga punkt.

Och jag visste redan nu att det här skullle sluta illa.

Hans underbara läppar drogs upp och ner på min hals, vilket orsakade att rysningar kom längs ryggraden.

Den här killen gjorde mig galen. Absolut galen.

Hans läppar drogs ner över min hals till mina bröst. Oboy, jag undrar vad dem som kollar på videoklippen från hissen sen säger.

Svaga stön lämnade min läppar innan jag tog tag om Justins huvud och tröck hans läppar mot mina.

Justin avslutade kyssen och la våra svettiga pannor emot varandra.

'' Fuck.. Jag vill ha dig..'. mumlade han..

Ett leende spreds över mina läppar.

'' Ta mig!''.

Han skulle precis till och trycka sina läppar mot mina då hissen lät till och dem började röra sig uppåt.

Justin gav ifrån sig en lättad suck innan den äntligen stannade på våning 8:a och hissdörrarna öppnades.

Jag vet inte vad som hände. Men vi tog våra saker och sprang till hotell rummet.

Helt ärligt har jag aldrig sprungit så här fort i hela mitt liv.

Tydligen inte Justin heller som flåsade som en gris när vi kom fram.

Han tröck mig upp mot väggen och hans läppar fann mina sekunden efter.

Samtidigt höll jag på att hitta kortet ur min jackficka.

Mina läppar röde sig mot Justins samtidigt som jag stoppade i kortet i dörren och den öppnades.

Vi båda ramlade in i rummet med läpparna fortfarande fästa vid varandra.

Jag vet inte hur men sekunden efter låg vi båda i sängen helt galna.

Energin i rummet var underbar. En blandning av lust, ilska och kärlek.

Den var annolrunda men så underbar.

Justin ställde sig upp och drog av sig sin t-shirt innan han försiktigt böjde sig över mig och tröck sina läppar mot mina. 

 

 Hans händer gled ner över mina lår, öve rmina svarta skinny jeans och mina höfter, han lutade sig tillbaka - men med våra läppar fortfarande anslutna - och drog mig med honom.

Just då fick jag idén och flyttade mig själv så jag skrevade honom när han flyttade oss längre ner på madrassen så vi kunde lägga oss ner helt.
Han smekte mina sidor ivrigt, och gled in med sina änder under mitt tunna linne.

En flämtning lämnade min strupe när jag inte förväntat mig att hans händer skulle vara varma mot min hud.

Då tog han tillfället i akt att glida in sin tunga i mun mun. 

Vilket jag med glädje accepterade och lät mina fingrar glida igenom hans silkeslena hår.
Justin stönade tyst och drog min kropp närmre sin, och jag tog ett hårt tag om hans nacke så vi var ännu närre varandra.
Vi båda tog en paus och la våra pannor mot varandras. Våra bröst åkte upp och ner av dem hastiga andetagen som lämnade våra strupar.
Jag bet mig hårt i läppen vilket orsakade attt jag kände något växa till under mig. 

Han greppade mina höfter och ett leende spreds över mina läppar. 

Han tröck sina läppar mot mina och så elak som jag är gned jag mina höfter mot honom i en långsam takt och släppte ut ett litet stön vilket gjorde att han stönade frustrerat.
Han höll mina höfter på samma plats samtidigt som jag upprepade samma rörelse som tidigare, vilket orsakade att Justin släppte ut ett annat stön mot mina läppar.

Jag drog bort från kyssen och lät Justin dra av mig mitt linne samtidigt som hans ögon vidgades.

Hans ena hand drogs över mitt bröst medans hans ögon utforskade dem noga.

'' Var är de här ifrån?'. sade han och lät sitt finger glida mellan mina bröst.

Ett litet fnitter lämnade min strupe. '' Gissa..''. 

Han slickade sig sexigt om läppen innan han nyfiket mötte min blick.

'' Victoria Secret?''. sade han med en sexig tog medans jag nickade.

Han slickade sina läppar igen och drog blicken ner till mina bröst igen.

'' Gillar du de?''. sade jag och bet retligt på en av mina fingrar.

Justins ögon blev - om nu möjligt - ännu större innan han nickade.

'' Aa..''. Hans ord var i princip en viskning när han såg mitt finger i min mun. '' Sluta reta mig.''. stönade han.

Jag fnissade till innan jag kände hans läppar mot mitt bröst.
Jag såg honom i ögonen medans ett svagt stön lämnade min strupe.
Hans läppar gick runt över mina bröst medans hans blick var i min.
'' Fuck.. Jag vill ha dig.. ''. mumlade han mot mitt bröst, medans hans händer smekte mina lår ursinnigt.
'' Baby.. Ta mig då..''. sade jag och bet mig orsäket i läppen.

 

 

Jag öppnade därefter Katelyns sms som gjorde så jag log.

Sist men inte minst öppnade jag Justins sms som skickades för någon minut sedan.

Med ett leende skrev jag in ett svar.

Jag ställde sedan alarmet på 10.00 innan jag satte mobilen på laddning och la mig ner bekvämare.
Jag kände mig smått nervös för resan.
Så mycket kommer hända, och så mycket känslor kommer uppstå.

Hoppas bara jag klarar det.

 

 

 

 

Alarmsignalen tjöt för full volym vilket gjorde att jag vaknade till med ett litet skrik.

Jag hade sovit så otroligt skönt inatt.

Det var verkligen länge sen jag legat i min egna säng.

Och sen var de nästan så att jag inte ville gå upp. Ville bara ligga kvar hela dagen.

Men det skulle aldrig hända.

Jag reste mig upp ur sängen och gick in på toan för att ta en snabb dusch.

Sen tog jag på mig rena underkläder och drog på mig ett par ljusa jeans och en svart skjorta.

Mitt hår fick självtorka i 10 minuter innan jag plattade det och drog på lite puder om ansiktet och mascara.

Som sagt, Justin gillar inte när jag har för mycket smink.

Igentligen vill han att jag inte ska ha något alls, men det skulle aldrig hända.

När jag var klar tog jag mina kryckor och väskan och gick ner till nedervåningen.

Tack och lov var JEnna hemma och stog coh stekte ägg.

'' Godmorgon!''. log hon.

'' Godmorgon!''. sade jag och ställde väskan på en av köksstolarna och gick fram till medicin skåpet och tog lite av mina smärtstillande tabletter och la ner dem i väskan.

Sen tog jag en nu samt ett glas med vatten och svalde ner en.
Sedan tog jag en tablett av mina p-piller och svalde direkt efter.

Jag har ätit p-piller i flera år. 
Jenna var den personen som ungefär ''tvingade'' mig in i det innan vi åkte till Stratford.

Även fast jag var oskuld åt jag dem. 
Allt blev så mycket lättare, man kunde kontrollera sin vecka, slapp ha mensvärkar. Och slippa bli gravid.

'' Har du ont i höften?''. frågade hon och väckte mig ur mina tankar.

Jag nickade. '' Har legat på den i natt så det gör extra ont..''. 

'' Du tar med dig tabletterna till Atlanta va?''.

JAg nickade igen. '' Självklart!''. 

' Jo vill du ha stekt ägg?''. 

'' Visst!''.  sade jag och otog ett glas och gjorde i ordning oboy.

Sen slog jag ner mig vid köksbordet och väntade på att Jenna skulle lägga fram en taldrik med stekt ägg på.

Jag gjorde samtidigt en macka och tog en skål med flingor.

Jag var verkligen hungrig.

Och dem senaste dagarna har jag snålat med frukosten också.

Jenna slog sig ner vid bordet och vi båda började käka.

Det var länge sen vi åt frukost tillsammans. Och det var riktigt skönt faktist.

Vi pratade om allt möjligt.

'' Så vad gjorde ni när ni kom hem från sjukhuset?''. frågade Jenna och drack lite av sitt kaffe.

Mina ögon spärrades upp.

Vad skulle jag säga? 

JAg kunde inte direkt säga att jag och Justin gjorde det direkt.

'' Ehm.. Vi.. Eh.. Kollade på.. Eh.. Tv!''. sade jag och log nervöst.

Ett retligt flin spreds på hennes läppar.

'' Ni gjorde det eller hur?''. 

Ett leende spreds över mina läppar. '' Ja okej!! Förlåt! Jag vet att vi skulle ta det lugnt men.. de bara hände.''. sade jag.

Hon skrattade högt. '' Jag visste det! På sjukhuset såg det ut som Justin skulle äta upp dig närsomhelst!''. 

Jag himlade med ögonen. '' VI hade inte gjort det på ett tag okej?''. 

'' Haha jag förstår..''.

'' Föresten har du träffat någon?''. flinade jag.

'' Jag träffade en kille här för några dagar sen på krogen, och han gav mig sitt nummer men jag har inte ringt!''.

Min mun föll vidöppen. '' Kom igen! Ring!!''. 

'' Neeej! Det har gått för lång tid!''. flinade hon.

Jag tittade menande på henne. '' Jenna, ring honom!''.

'' Jaja, gör det sen!''. flinade hon.

Jag himlade med ögonen och nåt upp det sista av frukosten innan min mobil börjde ringa.

Jag drog snabbt upp den ur fickan och kollade på skärmen.

'' Justin.''. mumlade jag med ett leende.

Snabbt tröck jag på 'svara' innan jag la mobilen mot örat.

'' Hej!''. sade jag.

'' Hej babe..''. 

Bara det gjorde mig gladare.

'' Jag sitter i bilen nu, du kan gå ut snart!''.

'' Okej, bra!''. 

'' älskar dig!''.

Ett litet fnitter lämnade min strupe.

'' älskar dig med!''. 
Innan jag la på.

Jag såg Jenna resa sig upp med ett snett leende på läpparna.

Eftersom jag inte haft så många seriösa förhållanden blir hon helt överlycklig när jag har ett och beter sig som en liten flicka på julafton.

Men det är min syster och jag måste acceptera det.

'' Föresten, Julafton är på fredag.. Ska du fira med Justin?''. sade Jenna.

'' Ehm..Jag vet inte.. Har inte direkt tänkt på de.. ''.

Jenna nickade.

'' Det är ju den 19:onde idag, så du har ju ett par dagar, kommer du hem på Onsdag?''.

Jag nickade. '' Aa på eftermiddagen.''. 

'' Okej. Men tänk på det tills onsdag då..''.

'' Visst. Men jag måste gå ut, Justin är här snart!''.sade jag och reste mig upp.

'' vänta kolla!'' flinade Jenna och tittade på dataskärmen som var framför henne.

Jag gick över till hennes sida coh tittade på skärmen.

Där var en bild på mig och Jenna som unga, vi satt i sandlådan i vårat gamla hus fulla med sand och skrattade.

'' Aw.. Jag kommer ihåg det där!''.flinade jag.

'' Du var så envis, du ville inte ge mig hinken!''. skrattade JEnna.

'' Vadå! Du hade en egen!''. skrattade jag.

'' Ja men min var trasig, du delade aldrig med dig av något du hade!''. 

'' Nej! För du hade precis lika dant!''. 

Vi båda skrattade men avbröts när en bil tutade utanför.

'' Justin är här..''. sade jag och gick ut till hallen.

Jag drog på mig min underbara svarta vinterjacka med vitt fluff inuti och sedan ett par svarta skinstövlar.

Jenna kom ut i hallen med ett leende på läpparna.

' Ha så kul nu..''. sade hon och omfamnade mig.

'' Det ska vi!''. flinade jag och kramade tillbaka.

SEdan tog jag mina grejer och öppnade dörren och gick ut.

Där stog Justins blåa mustang. 
Ett leende spreds på mina läppar innan jag skyndade mig ner längs gången mot honom.

Justin klev ut ur bilen och gick runt den för att möta mig.

'' Hej babe!''. flinade han och la armarna om min midja.

'' Hej!''. flinade jag och la mina om hans nacke.

'' Sovit gott?''.

'' Faktist ja, var riktigt skönt att slippa sova brevid dig för en gång!''. skojade jag.

Hans mun föll vidöppen och han låtsades spela ledsen.

'' Det där sårade mina känslor!''. sade han.

Ett fnitter lämnade min strupe innan jag mötte hans blick.

'' Jag skojade, det var skönt. Men tomt!''. 

'' Bättre!''. flinade han och tröck sina underbara läppar mot mina.

Jag kysste genast tillbaka och drog hans kropp närmre min.

Mina kryckor for i marken tillsammans med väskan ,men det sket vi båda i.

Han skulle precis dra in sin tunga i min mun då jag avslutade kyssen.

'' Vi har ett flyg att passa!''. 

'' Fan, visst ja!'. 

JAg skrattade till och böjde mig ner för kryckorna.

Justin, gentlemannen han är tog min väska och la in den i baksätet innan vi båda hoppade in i bilen.

Han startade bilen direkt och körde bort från min gata.

Jag skådade varenda hans rörelse.

Hans ena hand rörde sig mot ratten snabbt, den andra drog han igenom sitt hår, då och då bet han sig själv i läppen.

Han var nervös.

Jag kunde inte undgå att le. 
'' Vad ler du åt då?''. sade Justin och jag vaknade till ur mina tankar.

'' Inget speciellt!''. 

Justin skakade på huvudet innan han vände blicken till vägen.

När vi äntligen kom fram till flygplatsen parkerade Justin bilen på parkeringen.

Tydligen skulle någon av grabbarna hämta bilen sen ikväll.

Vi gick in till flyplatsen med våra väskor.

Det var rätt lite folk, skönt. Slippa trängas.

Vi gick fram och checkade in väskorna sedan gick vi igenom en säkerhets kontroll och visade passen och biljetterna.

Det var så spännande, jag såg verkligej fram emot att träffa Justins familj.

Nu får vi hoppas på att dem är hemma.

Jag spände fast säkerhetsbältet och satte mig bekvämare i stolen.

Snart skulle vi lyfta och lämna Stratford bakom oss.

Justin hade bitit sin läpp var 5minut, och trummat på sina knän hela tiden.

Han var verkligen nervös.

Jag tog hans hand och flätade in den i min.

'' Dem kommer älska dig..''. sade jag.

'' Jag vet inte.. Efter allt jag gjort..''. sade han.

'' Dem är din familj ,dem kommer förlåta dig! Tro mig!''. sade jag

Han nickade innan han slickade sig runt munnen och tittade ut genom fönstret.

Jag satt längst ut, Justin längst in.

Jag hade inget emot att sitta längst ut. Jag brydde mig bara om Jusitn just nu.

 

Hela flygresan var skakig och tråkig.

Dock tog det inte så lång tid, tack och lov.

Vi gick hand i hand av flygplanet till stället där man hämtar sina väskor.

Efter runt 10minuter kom dem äntligen och vi begav oss ut för att ta en taxi.

När vi väl fick en hoppade vi båda in.

Justin letade upp gatuadressen och berättade den för föraren.

Snart på hotellet.

Imorgon var de dags att åka till adressen det stog på internet.

Det var något med adressen som var bekant. 

Men jag visste itne vad det var.

Taxin stannade och vi klev ut ur bilen.

Ärligt talat så inte hotellet dumt ut. Jag undrar vad Bruce igentligen köpte för rum och på vilket hotell.

Justin såg på mig med ett lite läskigt leende.

Jag tittade frågandes på honom där vi gick in mot hotell entrén.

Han bara skrattade och skakade på huvudet.

När vi kom in till receptionen hamnade jag i chock.

Det var verkligen inte som jag trott.

Bruce hade bokat hotell rum på ett av dem dyraste hotellen i Atlanta.

Justin tog min hand och drog mig med fram till receptionen.

Jag var fortfarande i chock. Hur hade dem råd med det här? Det borde kostat hur mycket som helst.

'' Hej vad kan jag hjälpa er med?''. frågade en rödhårig tjej som stog i kassan.

'' Vi har bokat ett rum, på Bieber!''.

Hon nickade glatt innnan hon vände blicken till data skärmen framför sig.

'' Jaha, ja ni!''. sade hon och vände sig om och tog två rumkort och nått papper.

'' Här är era nycklar och lite information om vad som finns på hotellet!''. log hon.

'' Tack!''. sade vi samtidigt och tog dem.

Hon log mot oss båda innan hon började skriva på datan.

'' Jo juste, nummrerna till roomservicen, spat och lite andra grejer är uppe i rummet!''.

'' Room service?''. sade jag och tappade hakan.

'' Ja, precis! Room service!'.' log hon.

'' Tack så mycket.''. sade Justin och skrattade till innan vi gick mot hissarna.

Room service?
Var dem seriösa?
Det borde kostat så mycket. Bara tänka på det gjorde så jag fick skuldkänslor.

Det var ju jag som skulle betala resan, inte dem.

'' Babe, jag vet att du tänker på priset, men det var inte mycket.. Jag lovar!''. sade Juistin och placerade en liten puss på min kind.

Jag gav han en lätt nickning innan hissdörrarna öppnades och vi gick in i hissen.

Justin tröck på våning 8 av 10. 
Nästan högst upp. 

Jag var nervös över att rummet skulle vara lika snyggt och lyxigt som receptionen och entrén.

Det skulle göra så skuldkänslorna bubblade upp ännu mer.

Hissen stannade äntligen och vi gick båda ut tillsammans.

Jag hade en av mina kryckor som jag lutade mig mot.

Höften gjorde riktigt ont, och att sitta mycket var inte direkt skönt.

'' Här!''. sade Justin och stannade utanför rum nummer 810. 

Jag nickade spänt och såg hur han satte i kortet och dörren låstes upp.

Han höll upp dörren åt mig medans jag gick in.

Mina ögon blev som ballonger och hakan åkte ända ner till kina.

Det var otroligt. 

Rummet var hur vackert som helst.

Det hade jag verkligen inte förväntat mig. 

'' Wow Justin..''. sade jag och släppte väskan i golvet.

Rummet var verkligen perfekt. Det går inte ens att beskriva.

Sov rummet var hur stort som helst med högt tak, stora fönstrer med utsikt över Atlanta.

Toaletten var som mitt rum hemma i Staratford.

Sedan fanns det ett litet rum som var precis vid hallen där det stog en vit lädersoffa med en stor platt tv. 

Jag var mållös. Det var så underbart.

'' Justin v-vad är-r d-det här-r?''. stammade jag chockat fram.

'' Ett hotellrum babe?''. sade han som om jag var dum i huvudet.

Jag himlade med ögonen. '' Det här rummet måste kost-..''.

Justin avbröt mig genom att skynda sig fram till mgi och trycka sina läppar mot mina.

Såklart vart jag väldigt chockad men kysste genast tilbaka.

ETt leende spreds över Justins läppar innan han avslutade den heta kyssen.

'' Du pratar för mycket...''. flinade han.

Ett fnitter lämnade min strupe innan jag nickade. '' Förlåt..''.

'' Det är lugnt, så babe.. ska vi gå ut och äta nån stans?''.

Leendet på mina läppar växte. '' Absolut!''.

Justin la våra väskor på sängen innan vi båda tog våra grejer och lämnade hotellet.

Han behövde få sin familj av sina tankar. 

Bara för ikväll..

 

 

 

 

 

 

 

Dagen spenderades i soffan framför tv:n tillsammans med grabbarna.
Dem hade bett om ursäkt för att dem skrattade åt mig och sa att dem aldrig skulle göra det igen.

Men tro mig, dem kommer göra det.

Justin hade tvingat Bruce fixa dörren till badrummet osm han sparkat sönder.

Han skyllde på att '' han inte kunde böja sig ner för han hade så ont i ryggen ''.

Men jag visste att han inte hade det, han ville bara se Bruce jobba under Justins kommando.

Man såg verkligen hur Justin stog där och njöt.

Iallefall just nu sitter grabbarna inne i vardagsrummet och glor på fotboll medans jag sitter inne i köket och planerar vad vi skulle äta.
Jag hade en sån otrolig värk i höfterna och där nere.

Men jag ville inte visa det eftersom då skulle Roy börja retas igen.

Till lunch åt vi pizza, och killarna ville gärna äta det igen.

Vilket jag vägrade.

Så jag blir antagligen tvungen att laga mat.

Dock har jag inte något emot det, jag vill inte ligga nerbäddad i soffan hela dagen.

Jag slog upp Alex data som stog på köksbordet och slog upp 'pannkaks smet '.

Det var de lättaste att göra just nu.

Jag hittade receptet och ställde datan på köksbänken medans jag tog fram en bunke och ingredienserna.

Jag tror inte ens killarna märkte att jag lämnade rummet.

Innan jag började laga maten tog jag en värktablett åt min höft.

Att stå upp och steka pannkakor med min höft visste jag redan nu inte skulle vara det lättaste.

Jag gjorde klart smeten och tog en stekpanna och lite smör och skruvade upp värmen på plattan.

'' JAAAA!!''. hörde jag killarna skrika från vardagsrummet.

Ett skratt lämnade min strupe innan jag tog lite av smeten och hällde i den i stekpannan.

Efter att ha gjort en hel hög med pannkakor, och gjort runt 4 mer bunkar med smet räckte det.

Det var verkligen ett berg av pannkakor.

Sen bara för att göra det lite godare hällde jag på lite smält choklad så det rann ner längs pannkakorna.

Jag ställde den sedan på bordet tillsammans med dukningen.

'' MAT!''. skrek jag och genast hörde man snabba fotsteg mot köket.

'' Oh shit!''. hörde jag Roy säga.

'' Har du gjort de här babe?''. sade Justin och la sina hände rom min midja.

Jag nickade.

'' åh.. du hade inte behövt!''. sade han och kramade om mig försiktigt.

'' Men jag ville. Ät nu!''.

Dem alla slog sig ner vid bordet och började äta.
Jag tog en av mina särtstillande tabletter och svalde en.

Jag visste att jag inte skulle ta dem så ofta.

Men smärtan var otrolig.

Jag slog mig sedan ner brevid Justin och Seth innan tog två pannkakor och började käka.

Det ända grabbarna snackade om var fotbollen.

Har dem helt glömt bort att Slyder fortfarande är där ute?
Och att han troligtvis kommer starta ett nytt gäng? Och hur kan vi vara så säkra på att vi dödade alla.

Tänk så överlevde några?

Jag kände hur mitt huvud höll på att explodera av tankar.

Slyder hade varit i mitt hus.

Han hade kunnat döda mig.

Dödat Jenna.

Killarna började sagta men säkert lämna köket och gick tillbaka till fotbollen.

Medans jag satt ensam kvar med Bruce.

'' Cass?''. sade han.

Jag vaknade till ur mina tankar och mötte hans blick.

'' Aa?''.

'' Är du okej?''.

Jag bet mig hårt i läppen innan jag röck på axlarna.

'' Jag vet inte vad jag ska göra Bruce. Smärtan jag känner just nu är obeskrivlig. Skuldkänslorna. Jag har dödat folk Bruce! Det är inte likt mig. Jag håller på att bli någon jag inte vill bli.. Slyder är fortfarande där ute och... och han kan döda mig bara sådär, eller Jenna! Hon är den ända jag har kvar i min familj Bruce!''. sade jag.

Jag hade inte märkt att tårar börjat rinna ner för mina kinder.

'' Hey. Cass ingen kan skada dig när du är med oss. Ingen i det här huset tänker låta någon skada dig! Okej?''. sade Bruce och la sina händer om mina kinder.

Jag nickade och kände hur tårarna sagta slutade rinna.

Jag var så fast i Bruce ögon att jag inte märkte att Justin stog och tittade på oss.

Bruce vart genast nervös och reste sig upp.

'' jag lämnar er ensamma..''. mumlade han innan han försvann utom synhåll.

'' Vad var de där om?''. sade Justin smått surt.

Jag tårkade genast tårarna.

'' J-jag vet.. inte..''.stammade jag fram.

Justin gick fram och slog sig ner brevid mig.

'' Cass har de hänt något?''. sade han och bet sig i läppen.

'' Om det har hänt något? Justin jag har dödat flera personer! JAG! ''. tjöt jag och drog handen frustrerat genom håret.

Han drog mig genast in mig i sin famn och kramade om mig hårt.

'' Jag vet inte vad jag håller på att bli.. Justin det känns som jag är en hetl annan person!''. tjöt jag och kände hur mina ögon vattnades.

'' Cass.. Du har inte förendrats. Du.. bara är lite annorlunda. Jag hamnade i chock efter jag dödat min första person. Dem förtjänade det Cass. DOM hade tänkt dödat DIG om inte vi hade gjort något!''. sade han och smekte min rygg.

JAg kände hur tårar började rinna ner för mina kinder.

'' Det ända jag känner just nu är smärta och skuldkänslor. Dem hade också en familj Justin. Dem hade syskon, föräldrar?''. tjöt jag och tårarna blev bara mer och mer.

 

 

Det gjorde ont att se henne såhär. Jag visste inte att det skulle bli så här illa.

Hon var förkrossad över att ha dödat dem där personerna.

Och det gjorde mig förkrossad.

Efter några minuter gråtandes i min famn kände jag hur hennes kropp slappnade av och snyftningarna slutade.

Hon hade somnat.

Jag bar upp henne i min famn och började gå ut från köket upp för trappan mot mitt rum.

Hennes maskara hade runnit ner för hennes kinder.

Men trotts det var hon fortfarande lika vacker.

Jag sköt försiktigt upp dörren och gick fram till sängen och la henne ner försiktigt.

Jag drog av hennes mjukis byxor försiktigt och la dem på en stol i hörnet.

Sedan tog jag täcket och la det över hennes smala perfekta kropp.

Det ända jag kunde tänka på var hur vacker hon var.

Hon var så perfekt.

Jag satte mig på sängkanten och smekte hennes kind.

'' Godnatt baby..''. viskade jag innan jag gav henne en mjuk kyss på pannan innan jag lämnade rummet.

JAg stängde igen dörren innan jag gick ner in till vardagsrummet fram till skäpet där vi förvarade all sprit och wiskey.

Snabbt hällde jag upp lite wiskey i ett glas och drack snabbt upp det.

Jag kunde inte undgå att tänka på att allt det här var mitt fel.

Att hon mådde så här dåligt, att hon har skadat sig.

Allt är mitt fel.

Om jag bara undvikit henne i skolan, eller bytt skola tillochmed.

Jag har förstört hennes liv.

Hastigt hällde jag upp mer wiskey och tog allt i en klunk så det brände till i halsen.

Just nu brydde jag mig inte ett skit.

Jag behövde glömma det här för ett tag.

Fuck. Vafan har jag gjort?

Snabbt hälde jag upp ännu mer wiskey, trotts att jag kände blickarna från grabbarna bränna mot min hud.

'' Justin drick inge mer nu!''.sade Nick.

'' Jag gör vafan jag vill!''. fräste jag och drack några klunkar av wiskeyn.

En suck hördes från honom vilket bara gjorde mig irriterad.

Ingen av dem bestämmer över mig.

Jag tog glaset och tog ett av ciggpaketen på bordet och gick ut till altanen på baksidan.

Jag slog mig ner i soffan vi hade och tog upp en cigg och stoppade den i munnen.

Sedan tände jag på den och tog ett stort bloss.

Det var verkligen länge sen jag rökte.

Senaste gången var dagen då vi skulle till Slyders hus.

En våg av lättnad flög över mig. Musklerrna spändes av och jag lutade mig bakåt i soffan.

 Tankar for runt i mitt huvud som höll på att få mig galen.
Har Bruce känslor för Cassandra?
Eller tvärt om?
För den senaste tiden har dem gjort fler och fler saker, och blivit mer närgångna.

 Och det som gör mig mest förbannad är Bruce blickar mot Cass.

Hur han ser på henne, hur han beter sig runt henne.

Han är förfan inte hennes kille. Jag är!
Av ilska slog jag till en krukväxt som stog på altenen hårt så hela den gick sönder.

JAg brydde mig inte. Jag var förbannad.

Han hade inte rätt att hålla på som han gör. Hon är min. Bara min!
Ingen får röra henne utom jag.

Frustrerat tog jag ännu ett till bloss och drog in röken så långt jag kunde innan jag blåste ut den.

Den kalla luften träffade min hud.

Trotts det stannade jag kvar här ute.

Jag visste att julen snart var här och jag längtade inte speciellt mycket.

Jag hatar julen.

Fattar inte varför man har såna här skit högtider.

Dock firade min familj och jag alltid det.
På ett sätt saknade jag de. Det fanns så mycket minnen.

Minnen jag aldrig skulle glömma.

Hastigt skakade jag av tanken och släppte ner fimpen i askoppen och lämnade altanen.

Jag gick in till köket och ställde ner wiskey glaset i diskkon innan jag lämnade köket.

'' Justin, är du okej?''. sade en röst.

Jag vände mig om och mötte Alex blick.

'' Ja Alex.. ''. mumlade jag.

Han bet sig nervöst i läppen innan han gick in till vardagsrummet.

Jag suckade lätt innan jag gick upp för trappan mot mitt rum.

Försiktigt öppnade jag dörren och såg Cass ligga i sängen och sova.

Jag stängde dörren bakom mig och gick fram till sängen.

JAg tog av mig kläderna så jag bara var i mina boxer's och kröp ner under täcket brevid Cass.

Sedan la jag mig bakom henne och la armen om hennes lilla kropp innan jag stängde ögonen och somnade.

 

 

CASSANDRAS PERSPEKTIV/DAGEN EFTER:

Jag slog sagta upp ögonen och gav ifrån mig en tyst gäspning.

När jag fått upp ögonen märkte jag att Justin låg halft på mig med ansiktet begravt mellan mina bröst.

Ett litet fnitter lämnade min strupe.

Han var så underbar.

Jag sneglade ner på vår ställning.

Han låg med ena benet mellan mina och huvudet tryckt mellan min bröst.

Min ena arm låg på hans rygg, den andra ut rakt åt sidan.

En frustrerad suck kom från Justin innan han lyfte upp huvudet och mötte min blick.

Hans hår var helt ruffsigt enligt mig otroligt sexigt.

'' Godmorgon!''. sade han förvirrat när han insåg vilken position han låg i.

'' Godmorgon!''. flinade jag. '' Sovit gott?''.

Han nickade. '' Faktist, ja!''.

Ett fnitter lämnade min strupe. '' Bra!''.

Hans blick var fast i min för ett tag.

'' Ska du flytta på dig kanske?''. fortsatte jag.

'' Nä, ligger bra så här!''. flinade han.

Jag himlade med ögonen och tittade ner på honom.

Han log innan han borrade ner ansiktet mellan mina bröst igen.

En kittlande känsla spreds genom kroppen vilket orsakade att jag skrattade till.

'' Justin det kittlas!''.

Han tittade upp och höjde ena ögonbrynet. '' Jasså?''.

Jag visste precis vad han tänkte.

'' Är du kittlig?''. fortsatte han.

Min ögon for upp och jag skakade hastigt på huvudet. '' Nej!''.

'' Hmm..''. sade han och började kittla mig på sidorna av min mage.

Skratt efter skratt lämnade min strupe och hela jag började röra på mig som en fisk på land.

'' Justin!! Sluta!''. fick jag fram.

Han började också skratta med sitt underbara skratt. Men han slutade inte kittla mig.
Han låg frotfarande över mig och kittlade mig på alla möjliga ställen.

Höga och pipiga skratt lämnade min strupe.

Och det var förvånande att Justin skrattade ungefär lika mycket fast han inte blev kittlad.

Jag kände hur det började bli svårt att andas och såklart märkte Justin det och slutade.

Tack och lov.
'' tack..''. andades jag ut.

Ett löjligt leende spreds över hans läppar. Bara det gjorde mig lycklig.

Att höra han skratta, eller att se han le.

'' Vad är de?''. flinade jag.

'' Jag älskar dig.. Så jävla mycket!''. sade han och tröck sina läppar mot min.

Jag var först väldigt chockad av hans plötsliga rörelse men strax efter kysste jag tillbaka.

JAg avslutade chockat kyssen och mötte hans blick.

'' j-jag älskar dig med!''. flinade jag.

Han började le igen.

Så vacker.

'' Så imorgon bär det av till Atlanta..''. mumlade jag.

Justin nickade.

'' Är du nervös?''. sade jag.

Han bet sig i läppen. '' Ärligt talat? Jag vet inte. ''.

Jag tog hans ansikte i mina händer.

'' Det är okej att vara nervös. Oavsett om du är så 'badass' som du tror att du är kan du fortfarande vara nervös och visa känslor..''. 

Jusitn nickade och bet sig återigen i läppen.

Vilket var för mig otroligt sexigt.

'' Hur länge är vi där?''.

'' Till onsdag? Jag måste verkligen tillbaka till skolan och jobba igen allt vi missat..''. 

Justin nickade. '' Det blir bra..''.
När vi kommer till Atlanta visste jag precis vad jag skulle göra.

Men jag skulle göra det själv. 

Utan Justin. 
För det var så speciellt att jag inte ens ville ha Jenna med mig. Även om hon var min syster.

'' Vad tänker du på?''. sade Jusitn.

'' Inget.. Ska vi klä på oss? Jag måste hem och packa..''. 

Han nickade.

Vi båda klev upp ur sängen trotts att vi ville stanna och klädde på oss.

Jag visste att direkt när jag kom ner skulle jag ta en värk tablett.

Min höft värkte något så otroligt tack vare att Justin legat på den. Men jag ska igentligen inte klaga, jag gillade att ha honom nära mig.

Det kände mig trygg.

Jag tog mina kryckor och gick tillsammans med Justin till nedervåningen.

Klockan närmade sig 11 och gillarna satt såklart i vardagsrummet och glodde på tv.

'' Hejdå grabbar. Syns om några dagar!''.

'' Vart ska du?''. frågade Alex.

'' Till Atlanta med Justin imorgon.. Tror flyget går runt 14,00 taget!''.

Han nickade.'' Ha så kul..''.

Jag gav han ett leende innan jag tog min jacka och drog på mig skorna innan vi lämnade huset.

Bil resan hem till mig var tyst. Men inte pinsamt tyst, utan skön tystnad.

Den tystnaden bara jag och Justin kunde ha.

När just äntligen stannade utanför mitt hus vände jag blicken från fönstret till honom.

'' Tack för skjusen!''. log jag.

'' Är de okej om jag sover själv inatt? Behöver packa och så..''.

Jag nickade. '' Självklart!''.

Han log innan han böjde sig framåt och gav mig en mjuk kyss.

'' Ses imorgon!''. log jag.

'' JAg hämtar upp dig runt 12!''. 

JAg nickade innan jag öppnade bildörren coh klev ut med mina kryckor och väska.

Jag skyndade mig sedan upp för den hala gången till ytterdörren.

Jennas bil stog på uppfarten så hon var antagligen hemma.

När jag kommit in innanför dörren möttes jag av Jenna.

'' Hej!''. log hon.

Ett leende spreds på mina läppar. '' Hej!''.

'' Hur är höften?''.

'' Sådär. Jag har tagit några värktabletter!''.

Hon nickade. '' Bra! Vill du ha hjälp med något?''.

Jag skakade hastigt på huvudet. '' Jag klarar mig själv!''.

Jag tog av mig jackan och skorna innan jag tog allting och gick upp till mitt rum.

Dirket slängde jag mig i sängen och pustade ut.

Bara att gå upp för trappan var svårt när man hade väskan och allt, och det gjorde riktigt ont i höften också.

Jag la mina kryckor på golvet, tillsammans med väskan innan jag försiktigt drog av mig mina kläder.

Jag gick sagta och försiktigt bort till min garderob och tog på mig en t-shirt som tillhörde Justin.

Förut när jag var där snodde jag med mig ett par, haha.

Tror inte ens han märkt något.

Sedan började jag ta fram rena kläder som jag skulle ta med mig. 

Det var bara 3 dagar, inte så länge. 

Jag packade ner min neccesär, kläder, platttång, smycken, mm innan jag la väskan vid dörren.

Jag pustade lättat ut och kröp ner under täcket.

Klockan var redan snart 11 och sömnheten började ta över mig.

Jag tog min mobil som låg i väskan och såg att jag hade två medelanden från Bonnie, ett från Kate och ett från Justin.

Jag började med Bonnies två sms.

Ett högt skratt lämnade min strupe.

Det där var typiskt henne. 

Jag öppnade därefter Katelyns sms som gjorde så jag log.

Sist men inte minst öppnade jag Justins sms som skickades för någon minut sedan.

Med ett leende skrev jag in ett svar.

Jag ställde sedan alarmet på 10.00 innan jag satte mobilen på laddning och la mig ner bekvämare.
Jag kände mig smått nervös för resan.
Så mycket kommer hända, och så mycket känslor kommer uppstå.

Hoppas bara jag klarar det.

 

 

 

' Eh.. Hittade inte en grej..''.

Justin nickade.

Bruce vände sig om och sneglade ner på mina kläder innan hans ögonbryn åkte ihop.

Jag tittade själv ner och insåg att mina jeans hade blod på sig, min gråa t-shirt hade blod på sig.

Fan! Jag gav han ett osäkert leende innan jag drog koftan tätare om min kropp för att skymma allting.

Han vände sig frågandes framåt och startade bilen och lämnade gatan.

Det ända jag tänkte på var hur Justin skulle reagara när han såg det här. MEn kanske skulle jag hinna springa in på toan och byta om.

Då kanske han inte skulle märka något.

---

 

 

Med koftan tight om min kropp gick vi längs stengången mot Justins och grabbarnas hus.
Bruce's blick brände mot min kind vilket den gjort hela resan.

Det var tyst och väldigt pinsamt så jag skyndade mig på så jag fick komma in så fort som möjligt.

När vi äntligen kom in tog jag min väska och gick mot trappan.

'' Hej grabbar!''. ropade jag mot vardagsrummet.

'' Hej!''. hörde jag dem ropa tillbaka.

Jag såg Jusitn komma bakom mig så jag skyndade på mig ltie extra.

Trots smärtan i höften.

Han fick absolut inte se mig så här.
När jag kom in till Justins rum skyndade jag mig in i badrummet.

Snabbt drog jag på mig ett par svarta mjukis byxor och ett linne.
DEm blodiga kläderna la jag längst ner i väskan så Justin inte skulle hitta dem.

SEdan tvättade jag ansiktet och där jag hade blodfläckar på kroppen.

När jag såg hyffsat bra ut gick jag ut och såg Justin stå mitt i rummet i bara kallingar.

'' Jag ska duscha, vill du göra mig sällskap?'. flinade han.

'' Nej jag duschar i morgon bitti!''.

Justin nickade och gick fram och gav mig en mjuk kyss innan han gick in på toan.

Jag la mig försiktigt ner i sängen och tog Justins mobil och började spela ' Temple Run '.
Det knackade till på dörren och jag ropade ett lätt  ' kom in'.

Dörren öppnades försiktigt och där stog Bruce.

En suck lämnade min strupe. '' Vad Bruce?''.

Han tänkte säga nånting men vart tyst tills duschen slogs igång.

'' Varför hade du blod på dig?''.

'' För jag skar mig..''.

Hans ögonbryn höjdes. '' Skar dig? Du skullle hämta kläder?''.

'' Åh! Kan vi bara släppa de?''. muttrade jag.

Han skakade på huvudet och satte sig i sängen.

'' Det kan vi inte! Varför hade du blod på dig? OCh vet Justin om de?''.

'' För någon hade skrivit ' Killer ' på min badrums spegel, okej?  Och jag har inte berättat för Justin för jag vill inte att han ska oroa sig. Han har bilvit skjuten och måste ta det lugnt utan besvär!''.

'' Vet du vem det kan ha varit?'.

'' Slyder? Jag vet inte..''. mumlade jag.

'' Slyder... FUCK!''. röt han.

'' Vad? Han har väl lämnat stan?''.

'' Vi vet inte!!! Okej? Vi har ingen anning! Och han kommer säkert starta ett nytt gäng! Vem fan vet!''. röt Bruce förbannat.

Jag kröp närmre honom och la min hand på hans axel.

'' Lugna dig.. Jag kan skydda mig själv!''.

'' Han är tusen gånger bättre än dig Cass? VI kan inte skydda dig hela tiden!''. sade han frustrerat.

'' Ta det lugnt Bruce! Han kommer inte komma nära mig om Justin är vid min sida..''.

Bruce nickade.

'' Men lova att inte säga nån om allt blod och de.. SNälla? Jag vill inte att dem ska oroa sig..''.sade jag.

Bruce nickade åter igen.
'' Jag lovar..''. mumlade han.
Sedan reste han sig upp och lämnade rummet.

Duschen var fortfarande på. Jag kände mig väldigt äcklig.

Så jag öppnade dörren in till badrummet, osm tur var märkte Justin inget.

Jag drog försiktigt av mig kläderna och underkläderna innan jag öppnade glasdörren och klev in i duschen.

'' Nämen ser man på vem som ändrats sig!''. flinade Justin.

Hans hår var genom blött och det varma vattnet rann längs hans sexiga kropp.

Bara det gjorde så fjärilarna i magen vaknade till liv.

Ett litet fnitter lämnade min strupe innan jag ställde mig tätt intill Justins kropp så vattnet träfffade mig.

Jag tittade upp på Justins ansikte och såg hans blick glida upp och ner för min kropp.

Han märkte strax efter att jag sett att han spanat in mig och slickade sig om läpparna.

'' Perv!''. flinade jag.

'' Jag vet att du gillar de!''. flinade Justin.

Jag himlade med ögonen och vände mig med ryggen mot honom och tog lite två och började smörja in kroppen.

 Medans jag sköldje av tvålen från min kropp började jag små sjunga.

Jag visste att Justin hatade musik och att reta honom var det roligaste som fanns.

'' 'Cause I knew you were trouble when you walked in.. SO SHAME ON ME NOW!'. sjöng jag.

'' Ursäkta men du är inte ensam här inne..'' muttrade Justin bakom mig.

Jag visste att han var irriterad. Så jag fortsatte.

'' Flew me to places I'd never been.. Til you put me down, OOOH! I knew you were trouble wh-..''.
Jag blev avbruten av att Justin tröck mig upp mot väggen med handen över min mun.

Ett litet leende spreds på mina läppar.

Det var också då jag märkte hur nära vi var varandra.
'' Sluta.. Snälla..''. mumlade han.

'' Tvinga mig!''. retades jag.
Utan tvekan pressade han sina läppar mot mina.
Jag drog hastigt efter andan och la mina händer om hans mjuka blöta kinder.
Våra läppar började sagta röra sig mot varandra och gnistor, fyverkerier, allt flög omkring oss. 
Hans händer gled ner till min rumpa och gav den en lätt klämning som orsakade att ett stön lämnad emina läppar.

 

 Svårt att tro.

Justin kom ut från sin WÍC med ett par gråa mjukis och en vit-t-shirt på sig.

'' Ska vi gå ner?''. sade han.

'' Visst!''. sade jag och tog en av mina kryckor som stöd.

Han flätade in sin hand i min medans vi båda öppnade dörren och gick ner.
Röster hördes från vardagsrummet, antagligen satt alla där.

Vi gick hand i hand intill vardagsrummet och slog oss ner i den stora soffan bland dem andra.

'' Hej!''. mumlade jag och lutade mig mot Justins bröst.

Blickarna vändes mot oss och strax efter växte äckliga flin på allas läppar.

'' Så.. Vad gjorde ni?''. flinade Roy.

'' Inte mycket.. Pratade..''. sade Justin.

Jag vände blicken till Alex och Nick som satt illröda i ansiktet och höll sig för skratt.

'' Jasså? Pratade?''. sade Roy och höll sig för skratt.

'' OKEJ! Vi knullade är ni nöjda?''. tjöt jag irriterat.

Där brast det för alla. Alla började gapskratta vilket gjorde att jag blev helt röd i ansiktet och gömde mig i Justins famn.

Justin började också skratta vilket gjorde så jag rodnade ännu mer.

'' Haha babe.. Kolla på mig!'. sade Justin och skrattade.

Jag skakade på huvudet och tog en filt och la den över mitt ansikte.

Varför ska dem alltid skämma ut mig. Eller snarare, varför ska jag alltid skämma ut mig.

'' Cass.. Skäms du?''. hörde jag Seth ropa.

Jag svarade inte utan kämpade med att få bort rodnaden från mina kinder.

Justin tog filten och la den över sitt huvud så våra blickar möttes.

'' Tja tomaten!''. flinade han och skrattade till.

Hastigt slog jag till honom på armen vilket orsakade att han skrattade ännu mer.

Jag reste mig upp ur soffan och gick ut fårn vardagsrummet med killarna skrikandes efter mig.

Jag var irriterad och skämdes.

Jag hatar när dem håller på sådär.

Snabbt gick jag till toan och låste in mig själv.

Här skulle jag iallefall få vara ifred.

JAg ställde mig framför spegeln och såg att jag fortfarande var röd, som vanligt.

Snabbt tog jag iskallt vatten och skvätte i ansiktet förhoppningsvis kommer det hjälpa lite.

'' Babe.. Öppna dörren..''. ropade Justin utanför och drog i handtaget.

Jag svarade inte utan satte mig på toalettstolen.

'' Cass.. Snälla. Öppna..''. ropade Justin och började banka på dörren.

'' Nej!''. mumlade jag bestämt.

'' Kom igen! Dem skojade bara..''.

'' Och? Jag vill inte komma ut..''.

En frustrerad suck hördes utanför dörren innan man hörde fotsteg som gick längre bort.

Nu fick jag iallefall vara ensam..

Nån sekund senare sparkades toalett dörren upp och där stog Justin med ett retligt flin på läpparna.

Mina ögon for upp. '' Vafan gör du?''.

Han skrattade. '' Du är så jävla bestämd, så kom inte du ut, så kommer jag in!''.
Han gick sedan ram till mig och drog mig in till hans famn.

'' Jag älskar dig, det vet du va?''.

Jag nickade.

'' Jag älskar dig med..''.

'' Men en sak..''. sade han.

Jag tittade upp på honom och mötte hans blick. '' Aa?''.

'' Sluta bli så grinig och bestämd hela tiden!''.

Ett fnitter lämnade min strupe innan jag gav honom en mjuk kyss.

 

 

 

 

Jag suckade. '' Justin jag vill inte att du ska bli skadad igen! Jag vill ha dig HEL! ''.

'' Cass.. Jag har gjort det här i flera år. Jag är den farligaste killen i Stratford och på andra ställen. Jag har klarat mig i flera år varför tror du att jag skulle dö helt plötsligt?''.

Han kommer bli sur om jag fortsatte. Men ännu surare om jag inte sa något.

Jag var tvungen att fortsätta.

'' Bruce berättade att sen jag kom in i bilden har jag distraherat dig från ditt arbete. Hade inte jag kommit till Stratford och träffat dig hade du aldrig legat här Justin! Du hade inte varit skadad..''.

Han suckade och satte sig upp och tog mina kinder i hans händer.

'' Hade inte du flyttat hit eller börjat på min skola hade jag aldrig varit så här lycklig som jag är nu. Du är mitt allt Cass. Jag kan offra mitt liv för dig! Jag älskar dig!''.

---

 

Jag kände hur någon skakade på mig.

En frustrerad suck lämnade min strupe.. '' 5 minuter till..''.

'' Baby, vakna..''. hörde jag Justins röst säga långt bort ifrån mig.

Jag skakade på huvudet och la mig under kudden.

'' Vi har goda nyheter!''. sade en annan röst som jag väl kände igen. Jennas.

Det var då det klickade till i huvudet. Jag var ju på sjukhuset.

Jag satte mig hastigt upp i sängen trotts den lilla smärtan i höften.

'' Va Va Va?''. sade jag chockat.

Ett vackert skratt lämnade Jusitns strupe.

'' Vi har goda nyheter!''. sade Jenna med ett stort leende på läpparna.

'' Va? Vadå?''.

'' Såå. Vi kollade igenom rönken bilderna på din höft ännu en gång. Vi behöver inte operera..''. sade hon.

Mina ögon for upp i chock.'' Skojar du?''.
Hon skakad epå huvudet. '' Vi pratade lite och insåg att det behövdes inte. Din höft är stark nog att läka själv. Du behöver bara ha rullstol eller kryckor i några veckor och ta det försiktigt med höften så kommer det läka!''.

ETt stort leende spreds på mina läppar. '' Det är ju fantastistk!''.

'' Jag vet. Men dock måste du komma in nån gång ibland så vi får titta på den!''.

Jag nickade. '' Ja självklart!''.

'' Bra. Det var de ända jag ville säga. Så jag måste vidare till nästa patient. Eran läkare kommer in strax och pratar lite med er!''.

Både jag och Justin nickade innan hon lämnade rummet.

Ettt ljust pip lämnade min strupe innan jag vände mig om till Justin.

'' Jag slipper operera mig!!!''.

Han skrattade.'' Jag vet babe..''.
'' Åhh! Gud!''. tjöt jag och tröck mina läppar hårt mot hans.

Lyckan var obeskrivlig. Jag kan inte fatta att jag slipper operera.
'' Babe ta det lugnt, du mosar mig!'. skrattade Justin och jag satte mig genast upp.

'' Förlåt j-jag glömde..''. sade jag och bet mig nervöst i läppen.

En suck lämnade Justins strupe.

'' Sluta bit dig i läppen det dödar mig!''.

Denna gång lämnaded ett litet fnitter mina läppar innan en röd nyans spreds om mina kinder.

Hans effekt på mig var otrolig. Jag har aldrig haft en kille som honom.
Visst jag har haft killar men dem var helt annorlunda mot Justin.

Dem sket fullståändigt i mina känslor.
Det ända dem ville var att ha en tjej vid dens sida och verka cool.

Jag tänkte på det att jag och Justin ska till Atlanta på måndag.
Jag skulle aldrig kunna undvika att träffa någon jag kände. Hur skulle jag klara de?
Efter min mammas död hade jag inte pratat med någon. Ingen av mina dåvarande vänner.
Dem gav upp mig. Dem orkade inte med mig, kanske för jag aldrig hörde av mig eller gick till skolan.

Jag sa inte ens hejdå när jag och Jenna flyttade.

Mina känslor var så blandade så jag brydde mig inte. Det ända jag ville var att dra där ifrån och aldrig titta tillbaka.
Men jag visste dock att jag var tvungen nån gång. Som nu till exempel.

Men med Justin vid min sida skulle jag klara allt. Det är han som får mig kämpa.

Jag började genast tänka på vännerna jag hade på min skola.
Förutom Pearl, och hennes två vänner.

Nu när jag tänkte efter var hon väldigt lik Jessica.
Båda ville  ha makt och hela rubbet.
Dock var jag och Pearl vänner ett bra tag, tills hennes kille började flörta med mig coh hon vart rasande.
Hon skrek med full hals mot mig och grät  och skrek att jag hade svikit henne.

Men i själva verket hade jag inte gjort ett skit.

Jag hade inte ens rört hennes kille. Men såklart trodde hon mig inte och började hata mig.

' Man kan ju inte vara vän med alla!' tänkte jag.

Jag kände hur Justins hand smekte min kind.

Jag kom genast tillbaka från mina tankar och mötte Justins blick.

'' Har du sagt något?''.

Han skakade på huvudet och skrattade. '' Jag gillar när du försvinner så där. Du blir helt borta i dina egna tankar...''.

Jag skrattade. '' Gillar du de för du kan spana in mig eller?''. sade jag med ett snett leende.

'' Kanske de! babe''. retades han.

Ett skratt lämnade mi8ns trupe. '' Perv!''.

'' Vadå?! Får man inte spana in sin flickvän!''. sade han och blinkade med ena ögat.

'' Klart du får, men det börjar bli för mycket babe!''. sade jag.

Hans ögonbryn höjdes. '' Det är inte ofta du kallar mig babe, babe!''. sade han.

'' Vadå gillar du det, babe!''.

Ett hest skratt lämnade hans strupe.

'' Det är väldigt sexigt iallefall!''. flinade han. '' Men babe är mitt smeknamn till dig, du får hitta på ett eget!'.

Jag tänkte efter. '' Justy?''.

Hans ena göonbryn for upp och han tittade konstigt på mig.

'' Justy?''.

'' Ja vadå? Det är väl gulligt? JuJu då?''. skrattade jag.

'' Är du tokig kvinna? Du anar inte hur töntigt det där låter!''.

Jag skrattade.

'' Justy då? Det är väl sexigt?''.

Han skakade hastigt på huvudet. '' Kalla mig.. hm.. vad sägs om Justin?'.

Jag himlade med ögonen. '' Det är ditt namn, jag vill ju ha ett smeknamn till dig!''.

Ett retligt flin spreds på hans läppar. '' Äsch, skit i de!''.

Jag skakade på huvudet. '' Absolut inte, jag vill ha ett smeknamn till dig!''.
Han skrattade til innan han skakade på huvudet.

Jag tänkte efter. '' Okej.. Jag har några. Sweetheart, Sweetie, Darling, Honey.. hmm..''.

'' Dem där är ju töntiga!''. flinade Justin.

Jag låtsades bli chockad och låtsas gråta. '' Sluta, dem är ju söta. Kommer börja kalla dig det. Så håll käft.''.

Han himlade med ögonen. '' Okey då..''.

'' Bra, så sluta gnäll du får kalla mig babe och baby och vad du nu säger.. ''.

'' Shawty!'.

Jag rynkade på ögonbrynen. '' Shawty?''.

'' Jupp. ska börja kalla dig de..''.

'' Hah då kommer jag kalla dig CutiePie..''.

Han mun fomrades till ett lite 'o'. '' Fan eller, alla kommer tro att jag är värsta tönten!''.

'' Haha ja men sen när har du brytt dig om vad andra tycker?''.

Han röck på axlarna.

'' Dåsa!''. flinade jag. '' Vad ska vi göra CutiePie?''.

Jag visste att han hatade det smeknamnet det var precis därför jag skulle kalla honom det.

'' Ingen anning, doktorn kommer ju snart Shawty!''.

Jag kunde inte undgå från att rysa över Justins smeknamn. Han var så underbar.

Jag nickade.

Antog att han skulle informera om vi får gå hem idag eller inte.

Vi väntade i runt 10 minuter innan doktorn kom.

'' Hej!''. flinade han.

'' Hej!''. svarade jag spänt.

'' Så.. Jag har kollat på båda era prover och rönken bilder, det ser bra ut! Dock kommer ni båda få ta det lugnt i några veckor, och komma in hit nån gång så vi får se om det har hänt något annorlunda!''.

Både jag och Justin nickade.

'' Det var allt.. ''.

'' Ehm.. När får vi åka hem?''. sade jag.

'' Ja, enligt era resultat.. Idag!''. sade han och log.

Både jag och Justin sprack upp i två stora leenden. '' Säkert?''. frågade Justin.

Doktorn nickade. '' Helt säkert. Men Cassandra kom ihåg att använda kryckorna!''.

Jag nickade hastigt. '' Det ska jag.

'' Så.. Det var allt för mig. Hoppas ni båda tar det lugnt i framtiden!''.

Vi båda nickade och skakade hans hand innan han lämnade rummet.

Dagen kunde inte bli bättre.

'' Pfft! att jag ska ta det lugnt!''. sade Justin bakom mig.
Jag vände mig om i sängen coh tittade menande på honom.

'' Justin du måste börja ta det lugnt.. Dina styngn kan gå upp om du anstränger dig!''.

'' Jaja, jag har varit med om värre!''.

Jag suckade och himlade irriterat med ögonen innan jag klev upp från sängen och tog min ena krycka och gick mot dörren.

'' Vart ska du?''. ropade Justin efter mig.

Jag vände mig om. '' Till mitt rum och byta om? Vadå vill du stanna eller?''. sade jag.

Han skakade på huvudet.

Jag sa inget mer utan gick till mitt rum osm låg lite längre ner i korridoren.

När jag kom fram tog jag min väska som Kate och Bonnie kom med och gick in på toan.

Jag sneglade på klockan på toalett väggen. 15.47. Och det var lördag.
Jag antar att jag får sitta inne och glo på massa filmer ikväll.

Jag tog på mig ett par gröna jeans, en lite gråblå mysig t-shirt oh en orangekofta.

Det såg rätt bra ut faktist.

Ärligt talat tog jag på mig det för det var de ända jag fick på mig.

Resten jag hade var så tight att jag skulle ha hon i höften eller armen.

Till de tog jag lite maskara och puder och drog på mina vita/smutsiga converse.

'' Äsch.. Det här får duga..''. mumlade jag för mig själv innan jag tog min väska och kryckorna och gick ut från toan.
När jag kom ut satt Justin på min säng med ett snett leende på läpparna.

'' Hej!''. sade jag och slog mig ner brevid honom.

'' Hej.. Bruce är på väg hit..''.

Jag nickade.

'' Klarar du att gå?''.

Justin nickade. '' Har också kryckor!''. sade han coh höll fram ett par kryckor.

Jag kunde inte undgå från att skratta. '' Antar att vi båda får ligga i sängen ett bra dag!''.

Han flinade. '' Tänker fortfarane åka till Atlanta..''.

'' Med din rygg och allt?''.

Justin nickade. '' Ja..''.

'' Du vill verkligen träffa din familj va?''.

Jag såg i ögonvrån hur han bet sig i läppen och nickade.'' Jag saknar dem..''.

'' Kan jag förstå..''.

'' Ja vi borde gå ut!''. sade Justin och ställde sig upp.

Jag tog min väska över axeln och vi båda gick ut med våra kryckor mot entren.

På vägen hejade jag på Jenna som jobbade förfullt med massa patienter.

Det är i stortset hon som försörjer oss.
Och pappa då, men han ger oss bara pengar då och då.

Jag kunde inte undgå att tänka på vart han var. LA? Australien? Kina?

Jag blev inte förvånad om han låg full nån stans med nån tjej som han nyss knullat..

'' Babe! Bruce är här!''. sade Justin.

Jag väcktes ur mina tankar och tittade upp.

Där stog Bruce blåa mustang.

Justin hoppade in i framsätet och jag i baksätet. Jag hade inte lust att prata med nån.

'' Skönt att komma hem?''. frågade Bruce Justin.

'' Skoja inte.. Vill aldrig kkomma tillbaka till det där jävla sjukhuset.''. svarade han.

Jag satt där tyst medans dem pratade för fullt.

Mina öron var stängda och min blick var ut genom fönstret.

 

'' babe vill du sova hos mig?''.

Jag nickade lite lätt. '' Kan vi bara hämta grejer hos mig?'.

'' Självklart!''. sade han och jag log lite milt.

När Bruce äntligen stannat utanför mitt hus klev jag ut.

'' Ska jag följa med?''. sade Justin.

Jag skakade på huvudet.

Sedan tog jag mina kryckor och min väska coh gick upp för gången till min dörr.

Jag låste upp dören och klev in.

Jenna jobbade antagligen natt så hon skulle inte ha något emot om jag sov hos Justin.

När jag äntligen kom in släppte jag väskan på golvet och tog mgi upp för trappan och in till mitt rum.

Genast tog jag en annan väska och packade i lite kläder, smink och rena underkläder.
Jag orkade inte ta en dusch nu när dem står och väntar så jag tar det hemma hos Justin.

Jag la min väska i sängen och tog min neccesär och öppnade toalett dörren och gick in.

Snabbt tog jag min parfym, deo, sen lite krämer för min kropp och la ner i neccesären.

Jag vände mig om för att kolla mig i spegeln och hamnade i chock.

Neccesären for i en hög smäll mot kaklet och ett litet skrik lämnade mina läppar.

Hela jag blev rädd och började skaka.

På spegeln stog det '' Killer '' med vad som jag antog var blod.

Vem skulle göra så här?
Det var då det slog mig. Slyder.

Det måste varit han.

Paniken steg inom mig. Vad skulle jag göra?
Jag kunde inte låta det vara och göra så Jenna ser det.

Genast tog jag massa papper och blötte ner dem och började skrubba spegeln.

Det blev bara värre och paniken steg inom mig.

Tårarna vällde upp i ögonen på mig. Jag var en mördare.

Jag hade mördat dem där killarna i huset.
Medans jag skrubbade bort allt blod lät jag tårarna rinna längs mina kinder.

Vem har jag blivit? Varför gjorde jag de? Varför dödade jag alla dem där killarna?

Blodet på spegeln blev bara värre, det kletade ut sig och såg helt förfärligt ut.

Jag kämpade och kämpade i säkert 15 minuter innan allt var äntligen borta.

Tårarna hade slutat rinna och jag var tvungen att skynda mg ut till bilen.

Jag skyndade mig ut ur toan och tog min väska och sprang ner.

Jag låste dörren efter mig och sprang mot bilen och hoppade in.

'' Varför tog det sån tid?''. sade Justin.

' Eh.. Hittade inte en grej..''.

Justin nickade.

Bruce vände sig om och sneglade ner på mina kläder innan hans ögonbryn åkte ihop.

Jag tittade själv ner och insåg att mina jeans hade blod på sig, min gråa t-shirt hade blod på sig.

Fan!
Jag gav han ett osäkert leende innan jag drog koftan tätare om min kropp för att skymma allting.

Han vände sig frågandes framåt och startade bilen och lämnade gatan.

Det ända jag tänkte på var hur Justin skulle reagara när han såg det här.
MEn kanske skulle jag hinna springa in på toan och byta om.

Då kanske han inte skulle märka något.

 

 

 

 

 

 

 CASSANDRAS PERSPEKTIV:

 

Jag vaknade upp av att det var otroligt varmt.

Sagta öppnade jag ögonen och såg att jag låg sked med Justin under ett tjockt duntäcke.

Inte konstigt att det var varmt.

Jag tittade förisktigt bak ochsåg att Justin fortfarande sov.

Så tyst och försiktigt klev jag ur sängen och satte mig i den fula gamla rullstolen och rullade ut från rummet.

Hur än jag gärna ville ligga kvar i sängen kunde jag inte.

Jag var tvungen att hitta våran sjuksköterska.

Tack och lov stog hon i korridoren och pratade med någon annan sjuksköterksa.

Jag rullade fram till henne coh hon tittade genast ner på mig och log.

'' Hej Cassandra, vad kan jag hjälpa dig med?''.

'' Eh.. Jag undrar vem det var som räddade livet på Justin..''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Åh. Jaha! Jag kan kolla!''. sade hon och tittade igenom ett häfte. '' Ja det är hon, ska jag ta dig till henne?''.

Jag nickade. '' Ja tack. ''.

Hon ställde sig bakom mig coh sköt på rullstolen genom korridoren.

Hon körde förbi en liten reception för våningen och bort mot den delen där kontoren låg.

När hon kom dit rullade hon nästan längst in och stannade utanför en dörr.

Hon knackade på dörren och jag väntade spänt på att få se vem det var som räddade honom.

Jag skulle aldrig kunna ge tillbaka för det hon gjort.

Dörren öppnades och min haka föll till golvet och mina ögon blev stora som bowling klot.

'' J-jenna?''. stammade jag fram.

Hennes leende gick till ett 'o' och sedan ett nervöst leende.

'' Cassandra?''. sade hon med en nervös ton.

'' V-vad de-e du som.. som räddade J-justin?''. sade jag.

Hon bet sig i läppen och nickade.

'' Ja det var de.''.

Jag kände hur tårar bildades i mina ögon. '' Bruce sa att du inte visste att jag var här?''.

Ett skratt lämnade hennes läppar. '' Tvärt om han berättade att ni var här, jag har tagit hand om er båda dem här dagarna!''.

'' Va?''. sade jag chockad.

Hon nickade. '' Jag har sagt åt sjuksköterksorna vad dem skulle göra. Jag har också sett dig, hur du betett dig. Du älskar verkligen honom va?''.

Ett leende spreds på mina läpapr innan jag nickade.'' Mer än något annat!''.

Jag märkte nu att sjuksköterksan bakom mig var borta.

Jag rullade fram så jag satt framför hennes kontosbord.

'' Jag förstog det. Det var därför jag räddade honom..''.

Tårarna började rinna ner för mina kinder.

I nästa sekund var jag i famnen på Jenna.

'' Jag vet inte hur jag ska tacka dig! Det betyder allt för mig! Jag hade inte klarat mig utan honom!''. snfytade jag.

'' Åh gumman! Du behöver inte tacka mig. Jag vill att du ska vara lycklig!''.
Jag snyftade åter igen. '' Jag älskar dig Jenna!''.

'' Jag älskar dig med, men du borde komma hem oftare. DEt är tomt utan dig!''.

Ett fnitter lämnade min strupe. '' Jag lovar! Kan Justin följa med?''.

'' Ja självklart. Då kan du ju ta med Bruce till mig!''.

Jag himlade md ögonen.

Jenna har en stor 'chrush' på Bruce. Hon tycker han är otroligt snygg och är så fånig runt honom.

'' Glöm det!''.

'' Jaja, värt ett försök!''.

Jag skrattade. '' Men jag måste tillbaka till Justin, förhoppningsvis har han inte vaknat!''.

Hon nickade. '' Gör de du! Men jag hämtar dig när du ska rönkas!''.

Jag nickade ínnan jag gav henne ett leende innan jag lämnade hennes kontor.

När jag äntligen kom fram till rummet sov Justin fortfarande. Tack och lov.

Jag orkade inte svara på massa frågor just nu.

Jag hoppade försiktigt upp i sängen och kröp ner under täcket.

Justins hand drogs runt min midja och drog mig närmre sig.

'' Vart var du?''. sade han med hes röst.

'' Bara på toa!''.

Han nicade mot min nacke innan jag slöt mina ögon och njöt av Justins sällskap.

 

'' Cassie! Vakna!''. sade en ljus röst.

Sagta slog jag upp ögonen och mötte Jennas vackra ögon.

'' Hej!''. sade jag med hes röst.

'' Hej, vi ska rönka dig!''. sade hon.

Jag nickade lätt och kände hur tomt det kändes. Jag vände mig om och såg att Justin var borta.

'' Vart är Justin?''. sade jag.

'' Doktorn pratar med honom nu! ''.

Jag pustade ut. '' Bra!''.

Jag hoppade ner i den irriterade rullstolen som jag hatade och rullades bort mot rönkavdelning med Jenna.

När dem lämnat mig i rummet och lagt mig under rönkenapareten och rönkat min höft fick jag satta mig ner i rullstolen igen och vänta på Jenna och doktorn.

Justin var redan i rummet och kulorna i honom var borta, och hans resultat var väl okej.
Han hade några sprickor i ryggen som dem inte kunde göra något åt.

Dörren ut från rönkensalen öppnades och min doktor och Jenna kom ut.

'' Din höft var värre än vad vi trodde.''.

Mina ögon for upp. '' Va?''.

Doktorn nickade. '' Vi måste operera.''.

'' Va?''. upprepade jag.

Jag började skaka av rädlsa. JAg vile inte bli opererad.

'' Ja tyvärr så måste vi sätta in en metall skiva vid din höft som stöd. Du kommer vara söd under hela operationen och kommer inte känna ett dugg. Dock efter operarationen måste du använda kryckor i ett par dagar tills du känner att du kan gå själv. Du kommer känna lite smärta och kommer få smärtstillande tabletter utskrivna!''. sade doktorn.

'' Jag är så ledsen Cassandra, men dem måste göra det.''. sade Jenna.

Jag tog ett djupt andetag och kände hur mina ögon fylldes med tårar.

'' Kan jag få träffa Justin?''.

Dem nickade.

Jag skyndade mig tillbaka till mitt rum och såg Justin ligga på sängen och prata i telefon.

Hans blick vändes mot mig och hans panna fick ett par rynkor.

'' Bro, måste lägga på. Hör av mig sen!''. sade Justin och la på.

Han satte sig frösiktigt på sängkanten och jag rullade fram till honom.

'' Babe vad har hänt?''. sade han.

'' Jag ska opereras Justin!'.

'' Va?''. sade han.

Jag nickade mot hans hals.

'' Dem ska sätta in nån jävla skiva vid min höft för min höft inte hade tillräckligt med stöd!''. snyftade jag.

'' Baby..''. sade han.

Jag tog ett djupt andetag och höll in tårarna.

'' Tänk så kan jag inte gå efter?''.

'' Jo! Om inte kommer jag bära dig. Trots min rygg!''.

Ett litet skratt lämnade min strupe.

'' Jag älskar dig!''.

'' ÄLskar dig med babe!''. sade han.

Jag gav han en mjuk kyss på läpparna innan jag hoppade upp i sängen brevid honom.

Jag låg mot hans underbara bröst med slutna ögon.

Hur hårt jag än försökte att somna gick det inte.
Scenerna från Slyders ställe spelades upp i mitt huvud.
Smärtan gick som en rysning längs ryggraden. Jag kom ihåg hur rädd jag var.
Jag hade aldrig varit så rädd i hela mitt liv.
Efter 30-40 minuter i sängen med Justin och massa tänkande insåg jag att han somnat.
Jag la mig närmre hans bröst och tittade upp på honom.
Jag hade saknat hans beröring, hans underbara lukt, hans leende, allt.
Så just nu ville jag ta in så mycket jag kunde, så snabbt jag kunde genom att få honom ligga i sängen med mig och mysa med mig. Så som vi alltid brukade göra innan allt det här kaoset.
Justins ögon var slutna och hans bröst åkte sagta upp efter då han andades.
Jag tog mi chansen att ge mig själv en bättre chans att beundra honom.
Att vara ifrån den person man älskar mer än något annat i ett par dagar är jätte svårt, speciellt när den är skadad. 
Min lick gick över hans små fräknar i ansiktet, jag märkte också mycket små ärr på hans nyckelben som påminde mig omedebart om figten hos Slyder igen.
Jag försökte blockera allt om Slyder ur mitt huvud, och hitills hade jag gjort ett bra jobb med tanke på att jag inte fått panikångest.
Men det jobbigaste är att minsta lilla påminner mgi om det. Och då får jag ta all min energi för att blockera ut det igen.
Efter att ha sett dem små ärren, vart jag nyfiken på hur hans mage såg ut.
Försiktigt drog jag upp hans t-shirt och tittade på dem två ställen där dem sytt.
Jag insåg då att han hade små skrap sår och blåmärken som jag tidigare in sett.
Det såg lite äckligt ut. Men på något sett sexigt.
Jag insåg nu att han måste tränat mycket den senaste veckan eftersom hans mage hade mer muskler och var mycket sexigare än innan. 
'' Varför stirrar du på mina abs?''. Hans röst skrämde livet ur mig och gjorde så jag smått hoppade till.

'' Jag stirrade inte på dina abs!'. ljög jag. '' Jag var bara tvungne att kolla hur det såg ut på styngen.''. sade jag med smärta som utryck i mitt ansikte.

'' Baby jag mår bra..''. sade han och jag skakade på huvud och drog upp hans t-shirt så han kunde se styngen, blåmärkerna och sår på hans mage. 
'' Det är ingenting jämfört med dig..''. Sa han till mig och jag suckade.

'' Pfft! Bull shit Justin! Du är mycket mer skadad än mig, och du vet det.''. sade jag lite smått irriterat.

Han drog ner mig mot sitt bröst igen och pussade mig på huvudet.

'' Jag älskar dig!''.

Jag himlade med ögonen. '' Jag älskar dig med..''. 

Strax efter våran lilla konversation kom Jenna in till rummet med ett osäkert leende på läpparna.

'' Hej!''

'' Hej..''. sade jag och log smått.

'' Vi opererar dig redan om nån timme. Är det okej?''.

Jag tittade oroligt på Justin.

' Jag kommer vara vid din sida!''. sade han och pussade min kind.

'' Ehm.. Visst...''.

'' Bra, jag kommer in när det är dags att förbereda dig!''.

Jag nickade.

Jag hade aldrig varit med om att dem skulle operera mig så fort.

Hade dem inga akut fall eller något?

På något sett ville jag bli opererad, då kanske smärtan försvinner.

Men ändå inte. Tänk så blir den värre eller något liknande?
Tankarna for runt i huvudet. Det gav mig bara huvudvärk.

'' Babe?''. sade en röst.

Men tankarna tog över mina öron. Tänk så förlorar jag mycket blod och dör?

Eller om dem gör fel så jag inte kan gå?

Jag kanske blir förlamad?

'' Babe!!''. sade Justin och puttade till mig.

Jag vaknade till ur mina tankar och log nervöst.

'' Vad är de?''.

'' Hörde du ens vad jag sa?''.

En liten röd nyans spreds på mina kinder.

'' Nej.. förlåt..''.

Han skrattade till.

'' Jag sa, ska jag snacka med doktorn och fråga om du kan sova här inatt? Ska du opereras antar jag inte att du får dra hem idag..''.

Jag nickade. '' Aa visst!''.

'' Bra, kan be om en till säng så vi kan göra en dubbel säng!''.

Jag bara rös över hur han betedde sig. Han var helt annorlunda. Men på ett underbart sätt.

Hade allt det här kaoset påvärkat honom?

Gjort så han tänker sig för innan han gör saker?

Ett leende spreds på mina läppar. '' Tror du vi verkligen får de?''.

Han röck på axlarna. '' Vem bryr sig? Det är inte första gången jag bryter en regel!''.

Jag himlade skojfullt på ögonen. '' Typiskt du Justin!''.

Ett snett leende spreds på hans läppar.

'' Såklart!''.

Jag gosade ner mig igen under vid hans bröst och väntade spänt på att Jenna skulle komma.
Det kändes verkligen som en evighet.

Dörren öppnades och med hopp hoppades jag på att det var Jenna.

Men istället var det Katelyn och Bonnie som kom med varsin bricka mat.

Ett leende spreds på mina läppar då jag var otroligt hungrig.

'' Här har ni två turturduvor lite mat..''. flinade dem.
Jag tog snabbt brickorna och la dem på mina ben medans jag skådade maten.
Dem hade köpt allt möjligt.

'' Hungrig?''. flinade Justin.

'' Om jag är!''.

Han skrattade innan vi båda började hugga in.

'' Ja ni får ha det så trevligt nu. Vi åker nu, några av killarna komm snart dem var hem och böt om och så.!''. sade Kate.

Vi nickade innan dem båda lämnade rummet och vi båda fortsatte äta.

Jag visste inte om det var bra att äta innan en operation, men just nu var mat det ända jag tänke på.

 

'' Babe du kommer bli fet om du fortsätter äta!''. skrattade Justin.

Han hade ätit klart för länge sen och jag hade lite kvar och var proppmätt men jag ville fortfarande ha mat.

'' tyst!''. morrade jag och fortsatte äta maten.

'' Jag ska inte stoppa dig!''. sade han och lutade sig tillbaka i sängen.

Jag åt upp all mat på både Justin och min bricka.
Jag kände mig otroligt tjock då jag inte var mätt.
'' Justin vi måste börja träna efter det här...''. mumlade jag.

'' Vadåra?''. flinade han.

'' Jag är fortfarande hungrig och jag är ytterst rädd för att bli tjock..''.

'' Babe.. Du kan inte bli tjock. Tro mig jag har sett din kropp, det är omöjligt!''.

Jag blev helt varm av hans ord.

den här Justin var helt perfekt, men jag visste att det här inte skulle vara länge.

Så fort han kommer ut härifrån kommer han och grabbarna börja med någon ny plan och han kommer skadas igen osv..

Jag vill att han ska sluta med allt det här som han håller på med.

 Till och med jag har blivit inblandad i den här skiten. Och vem vet om jag någonsin kommer ta mgi ur den?
Jag kanske måste fly hela mitt liv från idioter som Justin bråkat med?

Eftersom jag kommer aldrig lämna Justin, oavsett vad som händer kommer jag aldrig släppa honom.

Till och med om han ber mig lämna honom kommer jag skaka på huvudet.

Han är mitt allt och gör mitt liv perfekt, fan eller att jag skulle lämna honom.

'' Vad tänker du på baby?''. sade Justin och la armen om mina axlar och drog mig närmre sig.

'' Dig..''.

Han ögonbryn höjdes. '' Jasså? Varför de?''.

Jag satte mig upp och tittade seriöst på honom.

'' Jag vill att du slutar med det du gör!''. sade jag rakt ut.

Han ögon for upp. '' Du menar slå ihjäl folk osv?''.

Jag bet mig i läppen och nickade.

'' Cass.. Du kan inte bara be mig bara så där att sluta göra det jag gör? Jag har gjort det här i förfan flera år och jag kan inte bara sluta? Du anar inte hur många där ute som vill döda mig? Det krävs mycket mer än att säga att man slutar efter allt jag gjort Cass..''. sade han irriterat.

Jag suckade. '' Justin jag vill inte att du ska bli skadad igen! Jag vill ha dig HEL! ''.

'' Cass.. Jag har gjort det här i flera år. Jag är den farligaste killen i Stratford och på andra ställen. Jag har klarat mig i flera år varför tror du att jag skulle dö helt plötsligt?''.

Han kommer bli sur om jag fortsatte. Men ännu surare om jag inte sa något.

Jag var tvungen att fortsätta.

'' Bruce berättade att sen jag kom in i bilden har jag distraherat dig från ditt arbete. Hade inte jag kommit till Stratford och träffat dig hade du aldrig legat här Justin! Du hade inte varit skadad..''.

Han suckade och satte sig upp och tog mina kinder i hans händer.

'' Hade inte du flyttat hit eller börjat på min skola hade jag aldrig varit så här lycklig som jag är nu.
Du är mitt allt Cass. Jag kan offra mitt liv för dig! Jag älskar dig!''.

---

Lite smågulligt slut där va? ;)
Haha.
Fick ut ett idag, lovade ju er ett innan onsdag så här är det.

Ska börja skriva på nästa direkt!:)

PUSS!

 

 

'' Det är verkligen du!''. tjöt jag med tårarna spruta åt alla håll . Jag kände hur Justins armar drog hårt om min kropp och hur han lutade hakan mot mitt huvud.

 

 

'' Det är jag!''.

Jag böjde mig bakåt och la båda mina kinder om hans vackra ansikte.

Dock hade han lite små sår och blåmärken, men hans ansikte var ändå lika vackert.

Jag tittade in i hans vackra ögon medans mina händer var om hans kinder.

'' Jag älskar dig så otroligt mycket!''. sade jag.

Ett leende spreds på hans läppar innan hans hand drogs över min kind för att tårka bort tårarna.

'' Jag älskar dig med, men sluta gråt!''. flinade han.

Ett leende spreds på mina läppar. '' Jag kan bara inte fatta att du är här.''.

'' Men jag är här, och jag kommer aldrig lämna dig igen!''. sade han och lät sin blick vila på mina läppar.

Ett litet fnitter lämnade min strupe innan jag böjde mig framåt och tröck mina läppar mot hans.

Hans läppar var torra men ändå lika underbara som alltid.

Jag drog mina händer från hans kinder till hans nacke så jag kunde dra honom närmre mig.

Glädjen sprutade inom mig. Jag kunde inte vara lyckligare.

Hans händer sattes om min midja och drog mig ännu närmre sig.

Jag stack in min tunga i hans mun och genast började våra saliv blandas.

Det var som om det här var våran första kyss. Det flög verkligen fyverkerier om oss, fjärilarna i magen var galna, och gnistorna var starkare än förr.

Jag ställde mig närmre han vilket orsakade att han stöna då jag kom åt hans privata del.

Snabbt avslutade jag kyssen innan det skulle bli för panssionerat.

'' Vi kan göra det här när du kommer hem!''. sade jag och log.

'' Gud jag älskar dig så jävla mycket!''. sade han och pussade mig en snabbis.

'' Jag älskar dig med. Förstår du hur jävla orolig jag varit under dem dagarna du varit borta?''.

'' Förlåt.. Jag kämpade Cass.. Jag.. J-jag ville inte dö.. Även om det låter så jävla töntigt. Jag kunde inte lämna dig.''.

Ett leende spreds på mina läppar, jag tänkte på det sjuksköterksans sa tidigare:  '' Hans kropp kämpade. Han ville inte dö. '' JAg kramade hårt om honom vilket gjorde så en svordom lämnae hans läppar.

Hastigt avslutade jag kramen och backade bak en meter.

'' Gjorde jag dig illa?''. sade jag chockat. '' Jag har bara lite ont här!''. sade Justin och drog upp sin vita t-shirt och visade sin mage där han ahde ett plåster. Antagligen där han blivit skjuten. Det var strax under revebenen på två ställen. Sen lite knivsår också. Men dock inte så djupa.

'' Gud, förlåt!''. tjöt jag och gick fram och drog handen försiktigt över hans mage.

'' Det är lugnt, var försiktig med mig bara!''.

'' Förlåt!''.

'' Cass, det är lugnt!''. sade Justin och la sig ner i sängen.

Han hoppade lite åt sidan så jag kunde lägga mig ner brevid honom. Då la han armen om mina axlar och dorg mig nära sig.

Jag lutade försiktigt mitt huvud mot hans bröst och la mig bekvmäare.

Gud, jag hade saknat det här så mycket att jag vart gråtfärdig.

Jag tog Justins hand som låg över min axel och flätade in min hand i hans.

Jag tittade upp och såg ett leende på hans läppar.

Hans underbara läppar.

'' Du är så vacker!''. sade han och tittade runt i mitt ansikte.

Mina ögonbryn höjdes.

Jag visste hur jag såg ut. Kritvit, inget smink, mörka påsar under ögonen över den lilla sömnen jag fått. Sen alla sår och blåmärken från då jag slogs. Det sved då och då, men jag klarade mig. Jag visste att jag såg förfärlig ut men Justin försökte bara få mig på - om nu möjligt- bättre humör.

'' Pfft! Har du blivit blind? Jag ser ut som ett spöke!'.' flinade jag.

Ett otroligt skratt lämnade hans strupe som direkt gav mig rysningar längs ryggraden.

'' Du är vacker, lita på mig!''. sade han och gav mig en mjuk puss på pannan.

En liten röd nyans spreds om mina kinder.

Och jag visste mycket väl att Justin märkte det då han drog mig närmre intill sig.

'' Vem tog hand om dig medans jag var.. borta?''.

'' Eh.. Bruce! Tack och lov. Skulle aldrig klarat att vara själv.''. mumlade jag.

Jag kände hur Justin ryckte till men valde att ignorera det.

Helt plötsligt knackade det på dörren.

Antagligen gänget.

'' Kom in!''. ropade Justin med hes sexig röst.

Dörren intill rummet öppnades och in kom hela gänget med stora leenden på läpparna.

Jag kände hur Justin ryckte til brevid mig innan han sprack upp i ett stort leende.

'' Hej!''. utbrast han chockat.

'' Tja bro, hur mår du?''. flinade Roy.

'' Det gör ont, men det är det värt om jag får leva!'' sade Justin och log.

Min blick pendlade mellan gänget och Justin. Man såg hur lycklig Justin var att se dem. Se att alla klarade sig hyffsat bra efter händelsen hos Slyder.

'' Är ni okej?''.

Dem alla nickade. '' Lite småskador och ett par brytna ben här och var. Annars är det lugnt!''. flinade Nick.

'' Bra!''.

Bruce gick fram till Justin och dem båda gjrode sitt typiska handlsag.

'' Fan va glad jag ser att du överlvede. Vi alla höll på att bli tokiga över väntan! Specielt en viss tjej brevid dgi!''. flinade han.

Jag himlade med ögonen och drog täcket över min kropp samt Justins.

'' Jag hörde att du tagit hand om min tjej?''. sade Justin och log.

Men jag visste mycket väl att leendet var falskt.

Bruce nicakde. '' Jo, jag vart barnvakten. Som vanligt! Men hon har varit rätt lugn. Förutom då dem skulle få liv i dig. Hon vart allvarligt talat ett monster, hon skrek, sparkade och fick värsta utbrottet!''.

JAg vart ännu rödare i ansiktet. Tack Bruce.

'' Haha, ser att du inte är så oskyldig iallefall!''. flinade Justin.

Jag himlade med ögonen. '' Kanske inte. Jag vet ärligt talat inte vad som flög i mig, haha!''.

'' Damn. Hade velat sett det..''. skojade Justin.

'' Bro. Det skulle du inte alls. Hon såg ut som ett psykfall.''.

Justin röck till. '' Fuck you. Kalla inte min tjej ett psykfall!''.

Killarna skrattade. '' Justin hon såg ut som ett psykfall!''. sade Alex.

'' Okej, är de sant?''. sade Justinn och vände sig mot mig.

Jag nickade. '' Ungefär!''.

'' Min flickvän är badass!''.

'' Precis, akta dig.!''.

Rummet fylldes av skratt från Bonnie, Roy ,alla i rummet.

'' Hallå sluta! Jag är farlig! Kanske inte nu, men ni skulle sett mig i Slyders hus.''.

'' Jo vi såg Cass.''. flinade Bruce.

'' Jaja!''. sade jag och la armarna surt i kors och putade med läppen.

Justins bröst vibrerade över skrattet som lämnade hans strupe innan han böjde sig sagta och försiktigt fram och kysste mina läppar mjukt. Jag kysste genast tillbaka. Hans läppar var verkligen som en drog för mig.

Det knackade till på dörren och in kom sjuksköterksan som jag tidigare fick utbrott framför.

En röd nyans spreds i ansiktet.

Gud va pinsamt.

'' Hej, ser att du mår bra?''. frågade hon Justin.

Han nickade. '' Rätt så. Gör bara lite ont i benet och där jag blev skjuten!''. sade han vänligt.

Jag var chockad över att Justin inte var så spydig. Vad var de med honom?

'' Okej vad bra. Resultaten vi tog på dig visade att du var helt okej, och får åka hem imorgon eftermiddag. MEN du måste ta det lugnt. Inte böja dig för mycket eller anstränga dig. Absolut inte springa eller göra några snabba rörelser!''.

JAg tog in varenda ord hon sa så jag kunde hålla koll på Justin att han gör som edm sagt.

'' Åh fuck. Skojar du?''. muttrade han.

Sjuksköterksan skratta till. '' Nej Mr Bieber. Dina sår kan börja blöda kraftigt, och om dem gör det måste du åka hit omedelbart så vi kan kolla på det. ''.

Justin nickade. '' Något mer?''.

Hon skakade på huvudet. '' Det var allt. Åh juste, din doktor har skrivit ut ett recept på smärtstillande åt dig. Den kan du hämta ut på apoteket vid entrén. Sen ska vi rönka din rygg också, du är lite blå och jag antar att du har smärta i den?''.

Justin nickade återigen.

'' Bra. Är du okej Miss Davids?''. sade hon och tittade på mig.

Jag bet mig i läppen och drog upp täcket för att titta på min blåa höft.

'' Sådär.. Höften gör ont när jag går och armen när jag anstränger mig.''. Jag kände hur Justin röck till och drog fingertopparna försiktigt över det stora blåmärket. 

Hon nickade innan hon tittade ner på pappret hon hade framför sig.

' Jag ser nu att din läkare har skrivit ut ett par smärtstillande tabletter till dig med.''.

Jag pustade ut. '' Tack, min höft tar död på mig, samt en otrolig smärta i ljumsken och lite i låret.!''.

Hon log vänligt. '' Bra,  din näsa gör väl itne ont? Den var bruten så vi fixade den.''.

Jag rynkade på pannan. Varför hade dem itne sagt något? Det kanske det var därför det kändes så annorlunda?

'' Eh.. Jag har itne kännt något!''.

'' Bra. En sjuksköterksa ska tvätta rent såren i ditt ansikte, såret på din arm och vi ska troligen rönka din höft senare i dag! Runt 16.00-17.00 tiden!''.

Jag nickade. '' Tack..''.

Jag sneglade på klockan som visade 12.16. Bra då har jag mer tid med Justin.

'' så, det var allt. Mr Bieber se till att äta någonting. Det behöver du.''.

Justin nickade innan sjuksköterksan lämnade rummet.

'' Ja.. Eh.. Vi går till kafeterian, så.. kom när ni är klara!'. sade Nick och vi nickade.

Sedan lämnade dem också rummet.

Jag la mig så jag kunde titta upp på Justin och möta hans underbara ögon.
Hans ena hand började leka med mitt smutsiga hår som jag verkligen behövde tvätta.

'' Du?''. sade han.
Jag nickade. '' Aa?''.

'' Jag hörde allt du sa medans jag låg i koma..''. sade han och slickade sig försiktigt om munnen.

Mina ögonbryn for upp och min mun formades till ett 'O'.

'' V-va?''.

Han nickade. '' Att du hade bokat en resa till Atlanta idag..''.

'' Ah.. Eh.. Jag ska avboka den..''.

'' Har du hittat dem?.. Mina föreldrar?''.

Jag nickade.
Hoppas han inte blir arg.

'' Kan inte du boka om den och boka på måndag istället?''.

Jag rynkade på pannan. '' Vill du träffa dem?'.

Han nickade. '' Jag hörde det du sa. Alla måste ha sina föreldrar..''.

ETt leende spreds på mina läppar innan jag försiktigt kysste honom.

'' Bra, jag ber Bruce ellernågon boka om den!''.

Justin log och nickade.

Jag visste att långt inne i honom var han nervös.

Även fast jag visste att han skulle leka coo.. Var han nervös.

Men ärligt talat var jag också nervös. Mest över Justins reaktion. Och deras.

'' Så, vet du något om någon överlevde från Slyders gäng?''. sade Justin.

'' John över levde. Han var inte ens i huset. Sen vet jag inte..''. sade jag.

Justin nickade och pussade min panna lätt.

'' Fan det känns som jag sovit i dagar..''.

Ett fnitter lämnade min strupe. '' Du har ju det, ungefär!''.

'' Jo i försig. Förestn jag ska betala för flygbiljetterna och hotellet!''.

Jag satte mgi hastigt upp. '' Absolut inte! Jag har också pengar Justin, JAG betalar dem. Punkt slut!''. sade jag bestämt.

Han höll upp händerna i luften.

'' Okej fine. Lägg dig ner jag vill mysa!''.

Gud jag rös bara av hans underbara beteende.

Ett litet fnitter lämnade min strupe innan jag la mig ner igen och drog täcket över oss båda.

Jag kände hur sömnheten tog över mig.
Men jag kunde inte sova nu Justin vaknat upp.

'' Du får sova!''. hörde jag Justin säga.

Såklart skulle han märka att jag var trött. Varför blev jag förvånad?.

'' Nej du har precis vaknat upp och jag ska sova? Inte direkt snällt.''.

'' Jag vet att du säkert inte fått någon sömn så sov!''.

Jag suckade. '' Du då?''.

Han röck på axlarna. '' Jag ligger och håller om dig!''.

Jag himlade med ögonen innan ajg slappnade av och stängde mina ögonlock.

 

JUSTINS PERSPEKTIV:

Det var så mycket som snurrade i huvudet.

Jag hade allt Cassandra sagt till mig i huvudet. Det snurrade runt runt runt.
Hon ville gifta sig med mig, skaffa barn.
Bara det gjorde så jag blev förbannad.
Skulle en som jag kunna gifta sig?

Jag skulle absolut inte kunna ha barn tack vare allt jag gjort och gör. Dem skulle bara hamna i trubbel.
Men på något sett ville jag bilda familj med henne. Det låter inte likt mig, men det är sant.

Att se ett par små barn springa runt och kalla mig pappa skulle inte vara så dumt.

Jag skakade av mig tankarna.

Vafan var det för fel på mig?
Jag skulle aldrig kunna ha några jävla skrikande barn? Dem skulle förstöra mitt liv.

Men skulle jag kunna krossa Cassies hjärta och säga att jag inte ville ha barn?
Se hennes ögon tårfyllda och höra hennes snyftningar?

Skuldkänslorna bubblade upp inom mig.
Vafan ska allt vara så jävla svårt`? Hela jag blev frustrerad över den här skiten.

Jag skakade av mig tankarna av det där och tittade ner på Cass som låg på mitt bröst och sov djupt.

Hon var så vacker. Även om hennes hy var vit, hon hade sår och blåmärken var hon så otroligt vacker.
Och hon är min, bara min.
Smärtan där jag blivit skjuten var så otroligt smärtsam. Specielt när Cass lågpå bröstet.
Men för henne sa jag inget. Det var min dumma hjärna som beslutade att hålla käft.
Men att ha henne här och veta att hon mår bra var det ända jag brydde mig om.

Jag älskar henne, mer än något annat. Även fast det låter så jävla töntigt är det sant.

Hon var speciell, jag kom ihåg första gången jag såg henne i korridoren precis hon börjat.
Den dagen vi krockade in i varandra hur hela jag blev uppspelt och ville lära känna henne.

Även fast jag betedde mig tvätt om.
Jag la mig ner bekvämare och drog hennes kropp närmre min och ignorerae smärtan vid revbenen och slöt mina ögon.

Trotts att jag legat i koma var jag otroligt trött.
Jag gav henne en mjuk puss på pannan innan jag somnade direkt.

 

 

 

'' Cassandra? Babe? Vakna!''. sade en alltför bekant röst.

'' Nej..''. mumlade jag och drog kudden över huvudet.

'' Babe, kom igen! Vakna!''.
Det var då det slog mig. Det var Justin.
Min underbara Justin, drömde jag?

Jag satte mig snabbt upp i sängen och slängde iväg kudden.
Det kunde inte vara sant.

Mina ögon mötte dem där vackra honungsbruna ögonen och ett stort leende spreds på mina läppar.

''Justin?''. sade jag chockat.

Jag vart helt mållös.

Han nickade och log.

'' Det ser du väl?''.

Innan jag ens hann tänka mig för slängde jag mig om hans hals och kramade han hårt.

'' Jag har saknat dig så mycket!''. tjöt jag och lät tårarna börja rinna ner för mina kinder.

'' Jag har saknat dig med!''.

'' Åh! Jag trodde du skulle lämna mig!''. snyftade jag.

Han drog sin kropp närmre min och det gjorde bara så tårarna blev fler.

'' Varför lämna något man älskar?''. sade han med hes röst innan han pressade sina mjuka läppar mot mina.

Knistorna flög om kring oss. Wow, jag hade verkligen saknat det här.
Det var helt otroligt hur mycket en kille kan betyda för en.

Och påverka en på det sättet han gör.

Hans tunga fann min och jag la mig automatiskt ner i sängen med honom med mig.

Men det var något som var fel.

Jag kände det. Varför var det något som var fel?

Jag kände hur kyssen blev annorlunda. Varför blev den annorlunda?
Våra kyssar var alltid lika fantastiska och underbara som alltid?
Det var då det slog mig.
Det här var inte Justin.
Fort slog jag upp ögonen och möttes av ett par isblå ögon.

Paniken steg inom mig. Hur kunde det här hända?
'' B-bruce?'.

Ett snett leende spreds på hans läppar.

 

Jag satte mig fort upp i sängen och med svett som rann ner för min panna och rygg.

Min blick for runt i rummet och stannade på Bruce som sov i stolen brevid sängen.

Hade jag precis drömt om att kyssa med Bruce?
Är jag helt dum i huvudet?

Jag blev så irriterad på mig själv. Jag hade inga som helst känslor för Bruce.
Eller hur?
Jag gav ifrån mig en liten suck innan jag såg att sängen var helt gneom blöt.

Desamma med min kropp.

Sen var min mun otroligt torr också. Usch.

Jag måste ha något att dricka.
Försiktigt satte jag mig ner i rullstolen och försökte vara så tyst som möjligt för att inte väcka Bruce.

Jag hade inte lust med att bli frågad vart jag skulle och ha en barnvakt med mig 24/7.

Jag var faktist gammal nog att ta hand om mig själv.
Oftast.

När jag kommit ner i rullstolen, tog jag lite pengar som Bruce glömt på bordet och rullade mot kafeterian.

Det var tyst och knappt en ända människa i korridorerna.
Det ända man såg var ett par sjuksköterskor som sprang lite här och var och patienter som gick tysta längs korridorerna.

Jag sneglade å klockan på väggen, 03.11. Vad gör jag upp nu?

När jag äntligen kom fram till kafeterian tog jag en vattenflaska ur kylen och rullade fram till kassan.

Jag gav kassörskan tillräckligt med pengar innan jag direkt öppnade vatten flaskan och drack ur allt på en gång.

Jag slängde den i papperskorgen och rullade sedan ner för korridoren.

Vad skulle jag göra nu?

Det var då fet slog mig. Justin.

På något sett kände jag mig taskig över att inte varit hos honom.

Men hur hade jag ens kommit till min säng?

Det var då det slog mig, Bruce hade burit mig. Hans hesa röst var det sista jag mindes.

Jag skakade av mig tanken och stannade till utanför Justins rum.

Försiktigt öppnade jag dörren in till hans rum och såg att han fortfarande låg i sängen i samma position.

Jag bet mig hårt i läppen för att inte gråta.

Han skulle vakna. Jag visste det. Han skulle inte lämna mig.

Men det gjorde ont att se honom ligga där, medvetslös. Han var så vacker.

Hela hans rum var fylld med blommor. Han skulle bli sur när han vaknade.

Men dem blommorna kom från alla möjliga.
På något sett var det vackert tillsammans med honom.
Jag satte mig nedanför hans säng och tog hans hand i min.

'' Hej älskling!''. sade jag.

Jag visste att jag inte skulle få ett svar, men det sket jag i.

'' JAg kommer inte lämna din sida. Jag lovar. Tills du vaknar kommer jag vara här!''.

Hela min röst var skakig.
Det gjorde så ont att prata med en person i koma som man itne visste kunde höra en eller inte.
Smärtan var obeskrivlig.

'' Jag vet fortfarande inte om du hör mig, men jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig, mer än något annat i hela världen. Och se dig ligga här i koma gör så jävla ont i mig. Jag vill bara gråta varje gång jag ser dig. Men jag vet att du inte skulle gilla det.'''. mumlade jag.

Försiktigt böjde jag mig framåt och smekte hans kind.

'' Fan. Det är så jobbigt att inte kunna möta dina underbara ögon. Höra din underbart sexiga röst. Jag hade tillochmed köpte biljetter till Atlanta från fredag till söndag. Jag hade tänkt att vi skulle.. ehm.. träffa din familj.. ''. sade jag nervöst.

'' Jag vet att du kanske skulle blivit sur.. Men du måste träffa dem. Du måste bli sams med dem. Alla behöver sina föreldrar i sitt liv, speciellt du. Ja vet att det här låter så jävla töntigt. Men det är sant. Justin du måste bli sams med dina föreldrar. Dem älskar dig även fast du lämnade dem. Tro mig. Dem älskar dig, kanske till och med mer än mig. Du är deras son.''.
Jag blev nästan tårögd över att säga det där. Men det var sant.

Men just nu hoppades jag på att han hörde allting.
Att han förstog hur mycket han betydde för mig, att jag brydde mig om honom.

'' Snälla vakna Justin, snälla! Lämna mgi inte!''. sade jag och ett par tårar kom.

'' Jag kommer inte klara mig utan dig.. Du är som mitt liv, dör du dör jag. Gråter du gråter jag!''. sade jag frustrerat och smekte hans kalla kind igen.
Hans vackra ansikte var så livlöst. Åh jag var sån lipsill.
Varför kunde han bara inte vakna?
Öppna sina vackra ögon och prata med mig. Det var det ända jag ville.

Och att ens tänka tanken på att killen framför mig kanske skulle dö.

Åh fattar inte att det kunde göra så här ont.

'' Jag älskar dig Justin, mer än allt annat. Snälla, jag ber, lämna mig inte! J-ag behöv-ver d-dig!''. sade jag och stammade fram det sista.

'' Jag vill vara med dig föralltid. Gifta mig med dig, skaffa barn med dig, leva lyckliga i en villa uta på landet bara du och jag. Och jag vet vad du tänker ' Är hon galen?'. Men det är sant. Jag vill gifta mig med dig, jag vill bilda familj med dig. Snälla Justin, vakna!''. sade jag.

Jag böjde mig ner och lutade min panna mot hansbröst och lät tårarna falla.

Helt plötsligt började maskinen pipa och jag kände hur paniken steg inom mig.

Tårarna började falla dubbelts ås mycket.

Vad händer? Vad skulle jag göra.

Paniken steg inom mig. Jag visste inte vad jag skulle göra.

Så jag började skrika helt hysteriskt.

'' HJÄLP!! NÅGON!! HJÄLP MIG!!''. skrek jag med pnaiken i rösten.

Jag hörde fotsteg i korridoren och folk som skrek efter hjälp.

'' Justin!! Justin!!''. sade jag och skakade på honom.

Inget hände.
Aparaten fortsatte pipa.
Vad skulle jag göra. Vad skulle jag göra. Vad skulle jag göra.

Innan jag visste ordet av det var det fullt med doktorer och sjuksköterskor i rummet som satte massa slangar och saker i Justin.

'' Vad händer med honom?''.  tjöt jag med hes röst.

Tårarna fortsatte falla. Jag förstog ingenting. Det var som en blackout i mitt huvud.

'' Hans hjärta har slutat slå!''.

Mina ögon for upp. '' V-va?''.

Sjuksköterskan nickade. '' Hans hjärta stannade helt plötsligt, vad hände?''.

Hela rummet började snurra.

'' J-jag prat-tade bar-ra med h-honom-m ?''.

Sjuksköterksan nickade. '' Jag är ledsen men du måste gå ut ur rummet Miss!''.

Jag skakade hastigt på huvudet.

Vad hon dum i huvudet?
Jag tänkte absolut inte läman Justin.

'' Nej! Jag tänker stanna!''.
Jag såg hur dem tog fram en apparat som jag kände igen. Det var en sån dem tryckte mot bröstet och gav personer elchockar så dem skulle överleva.
Betydde det alltså att Justin nu var död?
Var han död?
Min underbara Justin.

Jag kände ett par armar om min midja bakifrån.
Snabbt tittade jag bak och såg Bruce stå där coh frösökte dra mig ut ur rummet.

Nej. Nej. Nej! Han kunde inte ta mig här ifrån.

Jag kunde inte lämna Justin nu. Jag hade lovat honom att stanna vid hans sida.!
Jag kunde inte bara svika honom.

Han var mitt allt.
Jag vart som ett monster. Jag skulle vara med honom.

'' SLÄPP MIG! BRUCE SLÄPP MIG HAN BEHÖVER MIG!''. skrek jag.

Tårarna blev häftigare och det ända jag hörde var maskinens pipljud coh doktorerna som skrek på varandra och mina egna snyftningar.
Jag började sparka coh skrika ännu högre som om jag var ett psykfall.
Jag visste att folk tittade på mig.

Men jag brydde mig inte. Det ända jag brydde mig om var Justin.

'' Du måste ut härifrån Cass!''. sade han tättintill mot mitt öra.

Hastigt började jag skaka på huvudet. '' Nej!! NEJ! HAN BEHÖVER MIG BRUCE! JAG KAN INTE LÄMNA HONOM!''. skrek jag med full hals.

Hans händer drogs tätare om min kropp medans han började backa ut ur rummet.

Dem låssade sängen och rullade den ut i korridoren med full fart.

Jag hann lyckas stoppa en sjuksköterksa medans resten sprang iväg med Justin på sängen.

'' Vad ska ni göra?''.

'' Vi ska försöka väcka honom!''. sade hon och jag kände hur hela jag stelnade till.

 

 

 

'' Miss.. Ha-..''.

''-.. När kommer han vakna?''. avbröt jag henne.

'' Vi vet inte!''. sade hon.

Bruce drog handen frustrerat över ansiktet.

Vad var det med honom?

'' Vad 'Ni vet inte'?''.sade jag med skakig röst.

Jag visste vad hon skulle säga. Bara det gjorde så tårarna kom fler och fler.

Nej. Nej. Nej! Jag började hastigt skaka på huvudet och hela kroppen började skaka.

'' Nej! H-han kan-n int-te..N-nej..''. sade jag och började gråta hysteriskt.

'' Miss Davids, din pojkvän  ligger i koma.''. sade hon och jag kunde höra hur mitt hjärta gick i tusen bitar.

 

 

'' V-va?''.stammade jag fram.

'' Vi gjorde allt vi kan. Vi vet inte om han kommer klara det..''. sade hon med lugnande röst.

'' Han k-kanske dör-r?''. sade jag.

Hon nickade. '' Hans nurvarande läge är stabilt, men vi är inte säkra på att han kommer klara det. Hans skador var väldigt svår behandlade. Men vi gjorde allt vi kunde!''.

'' Han kan inte dö!''. tjöt jag och vände blicken till Justin som låg så fridfull vid sidan om mig.

'' Vi är så ledsna, kan du följa med mig så vi kan ta lite prover? Troligtvis måste vi rönka din höft och arm.''.

Jag skakade på hvudet. '' Jag tänker inte lämna honom!''.

'' Cass..''. sade Bruce.

Jag skakade återigen på huvudet. '' Jag tänker inte lämna honom, fattar ni? Jag tänker stanna här tills han vaknar upp. Jag VET att han kommer göra det!''.

Bruce vände sig åt sjuksköterskan. '' Låt henne stanna, okej?''.sade han med en läskig ton i rösten.

Sjuksköterskan nickade och skyndade sig ut från rummet.

Det kändes som tårarna blev fler coh fler. Han fick inte dö.

Tänk så får jag aldrig mer se hans vackra hazel bruna ögon? Höra hans underbara röst?
Tänk! Jag skulle aldrig klara det.

Jag klarar inte att förlora nån fler som jag älskar.

'' Är du okej?''. sade Bruce och slog sig ner i stolen brevid sängen.

Jag skakade på hvuudet. '' Vad tror du? Min kille ligger i koma och kanske inte klarar sig Bruce! Du förstår inte hur ont det gör i mitt hjärta!''. tjöt jag och böjde mig ner så jag låg med ansiktet på Justins kalla bröst.
Helt plötsligt var det tyst. För tyst.
Jag tittade bak och såg att Bruce hade gått för att lämna mgi ensam.
Det var precis det jag behövde.
Jag tog Justins kalla hand i min och tittade upp på hans backra ansikte.

'' J-ag vet inte om..om du hör mi-ig m-men jag ville bara säga att jag ä-älskar dig J-justin.. Ö-över allt anna-at..''. snyftade jag fram.

'' Snälla.. Lämna mig inte!''. sade jag och tog djupa andetatg för att inte gråta mer.

Jag var trött på att gråta.

Jag har inte gråtit så här mycket sen mamma dog.

Timmarna gick och klockan var strax över sju på morgonen. Jag hade sagt till Bruce under natten att jag inte kunde gå till skolan så här.
Och speciellt inte utan Justin. Det skulle bara bli så.. fel.

Jag hade inte ätit eller druckigt något. Knappt ens pratat med någon heller.
Det ända jag hade gjort var att berätta för Justin hur mycket jag älskade honom och varit vid hans sida varenda minut.

Jag skulle vara här när han vaknade upp.

Jag vet att han kommer vakna upp. Han får inte lämna mig.

Jag satt där ytterligare några timmar.
Tils klockan blev 09.00.

'' Cass du måste äta någonting!''. sade Bruce med en bricka med mat i famnen.

Snabbt skakade jag på huvudet. '' Jag är inte hungrig.''.

Han suckade. '' Sluta. Du MÅSTE äta eller så dör du!''.

'' Då dör jag hellre!''. mumlade jag.

Han suckade och gick ut och smällde dörren efter sig.

Jag vände blicken mot Justin.

Hans hy var ännu blekare. Det såg nästan ut som ett lik låg här.

'' Snälla Justin.. Lämna mig inte!''. sade jag och var beredd på att släppa ut tårarna.

Men det kom inga.
Tårarna kom aldrig. Jag kände hur oron spreds inom mig.

Mina tårar var på något sett slut. Jag hade gråtit för mycket.

'' Jag kan inte leva utan dig!''. sade jag och böjde mig fram och gav han en mjuk puss på pannan.

Dörren in till rummet smälldes upp helt plötsligt vilket orsakade att jag hoppade upp några meter i luften.

'' Cassandra!''. tjöt en pipig bekant röst.

JAg tittade upp och såg Bonnie och Katelyn stå där andfådda.

'' Hey..''. sade jag med hes röst.

Dem båda skyndade sig fram till mig och slängde amrarna runt min lilla smala kropp.

 

 

Jag kramade hårt om dem och höll in tårarna som var på väg.

Denna gång kom dem.
'' J-jag kan.. kan int-te lev-va utan h-honom-m..''. tjöt jag.

Dem båda drog sina armar hårdare om min kropp och tårarna bara blev fler.

'' Det kommer bli bra Cass.. Han kommer överleva!''. sade Bonnie.

Dem båda släppte mig och vi gick och slog oss ner i den svarta skinsoffan i rummet.

'' Hur är de?''. sade Kate.

Jag röck på axlarna. '' Jag vet inte! Det är så många känslor inom mig som vill ut men.. dem är som fast. Jag kan knappt gråta längre. Det är helt tomt i mitt hjärta utan Justin!''. sade jag med skakigröst.

'' Jag kan förstå det.. Men hur mår DU? Fysiskt?''.

'' Jag har ont. Så jävla ont. Men all den smärtan skiter jag i. Det ända jag bryr mig om är Justin!''.

'' Bruce sa att du inte ätit på länge?''.

Jag nickade. '' Jag har ingen lust med något..''.

'' Cass du måste äta!''.

'' Jag vet.. Men.. Men jag har inte lust. Jag vill inte lämna Justins sida!''. sade jag och vände blicken till Justins fridfulla kropp.

Det gjorde så ont av att kolla på hnom.

Han hade slangar över allt samt den där irriterande hjärt apparaten som hela tiden pep.

Men det var de ända som gjorde så man kunde veta om Justin levde eller inte.

Vi satt och prata ett tag innan dem båda tvingade mig ner i rullstolen, jag vägrade verkligen.

'' Kom! Du behöver äta Cass!''. sade Bonnie.

Jag skakade på huvudet och försökte gå upp men dem båda tröck ner mig igen.

'' Jag är inte hungrig! Släpp mig!''. sade jag och försökte gå upp.

Jag kunde inte lämna Justin.

'' Cass! Kom igen! Du måste äta!'' sade Kate och gjorde ett försök med att dra upp mig.

'' MEN FÖR I HELVETE SLÄPP MIG!''. skrek jag förbannat.

Dem båda ryggade chockat tillbaka och tittade chockat på mig.

Jag var chockad själv.

Jag hade aldrig skrikigt åt någon. OCh verkligen inte någon av mina vänner.

Hela jag började skaka hysteriskt. '' F-förlåt! Jag.. J-jag menad-de int-te de-et..''. stammade jag chockat fram.

'' Det är lugnt.. Vi.. Vi förstår om du är.. ledsen och så..''. sade Kate nervöst och jag visste att hon också var rädd.

Det skulle jag också vara om jag var i hennes skor.

'' Jag kan inte leva så här.''. sade jag med tårar i ögonen.

'' Vad menar du?''. frågade Bonnie med huvudet på sne.

'' Jag kommer inte klara mig utan Justin. Han är mitt allt, utan honom är jag inget. Och jag kan inte förlora fler av mina nära och kära. J-jag kommer a-aldrig klara-a det..''. sade jag och stammade fram det sista.

Bonnie drog in mig i sin famn och ett par tårar kom.

'' Shhh! Han kommer klara sig! Jag vet att han kommer kämpa för dig! Jag vet deet!''. sade hon.

Jag nickade och kramade om henne hårdare.
Kate's mobil började ringa och hon gick ut ur rummet.

Jag coh Bonnie tittade på varandra, båda nervösa.

'' Hur är det med din höft?''.

'' Inte bra..''.

Hon skulle preics säga något men jag avbröt henne. '' Men jag klarar mig. ''.

Då nickade hon och tittade upp och såg Kate gå in i rummet.

'' Bonnie, vi måste tillbaka till skolan. Dem frågar efter oss..''. sade hon.

Bonnie nickade. '' Okej. Klarar du dig själv?''.

Jag nickade. '' Bruce är här, och tror Alex kommer snart!''.

Bonnie drog armarna om min kropp och kramade hår tom mig.

'' Ring mig om det händer något eller vad som helst!''.

'' Jag lovar!''. sade jag och kramade tillbaka.

Jag gav Katelyn en snabb kram innan dem båda lämnade rummet och tystnade uppstod.

En suck lämnade min mun innan jag satte mig på Justins sängkant och bet mig i läppen.

'' Antar att det bara är du och jag nu..''. mumlade jag.

Jag kände mig så otroligt dum att sitta prata med honom. Jag hade ingen anning om han ens hörde mig.

'' Jag saknar dig så otroligt mycket, snälla vakna Justin! Jag behöver dig!''. sade jag med skakig röst.

Dörren intill rummet öppnade och jag sneglade bak.

Jag skyndade mig upp från sängen och fram.

Jag slängde mig i Alex's famn och kramade hårt om honom.

Även fast hans ena arm var bruten sket jag i det.
Jag brrade in mitt ansikte i hans hals för nån sekund.
Han var som en lille bror som jag aldrig haft. Jag har alltid varit yngst i familjen.
Fast jag har ju sluppit sitta barnvakt.

'' Hur är de?''. sade han med mjuk röst.

'' Bra..''. Det var delvis sant och delvis en lögn.

Han ena ögonbryn höjdes. '' Säker?''

'' Det gör bara ont att inte kunna möta hans vackra ögon och höra hans underbara röst!''.

Alex nickade. '' Förstår det.''. Han pausade. '' Vill du följa med mig till kafeterian?''.

Jag bet mig i läppen. '' Okej då.''.

Ett litet leende spreds på hans läppar innan han tog fram rullstolen och jag slog mig ner i den.

Han ställde sig bakom mig och började rulla rullstolen framåt.

Jag kände mig verkligen handikappad. Men mina höfter gjorde något så oendligt ont.
Han rullade ut till kafeterian där Roy, Seth, Nick & Bruce satt.

Dem alla såg trött ut och hade varsin 'Starbucks' kaffe i händerna.

Deras blickar for upp när vi kom in och dem alla rusade fram till mig.

Jag lyckades ´hinna ställa mig upp innan jag blev attackerad av kramar.

Roy, Seth, Nick alla tre på en gång.
Bruce däremot stog nån meter bort med armarna korsade över bröstet.

Alla frågade samma fråga. ' Hur mår du? ' Har du ont?' osv.
Men min blick var på Bruce. Jag fick inte bort blicken.

Hur jag än försökte. Mina ögon var som fast i hans.

'' Grabbar ta det lugnt med frågor..''. sade Bruce från bakrunden.

Dem alla sa varsitt ' Förlåt ' och slog sig ner vid bordet igen.
När dem slagit sig ner gick Bruce fram till mig och drog in mig i sin famn.

Jag passade då på att dra in doften av hans underbara perfym. Den var underbar.

'' Förlåt att jag bara lämnade dig!''. viskade han tätt intill mitt öra vilket gav mig rysningar.
Men jag kunde inte undgå att få glädjen inom mig växa lite.

Jag bet mig i läppen. '' Det är lugnt..''.

När han släppte mig och gick och slog sig ner vid bordet kände jag hur glädjen snabbt försvann.

Vad var de med mig?

Jag slog mig ner i rullstolen igen och rullade fram till kanten av bordet.

Min blick föll på baguetten framför Bruce som han bara hade tagit en tugga av.

Hungern inom mig vaknade till liv. Jag hade inte ätit på flera timmar.

'' Kan jag smaka av din macka?''.

Bruce nickade och jag tog den snabbt och tog en tugga.

Sedan en till. Sedan en till. Och det slutade med att hela mackan var borta.

'' Åh! Gud förlåt! Jag åt upp hela!''.

Han skrattade till . '' Det är lugnt, du behövde äta! Vill du ha något att dricka?''.

'' Vatten tack!''.

Han nickade och gav mig en vatten flaska som jag tog ett par klunkar av.

Dem började genast prata och jag bara satt där.
JAg oroade mig över Justin.

Var det någon som tog hand om honom? Någon sjuksköterksa?
'' Vart är Noelle och dem andra?''. frågade jag.

'' Dem drog till sitt hotell, dem träffade Justin när du hade svimmat!''.

Min mun formades till ett litet ''o'' innan jag nickade. '' Okej.''.

Tiden gick och jag satt otåligt vid bordet.
Jag ville till Justin. Det var det ända jag ville.

Helt plötsligt kände jag hur mina ögon ble tyngre och tyngre och hur jag håll på att falla till sömn.

'' cass? Cass? Mår du bra?''. sade Nick.

Jag nickade och kände hur hvudet började åka upp och ner och jag bara ville falla till sömn.

'' Jag tar henne till hennes rum!''. sade Bruce.

I nästa sekund kände jag hur han bar upp mig i sin famn och började gå.

Mina ögon blev - om nu möjligt- ännu tyngre. Jag kunde inte sova.

Jag var tvungen att vara vaken. För Justins skull. Jag skulle vara här när han vaknar.

'' Bruce..''. sade jag med hes röst.

'' Aa?''. sade han.

'' j-jag..''. Var det ända jag han säga innan mina ögon föll ihop och jag föll i en djup dvala.

Inget roligt kapitell alls. Tänkte först skriva lite om när Justin överlever eller om han dör i det hör kapitlet.
Men det blir så kort tid med han i koma ;)
Så jag bestämde för att skriva det i nästa eller näst nästa ;)
Så det här blev bara ett tråkigt kapitel, det var därför det kom så sent.

FÖRLÅT FÖR DET!

Föresten vill ni kika in på min privata blogg, FEEL FREE www.nattstad.se/mayalindberg !

 

 

 

 

 

 BRUCE PERSPEKTIV:

Paniken steg inom mig. Att se Cassandra svimma av gjorde ont inom mig. På något konstigt sätt gjorde det jävligt ont.

'' Cass?''. sade jag och puttade lite på henne.

Inget svar. Fan.

Jag kände på hennes puls vid handleden, tack och lov levde hon.

Men hon måste till ett sjukhus, nu.

Jag tröck ner foten så gasen var i botten. 

Jag hade ingen jävla anning om hur Justin mådde, om han ens var vid liv.

Mitt hjärta dunkade fortare än vad det någonsin gjort i mitt liv. 

Justin var som en bror för mig, jag kunde inte förlora honom. Och förlorar vi honom, kommer Cassandra bryta ihop.

Fuck. Jag skulle aldrig klara att se henne må så dåligt.

Vafan var de med mig? Jag brukar aldrig bry mig om tjejer. Inte Justin heller för den delen.

Cass förendrade oss båda.

Hon var speciell, konstigt nog. Jag har aldrig träffat en tjej som henne.

Även fast jag inte ska tycka det här tycker jag om henne. Hon är en underbar tjej och riktigt snäll och omtänksam.

Men jag skulle aldrig göra något mot Justin, aldrig.

Jag kom äntligen ut på motorvägen och gasade - om nu möjligt - ännu snabbare.

Jag hade ingen jävla anning om vad det var för fel på Cass, men hon mår inte bra. 

Absolut inte.

När jag äntligen kom in till stan och såg sjukhuset inom synhåll skyndade jag mig ännu mer.

Jag tvär stannade utanför akutentrén och skyndade mig runt bilent ill Cass.

Jag bar upp henne i min famn och skyndade mgi in genom dörrarna.

'' Hallå! Jag behöver hjälp!''. skrek jag med panik i rösten.

En sjuksköterska kom fram springandes til lmig.

'' Vad har hänt?''. 

'' Hon.. öh.. var i ett slagsmål!''. ljög jag.

'' Herregud! Dr Roberts kom hit!''.skrek sjuksköterksan. 

En man med svart lite lockigt hår kom fram till oss med en sorts bricka i handen.

'' Vad har hänt?''.

'' Hon var i ett slagsmål! Hon.. Hon mår inte bra!''. sade jag.

Dr Roberts tog fram en säng och ställde den framför mig.

'' Lägg ner henne här!'' .sade han och jag la försiktigt ner henne.

'' Penny ta ett rum och kör in henne dit direkt, sätt i dropp och kolla henne skador!''. sade Dr Roberts

Hon nickade hastigt och drog ivg henne in i ett rum.

Min blick gick nervöst efter henne och paniken steg ännu mer då jag inte hade koll på henne.

'' så vad har hänt?''.

'' Jag vet inte hela historien men det jag hörde var att en kille tafsade på henne och så, sen kom hennes kille Justin Bieber som troligen är här och skulle skydda henne. Då började dem jävlarna slåss och Cass skulle stoppa det och kom emellan!''. ljög jag.

Ett snett leende spreds på mina läppar. Det där lät ju rätt verkligt.

'' Okej, vad är hennes namn och person nummer?''. 

'' Cassandra Davids, född den 1 Maj 1994.''. svarade jag utan problem.

Fråga inte hur jag kunde det där. 

'' Okej, tack!''. svarade han och gick iväg.

'' Kan jag gå in till henne?''. skyndade jag mig coh sa.

Han skakade på huvudet. '' Inte än, vi måste ta lite prover och så! sätt dig i väntrummet!''.

Med en suck nickade jag och gick mot väntrummet där hela gänget satt.

'' Bruce?''. sade dem rätt chockade. '' Vad gör du här?''.

'' Cass tuppade av, så drog hit.. Dem tar hand om henne nu..''. 

'' Oj, vad hände man?''. sade Roy.

Jag suckade. '' Hon bara tuppade av okej? jag vet fan inte varför..''. 

Dem nickade. 

'' Så vad är storyn?''.

'' Cass var nära på att bli våldtagen, Justin skulle skydda henne och dem börajde slåss, Cass kom emellan och blev slagen.. ''. 

Dem nickade. '' Bra!''. 

Jag bet mig hårt i läppen. Jag hoppas förfan att hon är okej.

'' ÄR Justin okej?''..

Nick röck på axlarna. '' Vi vet inget än. Dem opererar honom nu.''. 

Jag nickade innan jag tittade ner i golvet.

Kan inte den här skiten bara försvinna?

 

 

Jag vaknade upp och kände hur mitt huvud värkte som satan. Vad hade hänt?

Var jag bakis?

Det var då det slog mig. Slyders.

Jag satte mig fort upp i sängen och skulle precis skrika då någon satt handen för min mun.

Jag tittade chockat dit och möttes av Bruce isblåa ögon.

'' Hey, ta det lugnt! Det är bara jag!''. sade han.

HAstigt la jag mig ner i gen och pustade ut. '' Vart är Justin?''. 

'' Dem opererar honom.''. 

Jag nickade. '' Hur länge var jag borta?''.

'' Runt 30-40 minuter..''. 

Mina ögon for upp. '' Hur länge har dem opererat honom?''.

'' Runt 40 minuter..''. sade Bruce och bet sig i läppen.

'' Är han okej? kommer han klara sig? Gör dem allt dem kan?''. sade jag med panik i rösten.

'' Jag har ingen anning. Men jag lvoar att dem gör allt dem kan för att få honom klara sig. Även fast dem vet att han gjort saker i livet som är idiotiskt!''. sade Bruce.

Jag nickade och kände hur tårarna var på väg upp.

Tänk så överlever han inte? Vad kommer hända med mig?

Helt plötsligt kände jag hur Bruce drog in mig i sin famn. Där tappade jag allt.

Tårarna började rinna återigen ner för mina kinder. Hysteristk denna gång.

'' Shh! Det kommer bli bra!''. mumlade Bruce mot mitt hår.

'' T-tänk så-å överl-lever h-han int-te ?''. stammade jag fram mellan snyftningarna.

'' Cass! Tänk itne så. Han kommer bli bra! Jag lovar dig!''. sade han.

Jag nickade mot hans hals innan jag lutade mig bakåt och avslutade kramen.

Bruce ögon fattade mina och genast var jag i en annan värld.

Vad var det med mig? Varför drunkande jag i hans vackra blåa ögon?

Ett leende spreds på hans läppar vilket fick mig rodna.

Det knackade till på dörren och Bruce skrek ett lätt ' Kom in '.

In i rummet kom, Seth, Roy, Nick och Alex med en stor bukett röda rosor.

'' Hey!'. sade Nick och gav mig rosorna. '' Dem här är till dig!''.

Ett litet leende spreds på mina läppar.

'' Tack killar!''. sade jag och läste det lilla kortet där det stog '' Krya på dig!''.

Jag ställde dem sedan på mitt sängbord och vände blicken mot dem.

'' Har ni hört något från Justin?''.

Dem skakade på huvudet.

'' Nej. Men hur mår du?''. sade Alex och gav mig en lidande blick.

'' Jag har mått bättre!''. Det var då jag insåg att Alex hade sin arm gipsad.

Roy hade massor med blåmärken på nederarmarna och ansiktet.

Nicks kläder var smutsiga coh träsiga, och ett bar små styngn i ansiktet.

Seth däremot hade bara skitigakläder, hår, och hy. Knappt några skador. Inte vad jag såg ialelfall.

'' Hur är det med er?''. sade jag.

'' Okej, gemfört med dig!''. sade Seth.

Jag log. '' Ser det. Vet inte ens om jag kan stå!''. sade jag och skulle precis sätta mig på sängkanten då Bruce drog i min hand så jag automatiskt la mig ner.

'' Doktorn sa att du inte får gå. Du måste sitta i rullstor i några dagar så benet får vila..''. sade han och jag suckade frustrerat.

'' Allvarligt? En rullstol?''.

Han nickade.

'' Och kryckor..''.

Ännu en frustrerad suck lämnade min strupe innan jag la mig tillbaka i sängen.

Jag skådade min kropp som var täckt av ett sjukhus nattlinne typ.

Jag hatade att vara på sjukhus. Det var det värsta som fanns.

Killarna stannade ett tag innan dem skulle lämna mig ensam så jag kuned vila.

Men såklart skulle Bruce stanna och vackta mg.

Men jag var faktist rätt glad över att ha honom här, han är speciel..
När jag är med honom blir jag glad, han får mig vilja berätta hela mitt liv för honom.

Han är en sån person som är lätt att prata med.

Inte som Justin, Justin pratar inte om allt. Om jag inte tvingar honom.

Men Bruce pratar på, Han berättar allt möjligt.

Han får mig må bra. Konstigt nog. Precis som Justin får mig må.

Justin.

Jag kände helt plötsligt hur mina kinder blev blöta. Jag grät. Igen.

'' Hey!''. sade Bruce och lutade sig framåt. '' Är du okej?''.

Jag skakade på huvudet. '' Tänk så klarar han sig inte Bruce? Jag kommer bryta ihop!''.

Han nickade.'' Jag vet. Och därför ska vi se till så han inte dör. Operationen är säkert klar sanrt!''.

'' Tror du han klarar sig?''.

Brue nickade. '' Klart han gör. Det gör han alltid. Och nu har han något att kämpa för, dig!''.sade Bruce och drog handen över min kind och smekte bort en hårslinga.

 

 

'' Tack..''. sade jag.

'' För?''. sade han och log milt.

'' För att vara vid min sida och prata med mig.''.

Han log. '' Det är sånt vänner till för, right?'.

Jag nickade. '' Precis!''.

Vi satt tysta ett tag, jag slöt mina ögon och försökte sova.

Men det var omöjligt.

Det ända jag kunde tänka på var Justin, Justin & Justin. Var han okej? När har dem opererat klart?
Det har ju gått ett tag.

Jag sneglade på klockan som satt på väggen. 03.15.
Herregud. Ingen skola för mig imorgon. Och vad skulle jag säga till Jenna?

Fuck Jenna. Mina ögon for upp.

'' Vilket sjukhus är vi på?''.

'' St. Judes vadåra?''. sade Bruce frågandes.

'' Shit! Jenna jobbar här!''.

Paniken steg inom mig. Tänk så ser hon att jag är inskriven? Vad gör jag då?

Tänk så ser hon mig?

'' Jag har redan tagit hand om det. Din doktor har satt ditt namn anonymt. Och bara han kan se att du är inskriven. Din syster har också dock slutat för länge sen!''.

Jag pustade lättat ut. '' Tack!''.

'' Så lite!''. sade han och log.

Jag kände hur min mage kurrade till. Jag måste ha något att äta.

Helt plötsligt började Bruce's mobil ringa.

'' Jag måste ta det här, kommer strax!''.

Jag nickade och såg hur han lämnade mitt rum.

Då tog jag rullstolensom stog nedanför sängen ochhopppade ner försiktigt.

Min höft värkte och armen också.

Jag kunde knappt sitta. Men jag var tvungen.

Försiktigt rullade jag framåt och mot dörren.

Min blick for åt sidorna. Ingen Bruce i närheten.

JAg följde skylten där det stog '' Cafeteria'' på. Det var obehagligt att sitta i en rullstol.

Jag rullade ner för korridoren med blickrna på mig.

En liten flicka stog med sin nalle och tittade med stora ögon på mig.

Jag gav henne ett litet leende innan jag svängde av in till kafeterian.

Det kändes också lite pinsamt att sitta i en rullstol, men jag brydde mig inte.

Kunde jag inte gå sitter jag hellre i en rullstol än använder kryckor.

JAg rullade in i kafeterian och tack och lov var det ingen av gänget här.

När jag kom fram till där man väljer vad man vill ha tog jag en baugette, en kaffe och lite frukt.

Framför mig i kön stog en kille med ryggen mot mig.

Trotts att jag såg håret och hans rygg kände jag igen honom.

Jag rullade lite till och insåg att jagrullat på hans fot.

'' Oj förlåt!''. pep jag.

Killen vände sig om och mina ögon for upp. Fan. Fan. Fan.

'' Cass?''. sade han med chockerande utryck.

'' Eric?''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Vad har hänt?''. sade han chockad och sket i om vi stoppade kön.

'' Eh.. Jag hamnade i.. öh.. ett bråk!''. sade jag och log nervöst.

'' Är du okej? Är du här själv?''.

'' Jag är okej. Nej, är här med..-''.

'' -.. Där är du ju, har letat överallt efter dig!''. saden en bekant röst och jag tittade bakom mig.

Bruce. Shit.

'' Han.''. avslutade jag.

Eric spände sin käke hårt innan han nickade.  '' Okej.''.

'' Eric.''. spottade Bruce fram.

Jag gav Eric ''du-kanske-borde-gå'' blicken. Och han nickade.

'' VI ses i  skolan. Cass! Sköt om dig!''.

'' Det ska jag!''. sade jag och log nervöst mot honom innan han tog sitt kaffe och gick iväg.

Men en fråga kunde inte lämna mitt huvud. Varför var han här?

'' Varför sa du inte bara att du var hungrig?''. sade Bruce.

'' Du gick ju iväg!''.

Han himlade med ögonen och betalade min mat.

Bruce puttade på på rullstolenbakom mig och jag hade min bircka i mitt knä medans vi rullade ner längs korridorerna.

Min blick gick in till rummen på höger, sen vänster sida.

Jag vände huvudet åt höger och tittade in i rummet. Mitt hjärta stannade.

Jag reste mig upp och lät brickan med mat falla till golvet.

Hastigt började jag springa trots smärtan i benet. Tårar började rinna ner längs mina kinder där jag sprang in i rummet.

Jag tvär stannade framför sängen där personen låg.

Justin.

'' J-justin!''. stammade jag fram coh satte handen för min mun.
Hans ögon var igen stängda, hans hud vad blek och lite blå, hans mun var vidöppen med en släng som satt in i munnen på honom och i hans näsa.

'' Justin!''. tjöt jag och satte mig ner på säng kanten och lät tårarna rinna hur mycket dem ville.

Jag tog hans kalla hand i min och började smeka med tummen på översidan av handen.

LEvde han? Var han död?

'' Cass! ''. sade en röst och jag vände mig om.

Där stog Bruce med ett sorgset ansiktsutryck.

'' Du visste att han låg här? Eller? DU VISSTE ATT HAN LEVDE!''. skrek jag med full hals och lät tårarna strömma ner genom mina kinder.

'' Cass..-''.

''-.. Nej! Jag vill inte höra dina dumma ursäkter! Varför sa du inte att han LEVDE? ''. skrek jag.

Jag var både förbannad och ledsen.

 Varför hade han inte sagt något?
Justin låg ju här frisk och andades. Jag kunde inte fatta att han inte sagt något.

'' Ursäkta men ni får inte vara här inne!''. sade en ljus röst.

Vid dörren stog sjuksköterskan som både var min och Justin.
Hon hade brunt långt hår och bruna vackra ögon. Precis som mig.

'' Det skiter jag i! Han är min pojkvän, och jag kan inte förstå att ni inte sagt att han låg här frisk och kommer vakna snart!''. tjöt jag och tårkade mian tårar.

Men det var ingen idé. Det kom bara fler.

'' Miss.. Ha-..''.

''-.. När kommer han vakna?''. avbröt jag henne.

'' Vi vet inte!''. sade hon.

Bruce drog handen frustrerat över ansiktet.

Vad var det med honom?

'' Vad 'Ni vet inte'?''.sade jag med skakig röst.

Jag visste vad hon skulle säga. Bara det gjorde så tårarna kom fler och fler.

Nej. Nej. Nej!
Jag började hastigt skaka på huvudet och hela kroppen började skaka.

'' Nej! H-han kan-n int-te..N-nej..''. sade jag och började gråta hysteriskt.

'' Miss Davids, din pojkvän  ligger i koma.''. sade hon och jag kunde höra hur mitt hjärta gick i tusen bitar.

 

 

 

 

Alla gick nästan i ett led fram till huset.

Det var upplyst och riktigt stort och läskigt.

Det var precis som ett hus i en skräckfilm. Mörkt, det snöade, och huset var en stor gammal herrgård och var också typiskt svart.

Rädlsan spred inom mig, det var som allt i mitt huvud raderades. 
Planen, knepen, allt. 
Rädlsan tog över.

'' Det kommer gå bra babe, ingen kommer röra dig!''. sade Justin och kramade min hand hårdare.

Jag nickade nervöst.

Vi alla gick och ställde oss vid skogskanten.

'' Alla vet vart dem ska. Då kör vi!''. sade Bruce och rädlsan steg - om nu möjligt - ännu m er inom mig. 

 

 

 

Jag och Justin smög runt huset och jag stannade till framför fönstret jag skulle in i.

Det var ett fönster till toan. 

Men jag insåg nu att det var högre upp än jag trodde.

'' Justin? Jag kommer aldrig komma upp där?''. viskade jag.

'' Jag hjälper dig!'. sade han och tog tag om min midja och lyfte upp mig.

Jag tog tag om fönsterkarmen och drog mig upp.

Strax efter kände jag Justin händer på min rumpa och han tryckte upp mig. 
Jag började klättre lite eftersom toaletten var på övervåningen.

Ett litet fnitter lämnade min strupe, det här såg säkert helt idiotiskt ut.

Jag tittade in genom fönstret och såg att det var släckt och tomt. Prefekt.

Försiktigt puttade jag upp fönstret som tack och lov stått öppet och gled in.

Sedan skyndade jag mig att ställa mig på toaletten och titta ut på Justin.

'' Hur kommer du in?''. sade jag.

Han kliade sig nervöst i nacken. '' Jag måste ta en annan väg!'.

Mina ögon for upp. '' Va?''. Nej!''. tjöt jag.

Han nickade. '' Jag måste, jag lovar att möta dig där inne om några minuter!''.

Paniken steg inom mig. '' Lämna mig inte Justin!''. 

'' Du klarar det Cass, ta upp din pistol och smyg ut från toan. Du kommer antagligen möta på nån ur gänget som kan vara med dig tills jag kommer!''.

'' Va? Nej? Justin!''. sade jag och paniken steg ännu mer.

'' Jag måste, du klarar det!''. sade han och började gå.

'' Justin!''. småskrek jag. Han stannade till och tittade på mig. '' Aa?''.

'' Jag älskar dig!''.

'' Jag älskar dig med!''. Innan han försvan bakom husknuten.

Jag tog djupa andetag och klev ner från toaletten och tittade mig runt i rummet. Vad gör jag nu?

Aldrig i livet trodde jag att jag skulle bli själv, jag hade trott att Justin skulle följa med in.

Men tydligen inte. Och nu måste jag klara mig själv.

Vad ska jag göra? Vad ska jag göra? Vad ska jag göra? 

Paniken steg inom mig, jag kunde itne få panik nu. Dem litar på mig.

Jag tog ytterligare ett par djupa andetag och kände hur paniken försvan sagta.

Sedan drog jag upp min pistol ur bakfickan och laddade den precis som Justin visat mig.

Jag öppnad sedan dörren försikitgt och tittade ut åt båda sidorna.

Tomt. 

Jag hörde röster från nedervåningen, antagligen Cain och dem.

Jag gick med pistolen riktad uppåt längs en stor korridor. 

Med tysta steg gick jag längs väggen bort mot stället som skulle ha en trappa ner och upp till vinden.

En dörr öppnades vilket orsakade att jag ställde mig tättintill väggen.

En man som jag aldrig sett förut gick ut ur rummet och tack och lov åt andra hållet.

Jag skyndade mig fram bakom honom och skulle precis dra min arm om hans nacke då han föll ihop på marken.

Framför mig stog Roy med en kniv i handen. 

Mannen föll mot makren och blod rann ut från hans bröst. 

Jag blev chockad, men på något sett arg. Jag hade tänkt dödat honom.

'' HEj!''. sade jag tyst.

'' Hej, är du okej?''.

Jag nickade.

'' Jag måste gå, klarar du dig själv?''. 

Innan jag hann svara försvann han bort längs korridoren. 

En suck lämnade min strupe innan jag tittade in i rummet som var ett sovrum, och som var tomt.

Jag fortsatte längs korridoren och hörde röster från rummet åt höger. 

Dörren stog på klänt, jag såg två personer gå fram och tilbaka i rummet.

Jag tog ett hårdare tag om pistolen och sparkade upp dörren coh skulle precis skjuta då ena personen skrek till.

'' SKJUT INTE!''. 
Jag sköt inte och insåg att det var Chris och Matthew. 

'' Vafan, vad gör ni?''. tjöt jag chockat. '' Jag hade skjutit er!''. 

'' Vi stog och snackade bara!''.

'' Varför gör ni inte det ni ska?''. 

Chris pekade på en person som låg ihjälslagen på golvet. '' Vi håller på.''.

Min mun formades till ett 'o'. '' Aha.''. 

'' Kan jag gå med er? Jag är helt ensam och huset är större än vad jag trodde.

Dem nickade.

Vi skulle precis lämna rummet då pistolskott hördes längre ner längs korridoren.

Mina ögon for upp och jag samt killarna började springa ner för korridoren.

Vi hamnade i ett stort rum med två soffor, ett bord, några bokhyllor och en stor brasa.

I mitten av rummet stog Noelle och Daniel med en skjuten kille nedanför sig.

'' Bra gjort! Nu vet alla att någon är i huset!''. sade Matthew och suckade.

'' Vafan skulle vi gjort? Han kom upp bakifrån!''. tjöt Noelle.

'' Fuck. Vi måste ta det lugnt, dem har antalgligen fattat att vi är här nu! ''. sade Daniel.

VI hörde hur snabba fotsteg hördes längs korridoren vilket orsakade att alla slängde sig bakom soffan och var beredda med vapnet.

In i rummet kom två killar, jag kände inte igen dem men dem var antagligen av Slyders gäng.

Chris ställde sig upp oh avlossade flera skott i båda personerna tills dem båda låg på marken i en stor blodfläck.

'' Fuck vi måste skynda oss!''. sade Matthew.

'' Cass du går åt det håller, Noelle Daniel ni tar de, Jag coh Matthew går här!''. sade Chris och pekade åt alla möjliga håll.

'' Kul. Ska jag gå själv?''.

Dem nickade.

Jag himlade med ögonen och gick längs en annan korridor som hade rum på sidorna som tack och lov var tomma.

Hela tiden tänkte jag tankar om Cain som bara gjorde mig argare och argare.

'' Vafan gör du här?''. sade en röst. 

Jag vände mig hastigt om och såg en av killarna som varit med då jag och Justin var i omklädningsrummet på ' The Box '. 

Tänk snabbt Cass. Jag höll min pistol bakom ryggen och log gulligt mot honom.

'' Min bensin tog slut och jag skulle leta efter en mottagning i mobilen oc började gå igenom skogen och det slutade med att jag hamnade här!''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Aha.. Eh.. Vill du låna telefon?''. 

Jag nickade. '' Gärna!''. 

'' Följ mig!''. 

Jag gav han ett leende innan jag lät han gå före mig.

Då passade jag på att ta tag om hans arm och svinga honom runt så han hamnade på golvet.
Då satte jag mig fort över hans mage och drog min hand mot hans hals så han kvävdes.

Han slog mig med sin fria hand rakt i ansiktet så jag for åt sidan. 

Då satte han sig på mig och låste fast mina händer och log snett.

'' Du tror inte jag är så dum bitch?''. 

Jag röck på axlarna. 

'' Jag har fattat att något skumt var på gång..''. sade han.

'' Trevligt..''. mumlade jag.

I mitt huvud började jag klura ut ett sett att komma låss. Då slog det mig.

Jag började röra på mig uppåt så han hamnade vid mina knän. Perfekt.

'' Du kommer inte komma låss babe!''. 

Jag bara rös av hans röst, han var så vidrig. Och riktigt ful också.

'' Inte?''. 

Han skakade på huvudet.

Jag drog upp mitt knä o all fart så jag slog honom mellan benen.

 VIlket resulterade att han föll ihop i en liten boll.

Jag skyndade mig att resa mig upp och ta fram min pistol.

'' Rör dig inte.''. sade jag.

JAg såg hur han tänkte ta sin pistol ur midjan men jag stoppade honom genom att skjuta honom i knät.

DEt påminde mig om när jag sköt Cain, hur jag vågade.

Då var jag verkligen inte den personen som jag är nu.

En skrek till av smärta vilket gav mig skuldkänslor. Jag kunde bara tänka mig smärtan han känner nu.

Jag såg hur islkan speglades i hans ögon och hur han tog upp sin pistol och skulle precis skjuta då jag var snabb att avfyra ett skott som träffade honom rakt i bröstet.

Han tappade pistolen och började hosta. 

'' Bitch!''. fräste han innan hans andetag slutade och hjärtat stannade.

Hade jag precis dödat någon?
Paniken steg inom mig. Jag hade dödat honom. Men. Det var ju bara i försvar? Eller?

Jag såg hur Ella och någon rätt ung kille stog och slogs i rummet nästan intill.

Jag höjde min pistol och sköt till killen rakt i ryggen.

 

 

Han föll ner till marken och Ella stog där chockad.

'' Tack!''.

Jag var chockad själv. Vad hade jag precis gjort? dödat en till?

Tårar började rinna ner för mina kinder. Jag har just dödat två personer.

vad händer med mig? Vem håller jag på att bli?

Skuldkänslorna bubblade upp och jag började gråta häftigt.

'' Cass..''. sade Ella och gick fram till mig.

'' Är du okej?'''.

Jag skakade på huvudet. '' Jag har just dödat två personer. Jag!''. tjöt jag.

Hon kramade hårtom mig. '' Shh. Dem förtjänade det. Dem skulle gå efter dig, och döda dig! ''. sade hon.

'' Va?''.

Hon nickade. '' Justin berättade det, han var tvungen att göra nånting. Alla här gör det här för dig!''. 

Jag blev chockad över det hon sa. Hade alla tänkt att döda mig?

'' Jag vet att du är chockad, men vi kan inte stå här och få oss själv bli skjutna. Vi måste döda dem!''.

Jag nickade och tårkade mina tårar. '' Nu gör vi det här!''.

Strac efter skildes jag och Ella ifrån varandra. Hon fortsatte söka på övervåningen och jag gick ner tyst för trappan till nedervåningen.
Röster hördes från det som var vardagsrummet. Både från en tv och från människor.

Jag tänkte precis kliva ner för sista trappsteget då jag hörde hur några började bråka inne i vardsagsrummet.

Saker gick sönder och pistolskott hördes.

Antagligen var någon från mitt gäng där.

Jag hörde snabba fotsteg från köket som var på väg ut till hallen där jag stog.

En kille med blondt hår kom ut från köket med en pistol i handen.

Snabbt sparkade jag till hans hand så hans pistol flög iväg.

'' Vafan!''. sade han chockat.

Jag slog till honom hårt över kinden så han föll ner på marken. 

Men chockerande var han snabbt uppe på fötter och slog mig i magen, vilket orsakade att jag böjde mgi ner av ren smärta.

Han knäade mig i ansikte så jag flög bakåt ner på golvet.

Han skulle precis sparka mig då  jag tog upp min kniv ur strumpan och stack in den i hans lår.

Ett högt skrik lämnade hans strupe innn han föll ihop brevid mig.

Jag ställde mig fort upp och sparkade honom hårt i magen flera gånger.

'' Jävla fitta!''. skrek han förbannat och slog till med sitt andra ben på mina så jag föll om kull och slog hastigt till min ena höft vilket orskade att ett högt pipigt skrik lämnade min strupe.

Smärtan tog över och jag kände hru tårarna ville upp.

Jag kunde inte ge upp .Jag kunde bara inte.

Killen var upp på stadiga fötter och drog ut kniven ur låret.

Jag rullade runt så jag kom en bit ifrån hono mch ställde mig upp, trotts smärtan i min höft.

Han kom mot mig med kniven i handen. Vad skulle jag göra?

Nrä han var tillräckligt nära slog jag till honom mellan benen så han skrek högt.

'' JÄVLA BITCH!''. 

Han var arg, väldigt arg. 

Jag slängde mig efter min pistol som låg nån meter ifrån mig och riktade den mot honom.

Han skulle precis slänga sig över mig då jag sköt honom i magen flera gånger.

Han föll ihop ner över mig. Död.

Äcklad puttade jag bort honom och reste mgi upp och borstade av lite smutts från mina byxor.

Jag kände hur mitt huvud värkte och hur blod rann ner längs min arm och panna, min läpp måste vara sprucken och min höft gjorde så ont som bara den.

Jag haltade in mot köket och såg en kille sitta vid bordet. 

Han drog snabbt upp sin pistol och riktade den mot mig.

'' Stop!''. sade han.

Jag stannade till och mina ögon for upp. 

Jag tänkte ta min pistol men hörde hur han laddade sin.

Fuck.

Han reste sig upp och gick fram till mig och placerade pistolen mot min tinning.

Oboy, nu är det kört.

Hela jag började skaka av rädlsa. Nej nej, jag ville inte dö.

Ett skott avlossades och träffade mannen rakt i ryggen. Jag tittade åt sidan och såg Bruce stå ett par ,meter ifrån oss med pistolen riktade mot oss.

Jag mimade ' Tack '. Innan jag tog min pistol och sköt han ännu en gång så han slutade andas.

Jag skulle precis börja gå mot Bruce då jag såg att han var borta.

Det var runt 15 personer i huset så jag antar att alla är upptagna.

Jag haltade ut till vardagsrummet där jag såg två killer stå med ett fast grepp om Justins armar.

Tack och lov hade dem inte sett mig så jag gömde mig bakom en byrå i hallen.

'' Så, bieber! vart har du din sexiga lilla tjej?''. sade den ena.

Cain.

'' Det har förfan du ingen rätt att veta jävla äckel!''. fräste Justin.

Jag hörde allt dem sa. Vad skulle jag göra? 

Jag tog upp min pistol och laddade den eftersom den hade slut på skott.

Innan jag smög fram och sköt den ena killen som jag inte visste vem han var två-tre gånger i ryggen.

Cain vände sig hastigt om och ett läskigt flin spreds på hans läppar.

'' Här är jag!''. fräste jag och tittade äcklat på honom.

'' Nähmen! Ser att du blivit mycket sexigare!''. sade han och slickade sig om läpparna.

'' Du är äcklig vet du de?''. fräste jag ch  gick fram med pistolen riktad mot honom.

'' Försök döda mig du, du kommer aldrig lyckas!''.

Ett skratt lämnade Justins strupe vilket gjorde Cain förbannad.

Jag såg nu att dem hade bundit fast Justin i soffan så han inte kunde ta sig låss.

Fan.

Cain gick mot mgi och skulle precis slå mig över ansiktet då jag duckade och slog honom hårt i magen.

Han var snabb med att ta en kniv och sticka in den i min överarm. 

Ett ljust skrik lämnade min strupe. Jag kände Justins blickar bränna på mig.

Men jag visste att jag var tvungen att göra det här själv.
Smärtan tog över min arm och tårarna var på väg upp. 

Jag kände hur han slog till mig i ansiktet så jag flög bakåt och landade hårt mot golvet.

Jag skyndade mig att ta ut kniven ur min arm och sticka den hårt i hans mage.

Cain böjde sig ner av smärta och skrek högt.

'' JÄVLA FITTA!''. 

Jag passade då på att sparka honom på hans knän så han föll ner med huvudet först i golvet.

Det samlades en stor blod pöl runt honom och han rörade sig knappt inte.

JAg skyndade mig fram till Justin och låssade repet så han kom låss.

'' Förlåt att jag inte kom!''. sade han och drog in mig i sin famn.

'' Det är lugnt, jag klarade mig i stort sett själv!''. sade jag.

Ett pistol skott hördes vilket orsakade att jag blundade till.

Jag skulle precis vände mig om då Justin föll till marken.

'' JUSTIN!''. skrek jag och såg att han blev skjuten i magen.

DEnna gång strömmade tårarna ner för mina kinder. 

BLodet slutade aldrig rinna från honom. 

Jag tog hans pistol ur hans ficka och vände mig om och såg att Cain låg på marken med min pistol i handen.

Jag gick med bestämda steg fram till honom och trampade hårt på hans hand så han tillslut släppte pistolen.

'' Jag kommer aldrig lyckas döda dig?''. sade jag och tittade äcklat ner på honom.

Ett äckligt skratt lämnade hans strupe. '' Nope!''.

Jag sköt honom hårt i benet. '' Det där är för vad du gjorde åt mig!''. 

Sedan sköt jag honom i andra benet. '' Det är för att du stalkade mig!''. 

Jag såg hur han led, men precis så där kände jag när han misshandlade mig.

Denna gång riktade jag pistolen mot hans bröst korg. '' Och det här är för att skjuta min pojkvän!''. sade jag och sköt en gång.

Blod började komma upp ur hans hals, det var äckligt att se men jag bryddde mig inte.

Han hade precis skjutit min kille och det här förtjänade han.

'' Och det här är för att du ens föddes!''. fräste jag och sköt han ännu en gång 

Denna gång slutade han röra sig. Han var död.

Jag vände mig hastigt om och såg Justi ligga på golvet och hosta och vrida på sig.

'' Justin!''. tjöt jag och hukade mig ner brevid honom.

'' Fuck!' .sade han ooch tröck på sitt sår.

Jag slet upp hans t-shirt och såg att såret var djupare än vad jag trott. Han måste till sjukhuset.

Tårarna vällde upp i mina ögon och paniken steg.

Vad skulle jag göra?

'' BRUCE!!!! ROY!! NÅGON HJÄLP!!'. skrek jag och tårarna började rinna ner för mina kinder.

Jag drog min ena hand över Justins kind och tittade in i hans ögon.

'' Det kommer bli bra! '''. snyftade jag fram.

'' Fan va det gör ont!''. fräste han.

''' Shh! Prata inte!''. sade jag och la hans huvud i mitt knä.

Han började smått skaka av  smärta vilket gjorde så jag började gråta ännu mer.

Han fick inte dö. Jag skulle aldrig klara mig utan honom.

'' Jag älskar dig!''. sade jag och bet mig hårt i läppen.

'' J-jag älskar d-dig med!''. stammade han fram innan hans ögon sakta slog igen.

Tårarna blev häftigare och paniken steg ännu mer.

'' HJÄLP NÅGON!! BRUUUCE!!''. skrek jag med full hals.

Snabba fotsteg hördes och in i vardagsrummet kom Bruce.

'' Vad ä-..''.sade han men när hans ögon fann Justin avbröt han sig själv. ''..- Fuck!!''. skrek han ochs kyndade sig fram.

'' Jag visste inte vad jag skulle göra!''. snyftade jag fram.

'' Sh! det är inte ditt fel! ''. 

'' Han msåte till ett sjukhus Bruce! han kommer aldrig klara sig annars!''. sade jag.

'' Fan.. JAg vet! ROY SETH.. FUCK NÅGON KOM HIT NU!''. skrek Bruce.

Flera fotsteg hördes och in kom Seth, Roy, Daniel och Noelle!'. 

'' Justin?''. sade Noelle med skakig röst.

Hon skyndade sig fram till Justin och hukade sig precis som mig.

'' Vad hände?''. sade hon med gråten i halsen.

Just nu sket jag i allt, tårarna fick rinna så mycket dem ville! 

'' H-han blev sk-kjuten-n!''. stammade jag fram.

'' Cass, kom!''. sade Roy och tog tag om min arm.

'' Nej! Jag tänker inte lämna honom!''.

Roy gav Bruce en menade blick som jag inte riktigt förstog. Men det var något speciellt med den.

Roy och Seth gick fram till Justin och bar upp honom genom att hålla i hans armar.

Jag såg hur fler personer kom inspringandes i huset och kollade chockat på Cains döda kropp på marken.

'' Cass, kom!''. sade Bruce och sträckte ut sin hand.

Jag tog emot den och ställde mgi upp på skakiga ben.

Tårarna rann bara mer och mer när jag såg Justin avtuppad bäras ut från huset. 

'' J-jag skulle.. skulle sk-kydda h-honom-m!''. stammade jag fram mellan snyftningarna.

Bruce drog in mig i sin famn och kramade mig hårt.

Där brast allt, mina ben föll i hop och tårarna blev ännu värre.

Bruce var snabb med att bära upp mig i bröllops ställning i sin famn medans jag grät mot hans t.shirt.

Jag skulle gjort nånting. Jag skulle kollat så Cain verkligen var avtuppad.

Allt är mitt fel. Allt är mitt fel. Ekade i huvudet.

Bruce gick åt ett helt annat håll än vad gänget gick. 

'' V-vart ska v-vi?''. sade jag.

'' Vi går en bit. Gänget tar Justin till sjukhuset direkt!'. sade Bruce.

Jag började genast sprattla, jag ville inte lämna Justin. 

'' Släpp mig!''. skrek jag.

 

 

Han tog ett hårdare tag om mig och drog mig närmre sin kropp så jag lugnade ner mig.

'' Shh! Lugna dig! Han kommer bli okej! Vi går en bit okej? Du måste lugna ner dig!'. sade han med lugn röst.

Jag nickade och han släppte försiktigt ner mig på marken.

Vi började gå i tystnad ett tag. Den kalla luften drogs igenom mina kläder. 

Jag ville bara se Justin. Det är det ända.

Helt plötsligt kände jag hur Bruce la sin jacka om mina axlar.

'' Du fryser!''. sade han.

'' Nu fryser ju du?''. 

Ett snett leende spreds på hans läppar. '' Jag fryser hellre än att du fryser!''. 

Jag gav han ett milt leende innan jag drog hans jacka tätare om min kropp.

Jag kände hur smärtan kom igen som jag lyckats undvika då jag gråtit över Justin.

'' Är du okej?''. sade Bruce som antaligen märkte att jag bet mig i läppen och haltade.

'' Det gör bara lite ont.''. 

'' Få se!''. sade han och drog upp min tröja och kollade på min höft.

Jag sneglade ner och såg att hela höften var blå/lila. Och bara att se på det gjorde ont.

Han drog sedan ner min tröja och kollade knivsåret i armen.

'' Shit. Det här behövs sys!''. 

Fan. Jag som hatade sjukhus. 

'' Kom!''. sade han och bar upp mig i sin famn.

'' Jag kan gå själv Bruce!''. 

'' Jag bär dig!''. sade han bara och gick till bilen.

 

Han satte mig i passagerarsätet och satte på mig säkerthets bältet innan han hoppad in i förarsäte.

I tystnad startade han bilen och slog på hellyset och började göra längs den läskiga mörka vägen.

'' Ä-är alla d-döda?''. 

Han nickade. '' Alla förutom Slyder och en till. Dem var inte i huset överhuvud taget!''. sade han med blicken på vägen.

'' Oh.''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Du gjorde verkligen ett bra jobb idag. Jag såg dig slåss mot någon kille och du var riktigt duktig!''. 

'' Tack Bruce!''. sade jag och log svagt.

Jag kände hur allt började snurra och smärtan vart dubbelts så mycket.

'' Bruce!''. sade jag och vände på mitt huvud åt sidorna och knep i hop med ögonen.

'' Aa?''. sade han och sneglade på mig. '' Är du okej?''.

'' D-det snurrar-r!''. sade jag och drog handen över ansiktet.

'' Okej, du får inte somna! Håll dig vaken!''. 

Jag kände hur mina ögonlock blev tyngre. Det ända jag ville var att stänga dem.

'' J-jag kan i..-''. 

Jag avbröt mig själv med att allt blev svart och Bruce's röst kom längre och längre bort.

 

 

kram

 

 

 

 

Hela dagen låg jag och Justin och myste i min säng.

Vi sa knappt ett ord till varandra.
Vi bara stirrade in i varandras ögon och höll om varandra. Det var annorlunda men jag gillade det.

Runt fem tiden hade Justin sagt att han var tvungen att gå för ''nånting kom upp''.

Jag visste att han inte skulle berätta så jag hade inte ifråga satt det. 

Han hade gett mig en kyss innan han tog sin bil och drog.

Just nu sitter jag i soffan och äter lite sallad och glor på tv:n.

Klockan är snart halv sex och runt sju halv sju skulle Bruce hämta upp mig.

Jenna hade tagit ett extra skift och jobbade natten ut. Tack och lov.

Då slapp hon fråga mig vart jag varit.

Jag hade tagit på mig ett svarta tighta jeans, en lite mörkgrå långärmad tröja sen min skinjacka.

Även fast det är snö och kallt ute kommer jag ha skinjackan.

Den är smidigast. 

Jag var nervös, riktigt nervös. Inte för att jag kanske skulle bli skadad, men för Justins reaktion när han ser mgi inne i huset.

Jag visste att jag alltid skulle ha någon vid min sida, det hade Bruce lovat. 
Dem skulle inte lämna mig ur sikte. 
Vilket jag hoppades på att dem inte skulle. JAg vet inte om jag skulle klara mig själv med kriminella killar som gjort det här i flera år.

Sen kommer Cain vara där. Den jäveln ska få betala.

Jag hörde hur det plingade på dörren, vilket fick mig hoppa över soffans ryggstöd och springa mot dörren.

Jag öppnade dörren, och precis som jag tortt stog Bruce där med sitt typsika '' Bruce leende'' på läpparna.

'' Hej!''. sade jag och log.

'' Tja, redo för lite action?''. 

Ett stort leende spreds på mina läppar innan jag nickade.'' Aa faktist, men är lite nervös över Justins reaktion!''.

Bruce nickade och gick in. 
Jag stängde dörren efter honom och gå hur han tog av sig sina skor.

'' Ska vi inte åka?''.

'' Jo, men vi ska inte möta grabbarna förns 20.00!''. 

'' Aha..''. sade jag.

Varför kom han så tidigt?
Klockan var inte ens 19.00?

Vi gick och slog oss ner i soffan och lät blickarna vila på tv:n.

'' Jag hörde om det där med Justin..''. sade han.

Jag nickade ohc bet mig i läppen. '' Jo..''.

'' Jag är så ledsen, han är så jävla pissed off på mig nu. ÄVen fast vi bara somnade. Han är arg för jag ens kom dit.. Och han ville veta varför och jag sa inget, viklet fick honom få utbrott..''.

'' Låter som typsikt Justin!''.

Bruce skrattade. '' Precis. Är du okej efter de som hände?''. 

'' Alltså.. Han skrämde mig.. Jag har aldrig sett honom så arg.. och så så.. förkorssad. OCh det som skrämmer mig är att han inte kom ihåg nånting, han sa att han raggade på nån tjej, vem vet om det hände nånting?''. sade jag.

'' Jag vet faktsit inte vad Justin gjorde, jag vet lika lite som du. Men han säger att han inte kommer ihåg nånting, och jag tror inte han skulle göra så mot dig. Även om vi legat.''.sade han.

Jag nickade nervöst och tittade ner i mitt knä.

'' Hey!''. sade han och drog upp mitt huvud med sin hand. '' Lita på mig, Justin gjorde inget.''.

'' Är du säker?''.

Han nickade.'' Han älskar dig Cass, jag känner honom och han skulle inte göra något mot dig!''. 

'' Bra..''. sade jag och log nervöst.

'' Så, du kommer ihåg allt jag berättat om planen?''.

Jag nickade hastigt. Jag kom ihåg varenda liten detalj.

Vilken väg jag skulle in på, hur personerna såg ut och vad dem hette. Allt. 

'' Du tror inte att..jag kommer bli.. ehm.. skadad?''.

'' Efter det jag sett på dig, tvekar jag direkt!''. sade han och log snett.

Ett leende spreds på mina läppar. '' Bra, jag menar. Jag vet inte hur jag skulle kunna förklara det för Jenna..''. 

'' Äsch, du kommer klara dig fint!''. 

Jag nickade och tog upp min mobil och tittade på klockan.var strax efter 19.00. 
'' När ska vi åka?''.

'' Vi skulle ju möta killarna klockan 8 nån mil ifrån huset, sen går vi dit! Så kanske om 10 min!''.

Jag nickade återigen.

 

Skog. Skog. Skog. Det var det ända jag såg. Vägen var bara av grus och det började bli mörkt.

Lite läskigt faktist.

Bruce svängde av in på en väg som man knappt inte såg, in några 100 meter innan jag såg runt tre bilar samt gänget och ett par människor som stog med ryggen mot oss.

Nervositeten steg - om nu möjligt - ännu mer. 
Det kommer gå bra. Det kommer gå bra. Intalade jag mig själv. 

Bruce parkerade bilen och tittade på mig.

Min blick gick runt över den lilla grusplätten vi stog på. 

Min blick stannade på Justin som stog och snacka med två tjejer.

Vänta. Två tjejer? Ingen hade sagt något om att nån mer än jag skulle vara med?

'' Ehm.. Bruce! Vilka är dem där två tjejerna?''. sade jag och kände hur svartsjukan steg inom mig.

'' Noelle och Ella! ''. sade Bruce.

'' Vilka är de?''.

Ett skratt lämnade Bruce strupe. '' Ta det lugnt. Noelle är Justins kusin, Ella är Nick's ex..''. 

En lättnad skölde över mig. '' Ah.. Bra..'' .

'' Avundsjuk?''.

'' Nej!''. ljög jag.

'' Jaja, kom nu!''.

'' Jag tänker inte lämna din sida, vill inte bli ihjäl slagen!''. mumlade jag.

Bruce skrattade innan vi båda öppnade dörren och klev ur.

Blickarna gled på oss och jag kände ända hit hur Justin började spänna sina muskler av ilska.

Jag skyndade mig fram och ställde mig brevid Bruce eftersom han inte skulle låta Justin skada mig.

Inte för jag skulle tro det. Men ifall.

Innan jag visste ordet av stog Justin framför Bruce och skrek.

'' VAFAN GÖR HON HÄR?''. skrek han med full hals.

'' Hon ska slåss..''. sade Bruce. Han var inte rädd.

Jag skulle skakat av rädlsa om Justin skrek så på mig.

'' Fan eller! SKa hon inte!''. röt Justin och tänkte precis ta tag i min arm då jag backade bak.

'' Ska jag visst. Du kan inte stoppa mig.''. sade jag och bet mig i läppen.

Han spände hårt sina knytnävar.

'' Vems ide var de att hon skulle med..''. spottade han fram.

Jag var rädd. Justin var verkligen arg. 
Jag tog djupa andetag för att rädlsan skulle försvinna, Justin kommer inte röra mig.

Det är jag säker på.

'' Jag!''. sade Bruce.

Justin tänkte precis slå till honom då Nick och nån annan kille med mörkt kort hår med gröna ögon dök upp och tog tag om hans armar.

'' Justin, lugna dig!''. sade killen som jag inte hade någon anning om vem det var.

'' Fan eller! Cass ska fan inte slåss! Hon kommer förfan bli mördad!''.röt Justin.

Hans ögon var inte längre dem där vackra hazellbruna ögonen, dem var svarta.

Kolsvarta.

'' Justin, din tjej har talang. Hon är riktigt duktig på att slåss. Det vet du också!''. sade Roy som dök upp vid min sida.

Justin tog djupa andetag och lugnade ner sig.

'' Hon ska inte slåss! Fattar ni? Hon ska INTE Slåss!''.

'' Ska jag visst, du bestämmer inte över mig Justin! Jag vill ta ner Cain en gång för alla!''. fräste jag.

Han skulle fan inte bestämma över mig.

Justin tog ett kliv fram och tittade djupt in i mina ögon.

Jag backade bakåt och möttes av bilens motorhuv, där tog det stopp.

Men olyckligtvis tog Justin ytterligare ett steg så han stog med sin kropp tryckt mot min.

'' Fuck Cass. Du får inte! Jag kommer inte klara av att förlora dig!''. mumlade han.

Jag suckade och la mina händer om hans nacke.

'' Du kommer inte förlora mig, jag kan det här, jag har tränat med Roy..''. sade jag.

'' Va?''. sade han och jag såg hur han var påväg att bli förbannad igen.

'' Shh, lugna ner dig! Jag kommer inte göra illa mig! Jag lovar!''. sade jag och drog mig närmre honom.

Han slickade sig stressad om sina läppar.

'' Då ska du vara vid min sida och aldrig lämna den, förstår du?''. 

Jag nickade. '' Jag lovar!''.

Han tröck sina läppar mjukt mot mina och direkt drog min kropp ännu närmre sin.

Hans händer fattade min rumpa och bar upp mig och placerade mig på motorhuven.

Min tunga gled in i hans mun och hans i min. 

'' Ey, get a room!''. skrek Alex några meter ifrån oss.

Ett skratt lämnade mina läppar innan jag avslutad ekyssen.

'' Jag älskar dig!''. sad ejag.

'' Jag älskar dig med, förlåt om jag blev så arg. Vill bara inte att du ska bli sakadad..''.

Jag log. '' Det är lugnt, du är min kille. Du ska skydda mig!''.

'' Men jag lyckas inte så bra! Du lyssnar iinte på mig.''.

'' Inte när det gäller de här!''. 

Han himlade med ögonen och kysste mig mjukt en snabb gång.

'' Kom jag ska presentera dig för mina polare!''. sade Justin coh började dra mig mot människorna jag aldrig sett förut.

'' Cass, träffa min kusin, Noelle!''. sade Justin och pekade på en tjej med blondt kort hår.

Hennes hy var perfekt, hennes blåa ögon glänsde mot snön som låg som ett täcke på marken.

Hennes skinjacka satt tight om hennes smala tunklädda kropp.

Shit, hon var verkligen vacker.

'' Hej!''. sade jag och sträckte fram min hand. '' Cassandra!''.

Hon sken upp i ett leende. '' Noelle!''. 

'' Träffa Ella!''. sade Justin och jag vände blicken till tjejen brevid.

Hon hade lite brunt/guldigt hår som var lockigt till det hade hon också en skinjacka och ett par skinny jeans.

Hon hade blåa vackra ögon och ett vackert stort leende.

'' Hej, Ella!''. sade hon.

JAg blev riktigt chockad över hennes röst. Den var rät mörk.

'' Cassandra!''. 

'' Justin brud va?''. sade hon och tuggade på sitt tuggumi.

Jag nickade. '' Precis!''. 

'' Nice..''.

Jag gav henne ett leende innan jag kände hur Justin drog mig mot dem 4 killarna som stog en bi tbort lutad mot en svart Rang Rover.

'' Här är, Chris, Joe, Matthew och Daniel! Och håll er borta från min brud!'' .

Killarna skrattade. 

En kille med blondt lockigt hår kom fram och sträckte fram handen.

Min blick gled upp och mötte hans vackra bruna ögon. 

'' Tja, Chris!''. 

'' Cassandra!''. 

'' Fint namn för en fin tjej!''. sade han.

'' Fuck you bro!''. spottade Justin men skrattade sedan.

'' Bara ärlig!''.

Jag hälsade sedan på Joe som var killen som höll bak Justin, sedan Matthew med lite brun/orangt hår och vackra isblåa ögon, sedan Daniel med sitt bruna hår med lite blodna slingor i samt ett par vackra gröna ögon och lite fräknar.

Ärligt talat såg alla killarna riktigt bra ut. Vilket jag njöt av.

Lite ögongodis skulle ju inte skada.

Jag kände hur Jusitn böjde sig tätt intill mitt öra.

'' Varför spanar du in grabbarna?''. viskade han med hes sexig röst vilket orsakade att jag rös.

'' Det gör jag inte!''. ljög jag.

'' Du. Jag är inte blind!''. 

Ett fnitter lämnade min strupe innan jag vände mig mot Justin och la mina armar om hans nacke.

Jag vet inte men jag gillade att ha mina armar där. 

Dem hörde hemma där.

'' Hey, sluta! Visst jag kanske spana in dem för dem såg bra ut, men du ser mycket bättre ut!''. sade jag.

Hans ögonbryn höjdes. '' Jasså?''.

'' Ja, du är jätte söt!''. mumlade jag och tittade in i hans ögon.

'' Söt?''. sade Justin och hans ögon bryn åkte ihop.

'' Okej okej! Sexig då!''.

'' Bättre!''. 
Ett fnitter lämnade min strupe innan jag gav honom en lätt puss.

'' Okej ,hörrni! Vi måste förbereda oss. Det börjar bli mörkt.''. skrek Bruce.

Vi alla gick till honom och samlades i en ring.

'' Okej, ni vet vilka ingångar ni kör, Cass du går med mig!''.

'' Pfft! Glöm, hon går med mig!''. sade Justin som stog med händerna om min midja och hakan lutad mot min axel.

Han hade inte blivit så arg som jag trott, och itne reagerat som jag trott.

Kontigt nog.

'' Aha okej, då går Roy med mig då!''. sade Bruce.

Roy nickade.

'' Alla har sina vapen?''. sade Bruce.

Alla tittade vid sina midjor och nickade. Alla utom jag. 

'' Ehm.. Inte jag!''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Vänta babe, jag har köpt en åt dig!''. sade Justin och gick in till sin bil och kom ut med ett rosa fodral som var formad som en pistol.

'' Rosa? Really Justin?''. sade jag och höjde på ögonbrynen.

'' Du kommer älska den!''. sade han med ett snett leende på läpparna.

Jag tog ut pistolen som var inuti fodralet och skådade den.

Den var rosa med massa diamanter på handtaget.

Var han seriös?.

'' Allvarligt Justin?''. sade jag och höll upp pistolen.

Alla började skratta. 

'' En rosa pistol?''. sade jag sedan.

Han nickade. '' Tyckte den passa dig!''.

Jag himlade med ögonen. '' Du är så omogen!''.

Han gick fram och la sina händer om min midja igen.

'' Jag vet att du gillar de babe!''.

'' Jaja!'' .sade jag och skådade pisotlen.

Ärligt talat var det rätt coolt, det är inte alla som har en Rosa/Diamant pistol.

Eller snarare, det är inte alla som har en pistol.

'' Här!''. sade Justin och gav mig en kniv. '' Stoppa den i strumpan!''. 

Jag nickade och körde ner den i strumpan. 
Det var rätt obekvämt men efter ett tag kände jag inte av den.

Jag stoppade pistolen bak vid min svanskota innan jag drog händerna mot varandra.

Det var vekrligen kallt.

Sen ska vi gå några hundra meter också till huset där dem är.

Jag bara rös av tanken.

Vi alla stog och gick igenom planen en gång till.

Jag visste inte om jag ville göra det här. Nervositeten tog över.

Hela jag började skaka.

Tänk så blir jag skjuten och förblöder? 

Jag kunde inte göra så mot Jenna. Absolut inte. Hon skulle vara helt ensam, utan någon.

'' Babe?''. sade Justin och ställde sig framför mig.

'' Är du okej?''. sadde han. 

Jag gav honom en hastig nickning innan jag tittade bort.

'' Cass.. Prata  med mig!''. mumlade han och höjde upp mitt ansikte.

''Vad ska jag säga Justin?Vad händer om jag blir skjuten och dör? Jag kan inte bara lämna Jenna..''. sade jag och slog ut med armarna.

'' Babe, du kommer klara dig fint. Jag vet att du klarar det här!''. sade han och tittade in i mina ögon.

'' Säker?''. 

Han nickade. ''Sen är jag vid din sida, ingen kommer röra dig!''. 

Ett leende spreds på mina läppar. Jag skulle klara det här med Justin vid min sida. 

Tänkte jag och kramade om honom hårt.

Ett underbart skratt lämnade hans strupe. ' Vad var de där för?''.

Jag kunde inte undgå att le ännu mer.'' För jag älskar dig!'.

Hans armar drog tigtare om min kropp. '' Jag älskar dig med!''.

 

Vi kramades ett tag innan det var dags att börja gå.

Tack och lov hade Noelle ett par extra fluffiga vantar som jag fick låna.

Det var ju inte direkt varmt om jag säger så. Sen ska vi gå i hög snö också.

Vi började gå genom den tjocka snön, jag och Justin gick tättintill varandra med händerna ihop flätade.

Seth och Roy började helt plötsligt sjunga och det lät förjävligt. 

Då kom jag och tänkte på den gången Justin var full och sjöng. Undra om han vet att han sjunger bra?

'' Justin?''. sade jag.

Justin tittade upp och mötte min blick.. '' Aa?''.

'' När du var full.. sjöng du välldigt mycket. Vet du om att du är bra på att sjunga?''. sade jag.

Ett högt skratt lämnade Justins strupe. '' Absolut inte, jag sjunger inte seriöst när jag är full!''. flinade han.

Mina ögonbryn höjdes. '' Jasså? Så o du sjunger bra när du är oseriös måste du vara gudomligt bra på att sjunga seriöst!''. sade jag.

Justin skakade på huvudet. '' Nu slutar vi prata om de!''. mumlade han och började snacka med Joe.

Jag suckade. Varför kunde han bara inte förstå att han var riktigt duktig på att sjunga?

Han tror aldrig på mig. 

Chris dök upp vid min sida och med ett brett leende på läpparna.

'' tja!''. flinade han.

'' Hej!''. sade jag och gav han ett varmt leende.

'' Så, är du nervös?''. 

Jag nickade. '' Mm. Är du?''.

Han skakade genast på huvudet.'' Nej, är van vid sånt här. Antar att det är din första gång?''.

'' Precis..''. nickade jag.

'' Jag var också nervös första gången, men det kommer gå bra. Justin kommer inte släppa dig ur sikte! Inte jag heller för den delen!''. sade han och blinkade med ena ögat.

En liten röd nyans spreds på mina kinder. '' Bra.Tror inte jag skulle klara mig själv..''. 

Han nickade. '' Du kommer inte bli själv, men om du blir de. Få inte panik, spring eller kämpa emot!''.

Jag tog in orden, ' få inte panik, spring eller kämpa emot '. 
'' Tack!''. 

'' Hjälper bara en nybörjare!''. flinade han.

Han gick brevid mig och vi snackade lite medans Justin och Joe snackade för fullt. 

'' Ey Chris!''. hojtade Matthew bakom oss.

Chris vände sig om. '' Aa?''.

Matthew drog huvudet bakåt vilket visade att han skulle komma.

'' Lycka till!'. sade han.

'' DEsamma!''. sade jag innan han försvann bak till Matthew.

Jag gick lite för mig själv med huvudet fult med tankar.

Jag tänkte igenom alla stegen och knepen Justin och Roy lärt mig. Sedan planen om och om igen.

Om jag gör fel kommer jag sabba allt. Jag får absolut inte sabba det här.

Tankarna for runt och runt innan jag såg ett par hundra meter framför skymten av ett hus.

'' Hey! Jag ser huset!''. hojtade jag.

Allas blickar fördes framåt och genast blev alla tysta.

'' Okej, alla va tysta och smyg.''. sade Justin.

Han dok upp vid min sida och tog tag om min hand, hårt. Han ville verkligen inte släppa mig.

Alla gick nästan i ett led fram till huset.

Det var upplyst och riktigt stort och läskigt.

Det var precis som ett hus i en skräckfilm. Mörkt, det snöade, och huset var en stor gammal herrgård och var också typiskt svart.

Rädlsan spred inom mig, det var som allt i mitt huvud raderades. 
Planen, knepen, allt. 
Rädlsan tog över.

'' Det kommer gå bra babe, ingen kommer röra dig!''. sade Justin och kramade min hand hårdare.

Jag nickade nervöst.

Vi alla gick och ställde oss vid skogskanten.

'' Alla vet vart dem ska. Då kör vi!''. sade Bruce och rädlsan steg - om nu möjligt - ännu mer inom mig. 

 

 

 

 

 

'' Tror du Justin är i skolan?''. sade jag och lät blicken vila över skolgården.

'' Ingen anning, det får du vänta och se!''. sade Bruce.

Jag nickade. '' Antar det!''. 

'' Men jag måste dra, vi ses väl nån gång!''. log Bruce.

Jag nickade och kände hans armar om min kropp.

Chockat kramade jag tillbaka innan jag tog min väska och tänkte precis kliva ur bilen då jag kom på att säga en sak.

'' Tack för att du pratade med mig igår... Om Justin! Jag har inte direkt någon att prata med riktigt som förstår!''. 

Han sken upp i ett snett leende. '' Anytime Cass!''. 

Jag log och klev ut ur bilen och såg honom åka iväg.

Blickarna hade minksat, men jag kunde se hur folk tittade konstigt på mig då Justin inte var med.

Och jag åkte hit med en annan kille.

Jag såg inte Bonnie eller Kate nån stans.

Med en suck gick jag över skolgården och såg Roy och Seth stå och snacka med några killar.

Jag gav dem ett svagt leende innan jag gick in genom entré dörren genom korridoren.

Vid mitt skåp stog Bonnie och Kate och pratade för fullt.

Antagligen väntade dem på mig.

'' Hej!'. sade jag.

'' Vi hörde nyss av skolans basketbolls lag att du kom hit med nån annan kille som INTE var Justin?''. tjöt Kate.

Jag nickade. '' Ja och?''.

'' Vadå ' Ja och ' ! Vem var de?''.

'' Ehm.. Bruce.''.

'' VA?''. skrek dem båda i kör.

Jag nickade. '' Ja Bruce!''.

'' Vafan gör ni tillsammans så här tidigt på morgonen?''.

'' Vi snackade igår om mitt och Justins bråk och lite så sen somnade vi..''.

Dem titttade oroligt på varandra sedan på mig. 
'' Gjorde ni något?''.

Mina ögon for upp. '' Nej!?! Jag skulle aldrig göra så mot Justin!''. 

'' Något måste haft hänt för du har tröjan ut och in, håret ruffsigt i en knut..''. mumlade Kate.

Jag suckade och drog ut håret från knuten och tittade menade på dem .

 

'' Jag skulle aldrig göra något mot Justin, inget hände! Vi sov bara, sen hade jag brottom i morse!''. 
Dem trodde mig inte, jag såg det direkt. 
En frustrerad suck lämnade min strupe. 
'' INGET HÄNDE`?'. skrek jag.

Blickarna for på oss och ännu en suck lämnade min strupe.

'' Om du säger det så!''. 

'' Jag lovar er, inget hände, jag svär på mitt liv!''. 

'' Okej, vi tror dig! Förlåt, det är bara de.. Bruce han kan få nästan vad han vill, utom Bonnie!''. sade Kate.

Ett fnitter lämnade min strupe. '' Och mig! Han är äldre än mig och inte min typ!''.

'' Okej, förlåt att vi tvivla på dig!''. sade Bonnie.

Dem kramade om mig smatidigt vilket gjorde så jag tappade andan.

'' Kvävs!''. tjöt jag.

Dem skrattade till innan dem avlustade kramen.

'' Hänger du med till Fysiken?''. sade Kate.

'' Nej jag måste vända tillbaka min tröja, jag kommer senare!''.sade jag.

DEm nickade och gick längskorridoren med resten av eleverna som skulle till sina lektioner.

Jag la in min väska i skåpet och drog jackan tätare om min kropp innan jag gick mot toan.

När jag väl kom in dit var det tack och lov tomt.

Jag låste in mig i ett av båsen och böt tillbaka tröjan som jag satt åt fel håll.

Det var riktigt pinsamt, jag undrar om någon märkte det.

När jag vänt tillbaka tröjan och fixat till mit ruffsiga hår gick jag ut från toan.

Det var ett par människor i korridoren som antagligen inte orkade med första lektionen eller hade håla.

Jag gick fram till mitt skåp och såg en kille stå där och sjunga.
Justin. 
Hans röst var riktigt underbar, men jag hörde direkt att han inte var nykter.

En frustrerad suck lämnade min strupe innan jag skyndade mig fram till honom.

'' Justin vafan gör du?''. sade jag.

'' But tonight im fucking yooooooouuuu!''. sjöng han så det ekade i korridoren.

Det lät ju bra, men det drog till sig blickar och snart kommer rykten startas.

'' Justin tyst!''. sade jag.

Han skrattade. '' No way in hell babe!''. 

Jag kände alkoholstanken ända hit. Åh vad har han gjort?

''Justin varför kommer du till skolan full?''. 

'' Jag är inte full?''. sluddrade han.

Jag himlade med ögonen. '' Jo det är du!''. sade jag.

Jag skådade hans vackra ansikte och såg ett sår i pannan med tårkat blod omkring.

'' Kom!''. suckade jag och tog tag i hans arm innan jag drog honom mot tjej toan.

Jag puttade in honom på toaletten och ställde en stol för dörren så den inte gick och öppna.

'' Varför är du full?''. sade jag och tog lite papper med vatten på.

'' I WANNA SCREAM AND SHOUT AND LET IT ALL OUT!''. skrek Justin.

'' Håll käften Justin!''. fräste jag.

Jag vart riktigt irriterad att han kom till skolan aspackad med kläderna halftöppna, skitiga och trasiga. 
Han satte sig på bänken vid handfatet och jag ställde mig mellan hans ben för att komma närmre hans sår i pannan.

'' Vad har hänt Justin? Varför har du värsta såret i pannan?'. sade jag och duttade försiktigt bort allt blod.

'' Jag fick... en liiiiiiten drink i huvudet!''. sluddrade han.

Det var nästan så jag inte hörde vad han sa.

'' Varför de?''. 

'' För jag raggade på en tjej, som fucking dissade mig!''. sluddrade han fram.

Varför raggade han på en tjej? Vi var ju tillsammans?

Jag kände hur tårarna ville komma, jag hade ingen anning om vad Justin har gjort eller något. 
Och han kommer knappast komma ihåg nånting efter det här.

'' V-varför raggad-de du på en-n tjej-j ?''. stammade jag fram med gråten i halsen.

'' För du låg med fucking Bruce, då kan jag.. l-ligga med nån hora!''. sluddrade han.

'' Va? Vad snackar du om?''. 

Han skrattade. '' Lek inte dum för i helvete! Jag såg dig och fucking Bruce i sängen!''. 
Nu började hans heta temperament.

'' Åh.. Nej..''. sade jag.

'' Är lilla horan här chockad över att jag kom på dig?''. sade Justin och spottade på golvet.

Hade han just kallat mig hora?

Tårarna vällde upp i ögonen.

''  Lyssna på mig Justin!''. tjöt jag.

'' Du behöver inte fucking prata, hora. Jag har fattat, jag räcker inte till!''. sade Justin och drog frustrerat handen genom sitt hår.
Ett par tårar rann över min kind.

'' Jag och Bruce låg inte..-''.

''-... BULLSHIT!''. skrek Justin och slog hårt i väggen. 
Jag ryggade hastigt tillbaka. 
Han var riktigt arg, och med alkhol i blodet gjorde det inte bättre.

'' Han kom till mig i går kväll för jag behövde någon att prata med. Jag mådde skit efter du skrikit på mig, jag behövde någon att prata med och Bruce hörde precis av sig! Vi somnade när vi pratade och jag hade ingen anning om hur jag hamnade på hans bröst! Det betydde inget, jag gillar honom inte! Jag älskar dig!''. sade jag och tårarna forsade ner för kinderna.
Jag visste att jag inte kunde berätta sanningen om planen, då skulle han rusad ut härifrån och leta rätt på Seth och Roy. Och då blir det ännu mer pinsamt.

Han slickade sig om läpparna och tittade djupt in i mina ögon.

'' Jag gjorde inget med Bruce! Vi somnade bara, inget hände! Inget!''. 

'' Fuck!''. sade han och slog ännu en gång i väggen.

Jag såg hur blod rann ner från hans knogar. 

'' Justin, lugna dig!''. sade jag och tårarna rann ner för mina kinder.

Jag såg hur hans ansikte mjuknade när han såg alla tårar som rann ner för mina kinder.

'' Kom, vi åker hem till mig!''. sade jag.

Han sa ingenting utan att följde bara efter mig.

Han vinglade fram i korridoren men jag skyndade mig fram och tog tag om hans midja så han inte ramlade.

Dem få människorna i korridoren hade blickrna på oss.

Men just nu sket jag i det, det viktigaste nu var Justin. 

Han måste vila och få bort alkoholen ur blodet.

Jag tog hans jacka ur hans skåp och min väska innan vi skyndade oss ut.

'' Har du din bil här?''. sade jag. 
Men insåg sen hur dumt det lät. Han skulle ju aldrig köra full?

Han nickade.

'' VA? Har du åkt hit full?''.skrek jag chockat.

'' Fan eller att jag skulle gå!'. sade han.

Jag himlade med ögonen och tog bilnyckeln ur hans ficka och låste upp hans fisker karma.

Jag satte han i passagerar sätet och klev in i förarsätet.

När jag startat bilen och börjat köra började Justin sjunga igen.

'' Hey i heard you where a wild one, ooooouuuuh!''. 

Sedan fortsatte han låten ut.

Jag lät han sjunga, hans röst var underbar. Det var som godis till mina öron. 
Jag har aldrig hört honom sjunga, och det som förvånade mig var att det lät bra. Riktigt bra.

Varför har han inte sjungit tidigare?
Ett leende spreds på mina läppar vilket märktes av Justin direkt.

'' Vad?''. spottade han fram.

'' Du sjunger bra!''. 

'' Pfft!''. sade han och tittade ut genom fönstret.

 

Tack och lov var inte Jenna hemma när vi kom hem så jag drog upp honom till mitt rum och la honom  i sängen.

Han sa inget, han bara tittade på mig med stora ånger fyllda ögon.

Jag sa inget utan gick ner till köket och tog ett glas och fyllde det med kallt vatten.

Sedan gick jag upp till honom och satte mig ner brevid honom i soffan och räckte honom glaset.

'' Drick det här!''. sade jag med lugn röst.

'' Tack.''. mumlade han och drack ur hela glaset på en gång.

'' Det är vatten!''. sade jag.

'' Aha!''. sade han.

Jag himlade med ögonen. Antagligen trodde han att det var sprit.

'' Vila lite, du ser helt slut ut..''. sade jag.

Han nickade till innan han la sig ner i sängen. Jag tog en filt och la den över honom. 

Jag kan inte fatta att jag skippar skolan om och om igen för hans skull.

Mina betyg har säkert sjunkit som bara den.

Och om några veckor är det jul. 

Runt 3 veckor. 

Jag hade inte köp julklappar eller nånting. Och julkänslan var verkligen inte här heller.

Jenna och Jag hade inte ens julpyntat.

Efter nån minut såg jag hur Justins ögonlock var stängda och hur han tog djupa andetag. 

Han hade somnat.

Jag tog glaset ur hans hand och gick ner och fyllde det med iskallt vatten igen.

Sedan tog jag några huvudvärks tabletter som han antagligen skulle be om när han vaknar.
Sedan gick jag upp igen och la det på sängbordet.

Jag slog mig ner i den mjuka fluffiga fotöljen i hörnet av rummet och skådade Justin där han låg.

Så fridfull och vacker.

Han var så otroligt vacker. Det var nästan läskigt hur otroligt snygg han var.

Även fast hans vita-tshirt var otroligt skitig och hans jeansväst var smutsig och trasig och hans jeans var nog värst, helt leriga och full med något blött på samt hål i. 
Jag hade ingen anning om vad han hade varit eller vad han hade gjort.

Och jag hoppades på att han kommer ihåg vad som hänt, iallefall lite.
Och att han berättar det för mig.

Jag kände hur sömnen tog över mig, jag hade ju trots allt somnat väldigt sent igår.

Innan jag visste att jag skulle somna tog jag upp mobilen och skrev ett snabbt sms till Bonnie.

Sedan stoppade jag ner den i fickan och gjorde det bekvämare för mig i fotöljen.

Sedan slöt jag mina ögon.

 

 

Jag vaknade till med världens huvudvärk. Vafan hände igår? Idag? Imorse?

Jag slog upp mina ögon och skådade det bekanta rummet.

Cassandras. 

Mina ögon for upp och paniken steg inom mig. Hur kom jag hit? Och vad gjorde jag här?
Frågor bubblade upp i mitt huvud tills jag såg Cassandra sitta i fotöljen i hörnet av hennes rum.

Varför satt hon där? Jag reste mig försiktigt upp och hamnade i chock när jag såg mina smutsiga kläder.
Vafan hände igår? 
Jag hade små minnes luckor i huvudet som gjorde mig frustrerad. Jag ville veta precis allt som hänt igår.
Men det ända jag kom ihåg är att jag hittade någon bar utanför Startford där jag tog shot efter shot. 

Sen då jag var i skolan och Cass kom. Sen att vi var inne på tjej toan av någon konstig jävla andledning.
Sen när Cass berättade att hon inte legat med Bruce.

Allt annat var svart.

Fuck, tänk så har jag varit otrogen?

Jag smög fram till Cass och bar upp henne i min famn innan jag la henne i sängen. 

Min panna värkte något så in i helvete. Samt huvudet. 

Jag såg en huvudvärks tablett och ett glasvatten på sängbordet, Cassandra är verkligen en ängel.

Snabbt svlade jag tabletten och gick in på toan.

Jag möttes av en chock.

På min panna hade jag värsta såret med små små glasbitar i.

Det var då det slog mig, jag hade fått ett glas i pannan av någon brud på baren som jag försökte ragga på.

Jag beslöt att skita i det och lät Cass göra det senare.

Sen gick jag ut till sovrummet och kröp ner under filten brevid Cass och la mig bakom henne och drog filten tätare om våra kroppar.

Jag ångrade verkligen att jag drack, för jag kommer inte ihåg ett skit.

Med tusen tankar i huvudet somnade jag tillslut.

 

 

Jag vaknade av att någon stirrade på mig. Jag slog upp ögonen och mötte Justins vackra hazzelbruna ögon.

'' Hej!''. sade jag med hes röst.

''Hey!''. sade han och smekte min kind.

Jag såg att han var förvirrad. Antagligen hur han kom hit och så.

'' Hur mår du?''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Sådär, huvudet värker lite..''. sade han och bet sig också i läppen.

Vi båda var nervösa. 

'' K-ommer du ihåg n-nånti-ing?''. stammade jag fram och tittade ner på våra kropper som var  tättintill varandra.

Han skakade på huvudet. '' Inte så mycket.''.

Jag nickade. 

Du kallade mig hora.. tänkte jag med en suck

'' Va? gjorde jag?'. sade Justin förvånat..

Fan. '' Tänkte ja högt?''.

Han nickade. 

Min mun formade sig till ett litet 'o'. '' Förlåt..''.

'' Nej! Jag är tacksam att du berättade. För då kan jag be om ursäkt.. Förlåt att jag kallade dig det. Jag var arg. Och full. ''.

'' Varför var du ens full?''.

'' För jag kunde inte ens tänka tanken att se dig med någon annan!''. mumlade han nervöst.

Jag la mitt huvud på sne och tittade in i hans ögon. 

'' Jag kommer aldrig lämna dig, jag älskar dig Justin! Oavsett allt som hänt och kommer jag alltid finnas här!''. sade jag och kände hur mina tårar om kinderna var på väg att tårka.
Han slickade sig om munnen vilket var riktigt sexigt. Hans hår var ruffsig och hans fylliga läppar var lite blöta, jag kunde ta honom här och nu.

'' Jag älskar dig!''. sade han och mötte min blick. 

Ett litet leeende spreds på mina läppar. '' Jag älskar dig med!''. 

Han drog in mig i sin famn och kramade om mig hårt.

Det var här jag passade in, i hans famn.

Jag la mig på hans bröst med hans armar tätt intill min kalla lilla kropp.

Jag började nervöst dra små cirklar på hans bröst och var osäker på hur han kommer regarea över min kommande mening.

'' Låg du med någon?''.

Jag kände hur han stelnade till under mig, '' J-jag vet faktist inte.. Förlåt.''.

'' Inget att säga förlåt över, kommer du inte ihåg, kommer du inte ihåg..''. mumlade jag.

 Han nickade och drog sin hand under min haka så jag skule möta hans blick.

'' Kan du lova mig en sak?''.

Jag nickade milt. 

'' Vad som än har hänt när jag varit full, kan du fortfarande stanna vid min sida?''.

Jag bet mig i läppen. '' Självklart!''. 

'' Bra!''. sade han och tröck sina mjuka läppar mot mina.

Fyverkerierna kom, jag hade verkligen saknat dem, och Justins underbara läppar.

MIn tunga slank atuomatiskt in i hans mun och hans i min.

Wow, en dag utan hans läppar var verkligen svårt. Men jag hade klarat det. 

Jag la mig över honom och kände hans händer placeras på min rumpa.

Hans händer smekte min rumpa försiktigt vilket orsakade att ett litet stön lämnad emin strupe.

Men tack och lov kvävdes det av Justins underbara läppar.

Jag drog min ena hand igenom hans silkeslena, men smutsiga hår, och denna gång va det han som stönade.

Ett nöjt flin spreds på mina läppar innan jagkände hur han rullade runt och hamnade över mig.

Hans läppar lämnade mina och började träva ner längs mitt käkben mot min hals.

Gud jag hade verkligen saknat det här.

Jag avslutade den heta hångelstunden och mötte hans blick.

'' Jag älskar dig!''. 

Gud det kändes så underbar att säga det och mena det till 110%. 

'' Jag älskar dig med!''. sade han och ett leende spreds på våra läppar.

Nu var det uträtt, nu är det bara det ikväll som återstår.

Oboy, det kommer inte sluta bra. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag såg hur svettet bildades i deras pannor och hur dem genast blev nervösa.

Jag var förvirrad, vad snackade dem om?

'' Vilket uppdrag?''. upprepade jag.

'' Öh..''. sade Seth och kliade sig nervst i nacken.

Ilskan bubblade upp inom mig.

'' VILKET JÄVLA UPPDRAG?''. röt jag frustrerat.

Jag förstog direkt att det hade med gänget att göra, och att det hade något med att någon skulle komma till skada.

'' Jo.. Vi fick en order av Bruce.. att.. du skulle.. följa med och göra ett.. jobb med oss.. '' sade Seth.

Mina ögonbryn for ihop. 

'' Va? Vilket jobb? Vad snackar ni om?''. 

'' Vi har ett jobb att göra, och vi behöver fler personer. Och du är en av dem.''. sade Roy.

Jag var förvirrad, jag förstog inget. Det var som det fanns ett stort svart hål i mitt huvud.

'' Vilka vi?''.

'' Hela gänget, + några killar från Vencouver och Toronto!''. 

Jag nickade.

'' Så vad är de för jobb?''. sade jag med ett litet leende.

'' Vi ska ta ner Slyders. ''. 

Min haka föll till golvet. '' Va?''. 

Dem nickade. '' Vi ska döda dem!''. 

Rädlsan tog över. Döda? Jag vill inte döda någon?

'' V-va? D-döda-a dem-m?''. stammade jag fram.

'' Det är order från Justin och Bruce.''.

'' Vet Justin om att jag ska vara med?''.

Dem skakade nervöst på huvudet.

'' Oboy.. Han kommer få ett av sina utbrott gånger 2..''. mumlade jag.

'' Du tror inte vi fattat de redan? Han kommer slå ihjäl oss.''. 

Jag kunde inte undgå att lämna ifrån mig ett litet fnitter. 
Trotts rädlsan kände jag mig hyper. Mitt första 'uppdrag' med killarna och mitt första uppdrag ever. 

'' Så, när är de?''. flinade jag.

Dem tittade på mig frågandes eftersom ett leende lekte på mina läppar.

'' Imorgon, varför så glad?''.

Jag röck på axlarna och leende blev större.

'' Mitt första uppdrag..''. 

'' Och ditt enda!''. sade Roy skarpt.

'' Va? Bara ett?''. tjöt jag med besvikenhet i rösten.

Dem nickade.

'' Vi har fått ett par personer som inte kunde komma imorgon, dem ansluter till gänget i helgen!''.
Jag började genast tänka på Atlanta.

Justin kanske inte ville följa med om dem kom hit.

Jag gavifrån mig en svag nickning och bet mig i läppen.

'' Vad är de?''. sade dem och vi började gå ut från gymmet.

'' Jag har köpt biljetter till Atlanta..''. började jag.

'' Och?''. sade dem i kör.

'' För mig och Justin!''. 

'' Ahaaaa!''. sade Seth som nyss förstog vad jag pratade om.

'' Varför Atlanta?''. sade Roy.

'' Jag har hittat hans föreldrar.''. sade jag nervöst.

'' VA?!?!''. skrek dem så blickarna drogs mot oss.

Ett nervöst skratt lämnade min sturpe innan jag öppnade dörren och möttes av den kalla vinterluften.

Hoppas dem inte blev sura på mig.

Och jag hoppades verkligeninte på att Justin blir sur på mig.

'' Ja! Jag vill att han ska träffa sina föreldrar, okej?''. tjöt jag och slog ut med armarna.

Roy bet sig i läppen. '' Det kanske inte är en sån bra ide Cassie?''.

'' Jag skiter i de! Han förtjänar att se sin familj, även fast dem inte vill de eller inte!''. sade jag.

Dem gick fram till mig på parkeringen och tittade nervöst på varandra innan dem vände blicken till mig.

'' Okej..''. suckade Roy. '' Jag vet faktist inte hur Justin kommer reagera, så lycka till!''.

'' Han kommer inte röra mig Roy!''.

'' Nej! Jag vet! Men ifall..'''.

Jag himlade med ögonen och hoppade in i bilen.

Att dem kunde tro at Justin skulle slå mig. Han skulle aldrig slå mig. Aldrig.

Dem körde hem till mig, äntligen skulle jag få duscha.

'' Vi kommer hem till dig efter skolan och går igenom planen!''. sade Roy.

Jag nickade.'' Ses imorgon!''. Innan jag klev ur och joggade in till huset.

I soffan låg Jenna med en skål med glass och tittade på tv:n. 

Jag kände mig ofräsh så jag sa bara ett snabbt hej innan jag skuttade upp på mitt rum in till badrummet.

Jag drog av mig kläderna och klev in i duschen.

Sedan slog jag igång vattnet och lät det rinna över min svettiga kropp.

En våg av lättnad sköljde över mig. Jag känner mig obekväm svettig och blev tvungen att duscha.

Jag tvättade håret och kroppen innan jag virrvlade en handuk runt kroppen och klev ut.

Jag rakade benen och smörjde sedan in dem med body lotion från Victoria Secret.

Doften drogs in i min näsa och luktade gudomligt.

Jag tårkade mitt hår snabt med handuken eftersom mitt hår var rätt tunt så det tårkade rätt fort.

Sedan tog jag på mig underkläderna jag tagit med mig in på toan samt mitt linne och mjukis byxor.

Jag öppnade dörren och klev ut och ett litet skrik lämnade min strupe.

'' Vad gör du här?''. sade jag chockat.

Han röck på axlarna. '' Roy och Seth kunde inte komma så jag kom istället!''.

Jag nickade och slog mig ner på sängkanten. 

'' Ska du berätta om planen?''.

Bruce nickade.

Ärligt talat hade jag förväntat mig att Justin skulle sitta där men tydligen inte. 

Han tog fram en stor karta och la den på sängen.

Sedan började han förklara ingångarna till huset som tydligen var SLyders.

Var alla förmodligen skulle vara, vilka vägar gänget tar in och sånt.

Sen berättade han om hur dem var, starka, hur dem såg ut, namnet och så.

Jag vet inte hur länge vi sat där men det var runt kanske 2 timmar.

Jag kände hur tröttheten tog över mig.
Nyduschad och tränat hela dagen gjorde en helt slut. 

'' Så jag hörde att du var riktigt bra när du tränade?''. flinade han.

En rödnyans spreds om mina kinder.

Varför rodnade jag? Och varför just inför honom? 

'' Ja, eller de var de Roy och Seth sa!''. 

'' Jag tror dem talar sanning, såg hur du och Justin tränade i skogen!''.

Mina ögon for upp. '' Det var DU?''. 

Han skrattade och nickade sedan. '' Det var jag, ville kolla så han verkligen tränade med dig, och det gjorde han. Och du var riktigt duktig!''. 

Jag log. '' Tack, visste inte att jag kunde göra så! Men tydligen kunde jag de!''.

Han gav mig ett stort leende innan han nickade.

Vi började genast gå igenom vilken tid och vart jag skulle träffa dem.

Tydligen skulle Bruce hämta upp mig och vi skulle åka till huset.

Men det som skrämde mig var att Justin skulle flippa ur när han såg mig inne i huset.

Han skulle bli såförbannad, mer än han redan var nu.

Jag bet mig nervöst i läppen. 
'' Är något fel?''. sade han.

'' Jag bryr mig för mycket. Det är problemet!''. 

 

'' Om Justin?''. 

JAg nickade. '' Det känns som han inte ens vill att jag ska bry mig om honom!''.

Bruce satte sig närmre mig och tog min ena hand.

'' Han vill att du bryr dig om honom, men ibland kan du bry dig lite FÖR mycket! Inget illa menat, men jag har märkt det!''.

JAg nickade.'' Jag älskar han så mycket så jag blir orolig för varje gång han går på ett uppdrag eller något!''.

'' Jag förstår, men du måste lita på honom. Visst han har sina utbrott men han kan inte rå för det. Och jag vet att han älskar dig, jätte mycket!''.

Ett leende spreds på mina läppar. '' Tack Bruce!''.

Han log. '' Så lite så!''.

Vi började genast prata om allt fårn himmel och jord. I flera timmar.

Och det var också riktigt kul.

 

Jag vaknade till av att jag låg otroligt skönt.
Jag sneglade upp och mötte Bruce's blick.



Ett litet skrik lämnade min strupe. Vafan gjorde jag på hans bröst?
Ett leende spreds på hans läppar.
Det var då det slog mig. VI måste somnat när vi pratade igår. 
Åh, har jag legat på hans bröst hela natten?

 

Bruce hade dragit iväg för att göra något, han berättade inte vad och jag brydde mig inte ett skit heller.

Skuldkänslorna att skrika på Cassandra växte bara mer och mer för varenda jävla dag!

Det var så jävla frustrerande, jag har skrikit på tjejer och skitit i det.

Men med Cass, det gick bara inte och det gjorde mig så jävla frustrerad.

'' Så allt är klart?''. sade Nick och tog en klunk av sin öl.

Jag nickade.

'' Ja antagligen, när kommer grabbarna från Toronto och Vancouver?''. 

'' Imorgon på dagen!''. sade Roy.

Jag nickade innan jag hällde upp lite wiskey i ett glas.

Det var verkligen annorlunda att inte ha henne här.

'' Tänker du på Cass?''. sadeSeth.

Jag nickade och tog en stor klunk av wiskeyn.

'' Gå till henne!''. 

Jag tittade upp och mötte hans blick. '' Hon hatar mig?''.

'' Nej det gör hon inte! Gå till henne!''. 

'' Klockan är snart tolv?''. 

'' Och?''. 

Jag reste mig upp och gick upp till mitt rum. Jag slängde mig med en suck i min stora säng och riktade blicken upp till taket.

Mina tankar börjde fyllas med Cass. Första gången vi träffades, första gången vi kysstes, hennes leende. 
Allt om henne fyllde mina tankar.

Jag vet inte hur länge jag låg där och tänkte på henne, men det kändes som en evighet.

Jag sneglade på klockan. 06.15! 

Kanske skulle jag kunna åka till henne och lägga mig brevid henne i sängen?

Jag tog min mobil, nycklar och sprang sedan ner.

Visst var jag trött, men just nu sket jag i det.

Jag sprang ner till nedervåningen som var nästintill kolsvart innan jag drog på mig skorna och jackan och gick ut till bilen.

Fan jag skulle inte orka med skolan imorgon, eller ja, idag.

Jag körde ås fort jag kunde till Cass hus och parkerade bilen vid gatan.

SEdan joggade jag tillbaksidan där hennes fönster var.

Jag klättrade försiktigt upp för stupröret och sneglade in genom fösntret.

Ilskan spreds inom mig och jag var så nära på att slå in fönstret här och nu.

I sängen låg Bruce med Cass på bröstet, båda låg och sov.

Cass linne var uppdraget till naveln och mjukisbyxorna var lite nerdragna. 
Hennes hur var ruffsigt och desamma med Bruce.

Jag gled ner från stupröret och skrek rakt ut. Var hon otrogen mot mig?

Ilskan belv starkare och starkare och jag sprakade till på huset.

'' Jävla hora!''. röt jag och gick med bestämda steg till bilen.

Jag kan inte fatta att hon gjort det med, honom!

När jag hoppat in i bilen startade jag den och körde med gasen i botten ut på motorgävgen.

Jag hade ingen anning om vart jag skulle ta vägen. 

På något sett måste jag få ut min ilska!

Jag bara körde och körd etills jag kom till nån gammal mack. 

Där parkerade jag bilen och slog hårt till på ratten.

Varför gjorde hon det? Och med honom? 

Jag var sårad och arg, varför just hon. 

 

 

'' Bruce!!''. tjöt jag. 

Han skrattade till. JAg satte mig hastigt upp och drog handen genom håret.

'' Va? Vad gör du här?''. 

Han himade med ögonen. '' Vi måste somnat igår.''. 

'' Antatligen..''. 

Han nickade. '' Precis.''

'' Shit. Shit. Shit!''.

'' Vad är de?''. 

'' Jenna kommer undra vem du är !''.

Han rynkade på pannan. '' Och?''.

'' Ja vafan ska jag säga? Hon vet att jag är tillsammans med Justin''.

'' Inte fan vet jag? Säg att vi pratade om att du och Justin bråkade och vi somnade?!''.

'' ÅH! Hon kommer tro att vi legat eller något!''.

'' Men det har vi ju inte?''. 

Jag suckade. '' Nej, men du vet inte hur hon är..''. 

Jag reste mig upp och gick in till min WIC och böt snabbt om.

Det fick bli ett pa ljusa trasiga jeans coh nån blommig långärmad topp. Sedan lite silvermsycken.

Sedan gick jag ut och såg att Bruce fortfarande låg i sängen.

'' Ska inte du dra hem?''.

'' Jag kan skjusa dig till skolan!''.

Jag nickade. '' Aha, tack!''.

Han gav mig ett svagt leende innan han drog upp sin mobil och började fippla med den.

Jag sminkad emig lite snabbt och satte upp håret i en slarvig knut innan jag tog på mig lite parfym.

Sedan packade jag väskan med mina gjorda läxor, plåmbok, nycklar och lite extra saker.

'' Jag ska bara äta frukost sen kan vi åka!''. sade jag.

Han nickade och reste sig upp.

Vi gick ner tillsammans och medans tänkte jag ut en förklaring att säga till Jenna.
Att han bara var en vän? Då skulle hon antagligen rynka på pannan eftersom han såg riktigt bra ut.

En frustrerad suck lämnade min strupe innan vi gick in till köket där hon stog lutad mot köksön.

'' När börjar d..-''.

''-.. Jenna, det här är Bruce.!''. sade jag och ett leende spreds på hennes läppar.

'' Hej, Jenna!''. sade hon och sträckte fram sin hand.

'' Bruce!''. sade han och log.

'' Så.. Vem är han?'.'

'' Det är en av Justins vänner!''. sade jag och log enrvöst.

Hennes ögonbryn for upp. '' Och vad gör han här?''.

'' Öh.. Vi pratade igår, jag och Justin bråkar så somnade iv!''.

Hon log retligt och nickade.

'' Gå och sätt dig i soffan så kommer jag med frukost!'' .sade jag åt Bruce.

Han nickade och gick in till vardagsrummet och slog sig ner i soffan.

'' Han är ju farligt het!''. sade Jenna.

'' Shhh!!''. tjöt jag, då jag visste att Bruce hörde och hade ett snett leende på läpparna.

'' Han är en idiot!'. sade jag och hon höjde på ögonbrynen.

 

Jag vände mig sedan om och öppnade kylen för att sedan ta fram frukost tillbehör.

Jag var inte direkt hungrig men jag var tvungen att äta.

När jag var klar tog jag mitt glas oboy och mackorna och gick ut mot vardagsrummet.
Jenna slängde en blick mot mig vilket gjorde så jag himlade medögonen.

Typiskt systrar, tänkte jag innan jag slog mig ner i soffan brevid Bruce..

---

Dam, dam dam! :o 

Hur kommer Justin reagera i skolan? :) 

KOMMENTERA! :) 

 

 

JUSTINS PERSPEKTIV:

När jag fått mitt '' utbrott '' på Cassie drog jag direkt hem till Bruce, Alex och Nick.

Jag hade så jävla mycket skuldkänslor över att jag skrek på Cass.

Jag var tvungen. Även fast allt bara var en akt. 

Dem här 2 dagarna framöver kan jag inte umgås med henne.

Grabbarna och jag ska planera nogrannare på planen mot Slyders gäng. 

Den måste vara vattentät, inget får gå fel för då kan allt förstöras.

Och hade jag sagt till Cassandra att vi inte skulle kunna träffas dem här två dagarna skulle hon vilja veta varför.

Och hon får verkligen inte veta om det här.

Jag slängde upp dörren när jag kom hem och smällde igen den innan jag sparkade av mig skorna och gick till vardagsrummet.

Där satt alla med en stor karta på bordet och snackade.

'' Tja, har ni kommit nån vart?''. sade jag och slog mig ner i soffan brevid Bruce.

'' Ja, dem har bytt ställe, ett lite utanför Stratford. Rätt nybyggt, Nick fixade kartan över alla ingångar till huset och vart alla rum ligger!''. sade Bruce och jag skådade kartan.

Huset var rätt stort. 
Men skulle hela gänget vara där skulle det inte vara något problem.

'' Här är kartan på nedervåningen, här är ytterdörren, bakdörren och möjliga vägar in genom fönster!''. sade Nick och pekade på dörrar och fönster.

Jag nickade.

'' Här är vardagsrummet, köket, och 2 andra rum som jag inte vet vad dem har till. Antingen sov rum eller vem vet vad. Här är en toalett, med ett fönster som någon kan ta sig in på!''. fortsatte han och pekade på alla rummen.

Han förklarade alla möjliga vägar in och rummen på övervåningen och nedervåningen, sen källaren som bestog av ett stort rum, en smal lång gång och ett litet rum. 

Han förklarade också var dem brukade hålla till och sånt.

'' Dem har ockås kameror i varenda rum och det systemet håller Alex på att komma in på''.

Som sagt, Alex är den som är bäst på datorer i ''huset'', och Bruce då.

Tack och lov att vi har dem.

Alex satt i en fotölj med en dator i knät och tröck runt för fullt.

Ärligt talat blev jag jävligt peppad över det här, vi har inte gjort något så här stort på ett tag.

'' Okej. Bra! Hur ska vi ta oss in?''. sade jag.

'' Vi tar det sen när Roy och Seth kommit hem, fixade du det med Cassandra?''. sade bruce.

Jag nickade. 

'' Hon tror att jag är förbannad och vill vara ifred. Ringer hon får ni säga att jag vill vara ifred.''.

Dem nickade.

Slyder skulle aldrig skickat sina grabbar på Cassandra, för nu ska dem få betala.

 

 

När jag äntligen kom hem från skolan slog jag mig ner i soffan.

Justin hade varit i mina tankar hela dagen. Han hade inte ringt eller smsat.

Var de mitt fel alltihop?

Jag slog på tv:n och zappade mellan kanalerna. 

Var det mitt fel ändå? Var de mitt fel att Justin förendrades?

Mina tankar avbröts av att min mobil började ringa. Med en suck sträckte jag mig efter den på vardagsrumsbordet och svarade.

'' Cassandra..''. sade jag med en suck.

'' Är du hemma?''. sade en bekant röst.

'' Vem är de?''. sade jag och mitt hjärta började slå fortare och fortare.

'' Roy!''. 

Jag pustade ut. '' Fan du skrämde livet ur mig!''.

Ett hest skratt lämnade hans strupe. '' Men är du hemma?''.

'' Ja? Vadåra?'.

'' Jag och Seth kommer och hämtar dig!''. 

Mina panna riynkades. '' Och varför det?''.

'' Det får du se då, ta på dig tränings kläder!''. 

'' Ehm.. Okej!''. sade jag och det började tuta i telefonen. 

Han hade lagt på.

Vad hade hänt? Och vad skulle vi göra?

Jag skyndade mig upp på övervåningen och drog på mig ett par tighta träningsbyxor, sport linne och en tjocktröja.

Klockan var strax över 5 och det började redan bli mörkt. 

Jag blev ännu förvirrad varför jag skulle ha träningskläder på mig?

Snabbt satte jag upp håret i en toffs innan jag tog min mobil och sprang ner.

Det knackade på dörren, antagligen Roy. Så jag skyndade mig fram till dörren och öppnade.

Där stog han och Seth.

'' Hey!''. flinade jag.

'' Färdig?''.

Jag nickade innan jag tog min jacka och drog på mina skor innan jag gick med dem ut till deras bil.

 

Vi åkte och åkte, det kändes som en evighet. 

'' Vart ska vi Roy?''. sade jag och försökte se om jag kände igen mig, men det gjorde jag inte.

'' Vi ska träna!'. sade seth.

'' Varför de?''. sade jag frågandes.

'' Därför!''.

En suck lämnade min strupe innan jag lutade mig bakåt i sätet och tog upp mobilen.

Inget sms från Justin, och inget samtal.

Det kanske var bäst om jag lät honom vara ett tag.

Istället så skickade jag iväg ett sms till Jenna.

Innan jag stoppade ner mobilen i fickan igen.

Tiden gick och jag hade ingen anning om vart vi skulle. 

Roy stannade bilen och vi var utanför ' The Box '. Vafan gjorde vi här?

'' Ehm.. Vad gör vi här?''. sade jag förvånat.

'' Du ska träna!''.

'' Jag? Ni då?''. 

'' Vi ska hjälpa dig träna!''. flinade Seth.

'' Okej?''. sade jag frågandes och klev ut ur bilen.

Vi gick tillsammans in till gymmet och tack och lov var det inte så många där.

Läskiga flin spreds på deras läppar.

'' Kom!''. sade Roy innan han drog bort mig till tyngdlyftningarna.

'' Lägg dig!''. sade han sedan.

Jag gjorde som han sa och la mig ner under hjärnröret med tyngderna på.

Seth och han började lyfta på vikter, det såg väldigt mycket ut.

'' Ska jag lyfta de där?''. 

Dem nickade. '' Vi hjälper dig.''.

'' Varför ska jag träna för?''. sade jag.

'' Därför!''. svarade dem båda i kör.

Jag suckade och tog ett stadigt grepp om den och lyfte upp den. Armarna stramade av vikterna.

Det var så tungt så mina armar började skaka.

'' Roy!!''. tjöt jag och kände hur tyngden åkte längre och längre ner mt mitt bröst.

Han tog tag om den och lyfte upp den utanproblem.

Jag andades ut och släpte ner armarna.

'' Ta av lite vikt!'. sade jag sedan.

Dem skrattade och tog av hälften. Tack och lov.

Jag tog tag om den och denna gång var det lagom. 

'' Tack det här blev bra!''. sade jag coh började lyfta den upp och ner.
Dem tog varsin liten vikt och började träna medans jag tog den stora.

Jag hade ingen anning om varför jag gjorde det här, det lär vara bra annars gör jag det här i onödan.

EFter ungefär 10 minuter lastade dem på lite till.

Visst vart det tungt men jag klarade det.

'' Inte illa!''. sade Seth.

Ett leende spreds på mina läppar innan jag hängde upp den igen.

'' Så vad ska jag göra nu?''. 

'' Springa!''. sade Roy.

Jag nickade och gick fram med dem efter mig till springbandet. Jag startade det och började springa.

Svettet började bildas i min panna, varför gjorde jag det här?

Seth ökade farten mer och mer vilket orsakade att jag var tvungen att springa fortare.

'' Lägg av Seth!''.

Han skrattade till innan han slutade och sänkte ner farten. 

Jag sprang och sprang och mer svett bildades i pannan och mina ben blev ömmare och ömmare.

Snabbt stängde jag av den och mina andetag blev häftigare.

'' Kom vi ska boxa lite!'. sade Seth och han och Roy tog tag i mina armar och vi började gå mot rummet med boxnings handskar, boxnings kuddar och sånt.

De hade ett eget litet rum. 

Jag skulle precis öppna dörren intill rummet då den öppnades och jag krockade in i någon.

'' Oj för-..''.

''..-Men ser man på. Lilla Miss Davids är här tillsammans med.. Roy & Seth!''. sade en bekant röst.

Min blick gled upp och mötte dem känslolösa bruna ögonen.

'' Cass, backa!''. sade Roy och han och Seth ställde sig framför mig.

'' Vad gör ni här Slyders!''. fräste Seth.

'' Wow, t ett chillpill SethBoy, alla har rätt att vara här!''. svarade han.

'' Inte du Cain!''. fräste Roy.

JAg var som i en trans, jag kunde inte prata och knappt andas. Vad gjorde han här?

Mitt hjärta dunkade i hundraåttio och andetagen blev tyngre och tyngre.

Bakom Cain stog två killar som jag aldrig sett förut.

'' Hah, va du är grinig då!'. skrattade Cain.

Jag skådade honom noga. 

Efter allt han gjort mot mig kunde jag inte undvika att tycka han var otroligt snygg.

Hans svarta hår, snea leende. Han såg ju inte dum ut.

Men ändå tyckte jag han var otroligt äcklig.

'' Stick härifrån Cain!''. röt Roy. 

Jag såg hur hans knytnävar spändes.

'' Om jag inte vill då?''. sade han och flinade snett.

'' Då tvingar vi dig!''. svarade Seth.

JAg var tvungen att stoppa dem innan något allvarligt hände, det sista jag ville var att dem skulle hamna i trubbel.

Jag gled emellan dem och ställlde mig mellan killarna.

'' Lugna ner er! Roy, Seth kom!''. sade jag och tog tag om deras armar och tryckte mig förbi dem in i rummet.

Ett hest skratt lämnde Cain's strupe.

'' Ser att du blivit sexigare Davids!''. sade Cain.

Ilskan bubblade upp inom mig. 

Jag gick fram till honom och slog han hårt över kinden.

'' Äckel!''. fräste jag och smällde igen dörren i ansiktet på honom.

Jag låste dörren och vände mig sedan om.

Framför mig stog Roy och Seth med varsitt nöjt leende på läpparna.

'' Tänkte slå till honom men du klarade det fint!''. flinade Roy.

Ett nervöst leende spreds på mina läppar. 

'' Tack!''.

Rädlsan över Cain har försvunnit, jag är inte rädd för honom längre. Bara väldigt äcklad.

'' Så vad ska vi göra nu?''. 

Seth tog fram ett par rosa boxnings handskar. '' Boxas!''.

Ett stort leende spreds på mina läppar innan jag tog emot dem och drog på mig dem.

Roy tog på sig ett par svarta handskar som han bad mig slå mot.

Med all min krat slåg jag mot hans handskar. 

Han backade bakåt lite, chockad över hur hårt jag slagit innan han ställde sig i en stadig position och jag slog - om nu möjligt - hårdare.

Efter att ha slagit ett tag bad Roy mig sluta.

'' Shit, du slår inte lite hårt eller!''.

'' Vadå klarar inte lilla Roy lite slag?''. sade jag med bebis röst och prutade med rösten.

'' Jo det gör jag, men du borde slå på den där boxnings kudden istället!''. sade han och pekade på en svart kudde.

Jag nickade och började slå mot den.

Trots boxningshandskarna gjorde det ont i händerna, men jag fortsatte slå.

Det var ju inte direkt tråkigt om jag säger så.

Det är ett bra sett att ta ut ilskan på. Vilket jag gjorde.

Ilskan över hur stor idiot Cain var och att Justin blev så förbannad över mig, sen den vidriga Jessica.

Allt åkte ut på den svarta kudden framför mig.

Efter ett par rätt många slag gav jag upp och pustade ut.

'' Arg?''. flinade Seth.

'' Skoja inte, var tvungen att ta ut min ilska!''. sade jag och bet mig i läppen.

Dem båda skratta. '' vi såg det!''. flinade Seth.

'' Okej nu ska vi lära dig slåss!''. 

'' Och varför de?''. sade jag.

'' Umgås du med oss behöver du kunna det!''. sade Roy.

'' Justin har redan lärt mig!''. 

'' Dåsa, visa mig!''. 
Ett snett flin spreds på mina läppar innan jag knäppte upp boxningshandskarna och skulle precis ta av mig dem då jag sneglade upp på Roys ansikte och såg hur leende försvan och ansiktet blev käslolöst. 
Innan jag visste ordet av tog Roy tag om mina händer och slängde iväg boxningsandskarna. 

Jag tittade upp och såg hur Roy tog fram en kniv. 

Var han helt dum i huvudet? Tänkte han döda mig? 
Hans ansikte visade absolut inga som helst känslor, inte ens ett leende. Inte ens ögonen visade nånting.

Jag to snabbt tag i hans handled och slog den över mit knä så han autmotaiskt släpper kniven.

Jag kastade första slaget och lyckligtvis landade min knytnäva rakt i hans mage. 
Han vek sig på mitten och jag tog tillfället i akt och slog honom rakt under hakan så hans ansikte flög uppåt.

Jag ville absolut inte göra det här, men att visa vad Justin lärt mig ville jag. 

Jag ville visa att jag inte var en liten oskyldig tjej, jag ville visa att jag vågade slå folk, att jag var modig. 

Och de var precis det jag gjorde.
Ett litet skratt lämnade min strupe då jag såg hur han föll ner på rygg.

'' Shit..''. hörde jag Seth säga från soffan han satt på.
En flämtning lämnade min strupe då jag föll till marken och märkte att Roy hade tagit tag om mitt ben och dragit ner mig. 
Jag såg hur han drog sin arm över min och ryckte till då jag kände en stickande känsla längs min arm.

Inte förren jag kände något kallt rinna ner för min arm märkte jag att han hade dragit kniven löst över min arm. 
'' Att bli distraherad kan få dig bli dödad..''. sade Roy och reste sig upp.
Jag reste mig hastigt upp och sneglade ner för min arm.

Tack och lov var inte såret djupt alls. 

Och det sved bara lite.

'' Justin kommer döda dig!'. sade jag.

'' Han kommer inte få reda på nånting!''. 
Han spottade ut lite blod ur munnen och drog baksidan av handen över sin mun. 

Jag hade bara lust att slå honom rakt över ansiktet, men jag kunde inte göra det.

Ett leende spreds på Roy's läppar och hans ögon fick tillbaka glimten.

'' Du var riktigt duktig!''. 

'' Tack, är vi klara nu?''. 

Han skakade på huvudet. '' en sak till!''. 

När Roy sa en sak till trodde jag verkligen inte att jag skulle vara bunden till en stol 10 minuter senare. 

Dem sa att om jag inte är försiktigt nog kommer jag hamna i situation som denna. 

Och det har jag gjort redan en gång, så det här skulle jag ha nytta av. Verkligen.
Jag drog mina armar fram och tillbaka eftersom repen grävde djupare i min hud runt mina handleder.

Tillsammans med min handled, var mina vrister också bundna. 
Jag hade inget vapen eller liknande som kunde hjälpa mig, dem hade tagit bort allting som jag kunde ha som hjälpmedel omkring mig. 

Dem hade tagit min telefon och slagit igång tidtagarurett. 
Av någon andledning ville dem att jag skulle se hur fort jag klarade det.

Jag kunde inte förstå varför jag gjorde det här? 
Det var väl bara ändå onödigt! 
En idé kom upp i mitt huvud vilket gjorde så jag började le. 
Jag vred mig om och försökte gräva ner handen i fickan men det tog mig ett tag pågrund av smärtan efter såret Roy skärt. 

Jag flinade när jag äntligen fick min tändare ur min ficka, som dem glömt tagit sträckte jag den bako min rygg och tände igång den.  
Efter någon minut kände jag hur repet låsnade och jag drog händerna isår så repet for till marken.
En lättad suck lämnade min strupe innan jag förde min uppmärksamhet till det blå/röda linjerna runt mina handleder.
Jag tog tändaren och till mina vrister och började igen bränna repet. 
Ett skratt lämnade min strupe innan repet låstnade och jag reste mig upp så repet gled ner till golvet ännu en gång. 

Jag förde sedan min blick till tidtagaruret. 34minuter och 15sekunder. 

Min blick for till Roy och Seth som stog med hakorna ner till golvet.

'' Wow!''. sade dem.

'' Var de bra?''.

Dem tittade på mig som jag var dum i huvudet. 

'' Det var fantastisk! Har aldrig sett någon annan göra det så fort!''. sade Seth.

'' Det kommer definitift gå bra på uppdraget!''. sade Roy.

Båda deras ögon for upp. 

'' Vilket uppdrag?''. 

 

 

 

 

 

'' Euw!! Justin! Sluta!''. tjöt jag men kunde inte undgå att skratta.

'' Jag vet att du gillar de. Du skriker ju mitt namn annars!''.

Jag himlade md ögonen. '' Sluta nu. Vad vill du ha och äta?''.

'' Macka? Oboy?''. 

Jag nickade och tog fram bröd och allting på bänken.

JAg kände hur Justin slingrade sina armar om min midja och lutade sin haka mot min axel.

'' Jag älskar dig!''. sade han.

Ett löjligt leende spreds på mina läppar. '' Jag älskar dig med.. Du får inte nog av att säga de va?''.

Hans underbara skratt klingade i öronen. '' Nope, faktist inte. ''. 

Jag vände mig om och la mina armar om hans nacke innan jag tröck mina läppar mot hans.

'' Oj, Oj, Oj, vad händer här?''. sade en röst och både jag och Justin frös till is.

---

 

'' Jenna!''. sade jag och tog ett kliv ifrån Justin. 

'' Hej på er, och vem är det här då?''. sade hon och gick fram till Justin.

'' Justin.. Cassandras kille!''. sade Justin och bet sig i läppen.

'' Jaha, jag är Jenna hennes syster! !''.sade hon och sträckte fram handen.

'' Ja, jag har hört mycket om dig!''. sade Justin och log milt.

Hennes ögonbryn höjdes. 

'' Kan inget annat än att säga desamma!''. 

Hon log stort innan hon vände blicken till mig.

'' Jag ska åka till jobbet, men vi ses i eftermiddag?''.

Jag nickade. '' Det gör vi''.

'' Ha så kul ni två!''. sade hon med ett litet småäckligt flin på läpparna innan hon gick ut till hallen.

Både jag och Justin pustade ut. 

Jag trodde det skulle bli stelare, men det blev det inte.

'' Gud..''. mumlade jag.

'' Så.. Du har berättat om mig för henne?!''. sade Justin och la sina händer om min midja och drog mig nämre sig.

'' Kanske det!''. sade jag och bet mig i läppen samtidigt som ett leende spreds på mina läppar.

'' Vad har du sagt då?''. 

'' Inget speciellt!''. flinade jag och tröck mina läppar mot hans. 

'' Och ska ni använda köket till något annat, städa efter er!''. ropade hon innan hon öppnade dörren och gick ut.

Både jag och Justin brast ut i skratt. 

'' Åh, hon är så pinsam!!'. tjöt jag och drog handen genom håret medans fnitter lämnade min strupe.

'' Nejdå, så vad säger du om att använda köket?''. sade Justin och började kyssa min hals.

'' V-vi måste ti-ill skola-an!''. sade jag och ett litet stön lämnade mina läppar.

Han suckade. '' Okej då!''. 

Jag gav han ett litet leende innan jag började göra i ordning varsin macka och glas oboy.

'' Justin!!''. utbrast jag medans mina ögon for upp.

'' Va?''. frågade han förvirrat.

Jag reste mig hastigt upp och rusade ut genom ytter dörren och lät blicken glida över området.

Hela stratford var täckt av ett vitt täcke. Snö. 

Visst det var den 3 december, men jag förväntade mig inte att snön skulle komma så fort.

'' Shit...''. mumlade Justin bakom mig.

Jag kände hur något blött hamnade mot min kind vilket orsakade att min blick for upp till himlen.

Det hade också börjat snöa.

Jag var överlycklig att snön kommit. 

'' Cass!''. ropade Justin och jag vände mig om och fick en snöboll rakt i ansiktet.

'' Justin!!''. tjöt jag.

Han vek sig av skratt. Skade glädje, varför blev jag förvånad?

Medans Justin skrattade tog jag upp lite snö i handen och kupade det till en boll och slängde den till området av hans mun vilket orsakade att han började spotta och hosta.

Denna gång var det jag som skrattade så jag vek mig.

'' Nudå!''. tjöt Justin och började springa mot mig.

Jag började springa längs uppfarten med mina höga pumps, inte det smartaste.

Jag hörde hur Justin kom närmre och närmre och paniken steg inom mig.

Plötsligt kände jag hur fötterna for framåt och jag föll mot marken.

Ett högt skrik lämnade min strupe men förvånadsvärt var marken rätt mjuk.

'' fuck!''. hörde jag någon mumla under mig.

Jag insåg just att jag halkat över Justin. 

'' Förlåt!''. pep jag och satte mig upp. Han började skratta och tröck upp snö i mitt ansikte vilket orakade så jag började skrika.

'' FÖRFAN JUSTIN!'. skrek jag frustrerat och tog bort all snö i ansiktet.

Framför mig låg en skrattande Justin. 

Ilskan kokade inom mig och jag tog så mycket snö jag kunde och tröck det i Justins ansikte så han började skrika.

Han rullade runt så han låg över mig och vi började genast brottas.

Ingen av oss hade jackor på oss, dock skor, tack och lov.

Snön trädde in under mina kläder vilket var otroligt kallt så hela jag började röra mig som en fisk på land.

Justin började skratta men låg fortfarane över mig.

'' Du är så söt, det vet du va?''. flinade han.

'' Nope!''. flinade jag.

'' Du är det!''. sade han och tröck sina läppar mot mina.

Mitt leende försvann sagta och jag besvarade genast kyssen.

Hans varma tunga gled in i min mun och började brottas med min. Känslan att ligga ute dyng blöt i snön och kyssa honom var otrolig.

Jag var så lycklig. Och inget skulle få förstöra det.

'' Justin!! När börjar vi?''. sade jag helt plötsligt.

Han tog upp sin mobil från fickan. '' Om 1½ timme, ta det lugnt!''. 

Jag pustade ut. '' Tack. Kan vi gå in? Jag fryser och är dyng blöt!''.

Han nickade och vi hjälpte varandra upp.

Jag försökte gå med mina super höga pumps vilket var omöjligt.

'' Justin, kan du bära mig?'.

Han skrattade. '' Varför?''.

Jag pekade ner på mina skor och han skrattade. '' Visst!''. Innan han bar upp mig i sin famn och gick in.

När vi äntligen kom in till värmen skuttade jag upp till mitt rum och ställde tillbaka min pumps innan jag tog på mig ett par strumpor och ett par convers.

Lite bättre.

Sedan fick jag ta min svarta vinterjacka med vitt fluff inuti, jag kunde inte få nog av den.
Jag sminkade om mig lite snart innan jag tog grejerna och gick ner och la det i hallen innan jag gick in till vardagsrummet där Justin satt och glodde på tvn.

JAg slog mig ner tättintill honom och tog en filt och la den om oss.

Justins arm slingrades om min midja och drog mig närmre sig.

'' Jag slår vad om att alla killar kommer köra snöbolls krig i skolan idag..''. mumlade jag.

Justin skrattade till. '' Jo, du borde akta dig om du inte vill bli ner mulad!''. flinad eJustin.

'' Våga inte mula mig, jag har precis sminkat om mig!''. 

'' Du behöver inte sminka dig!''.

Jag svarade inte för jag orkade inte med ännu ett argument om små saker med Justin.

 

Vi satt och kollade på tv ett tag och värmde oss innan det var dags att dra till skolan.

Jag hade verkligen ingen lust med det.

Men jag var tvungen.

Vi tog på oss våra kläder och gick sedan ut till Justins bil som stog parkerad på gatan.

Bilen var iskall, speciellt skinsätet. 

Justin startade bilen och slog direkt på värmen.

'' Fuck Jag hatar vintern..''. mumlade han coh gned händerna mot varandra för att få värme.

'' Jag hatar kylan men älskar snön..''. flinade jag.

'' Lite samma här..''. 

Han körde iväg från mig och bort mot skolan som tack och lov inte låg så långt ifrån.

När vi äntligen kom fram till skolan och Justin parkerat bilen klev vi båda ut.

Denna gång var kanppt någons blick på oss. Istället låg dem på värsta snöbollskriget som var igång mitt på skolgången.

Ett skratt lämnade min strupe, precis så här var det i Atlanta på min förra skola.

Alla blev galna så fort det kommit snö.

Justin gick runt bilen och flätade in sin hand i min medans vi gick mot Katelyn, Bonnie och resten av gruppen.

'' Hej!!''. utbrast Kate och slängde armarna om min hals.

'' Hej på dig!''. flinade jag och kramade tillbaka.

'' Hur mår du ?''. sade hon glatt.

'' Jo helt okej, du?''. 

'' Bra!''

Jag mötte Bonnies blick och gick fram och kramade om henne.

'' Vi måste snacka Biebs!''. sade Roy och Justin nickade.

'' Babe, kommer snart!''.

Jag nickade och fick en mjuk puss på kinden innan han gick iväg med Roy och Seth.

Direkt tog jag tag om Bonnie och Kate's armar och drog dem lite ifrån alla andra.

'' Jag måste prata med er!''. 

Dem nickade. '' Prata!''. 

'' Jag beställde två biljetter till Atlanta i helgen..''. sade jag.

Dem båda rynkade på ögonbrynen. '' Så.. Har du svårt att välja vem du ska ta med dig?''. sade Bonnie.

Jag skakade på huvudet. '' Nej! Nej! Jag ska ta med Justin, hans pappa bor där, förhoppningsvis hans mamma!''.

Bonnie tittade på Kate, Kate på henne, sedan båda på mig.

'' Vet han om det?''. sade Kate.

Jag skakade på huvudet. '' Nej. Det ska bli en överaskning..''. 

Kate bet sig hårt i läppen. ''  Okej.. Var försiktig bara!''.

Jag rynkade på pannan. '' Vadåra?''.

'' Man vet aldrig hur Justin reagerar när han för veta att ni ska träffa hans familj som han inte träffat på år!''.

Jag nickade. '' Han kommer inte skada mig''. 

Det vart genast pinsamt tyst, så jag sneglade bort på Justin, Roy och Seth som stog och grälade.

Justin såg riktigt förbannad ut.

Men efter ett par meningar från Roy så lugnade han ner sig.

'' Föresten Jenna har träffat Justin nu..''. flinade jag.

'' Jenna? Din syster?''. frågade Kate.

Jag nickade. '' Mm, imorse. Jag hade helt glömt bort att hon var hemma och Justin hade sovit över.''. 

Löjligt flin spreds på deras läppar. '' Så gulligt..''. 

'' Sluta!''. sade jag och himlade med ögonen.

Skratt lämnade deras strupar innan jag kände ett par armar om min midja.

Jag tittade bak och mötte Justins blick.

'' Tjena snygging!'. flinade jag.

'' Tja'.sade han stelt och vände mig om och tröck sina läppar hårt mot mina.

Vad var de med honom helt plötsligt?

Jag kysste genast tillbaka och drog mina armar om hans nacke.

Jag skulle precis dra in min tunga i hans mun då klockorna börajde ringa och vi började om 5minuter.

En suck lämnade Justins strupe innan han flätade in sin hand i min och vi alla började gå mot ingången av skolan..
Jag Justin och Bonnie hade samma lektion, Kemi. 
Det fick mig tänka på den gången då jag slängde mig i Justins famn.

Ett leende spreds på mina läppar innan jag tog mina böcker och gick med Justin och Bonnie till lektionen.

 

Justin och Jag slog oss ner brevid varandra med Bonnie på mitten raden ungefär brevid.

Läraren kom in i klassrummet med ett glatt leeende på läpparna.

'' Vi ska göra ett försök idag!''. sade hon.

En stor suck lämnade Justins strupe.

'' Orkar fan inte med det här..''. fräste Justin.

Jag rynkade på pannan. '' Varför vart du så sur helt plötsligt?'.

'' Kanske faktan att du gjort mig svag, klen och en helt annan jävla person!''. röt Justin.

Bonnie mötte min blick. 
Vi båda var chockade över Justins plötsligt beteende.

'' Vafan kommer det här ifrån?''. tjöt jag.

Tack och lov högre inte läraren oss utan gick igenom försöket.

'' Du har förendrat mig Cass! Jag har blivit en helt anna fucking person!!'. röt Justin.

Denna gång for blickarna på oss.

'' Men förfan Justin, skärp dig!''. sade jag och försökte lugna honom.

'' Du säger inte åt mig vad jag ska göra!''. röt han och reste sig upp och gick egenom klassrummet mot dörren.

Bonnie tittade på mig lika konstigt som jag tittat på Justin.

Vafan var det med honom?

Jag tog mina grejer och rusade efter honom även fast läraren skrek efter mig att jag skulle stanna.

Just nu ville jag veta vad som har hänt för att Justin ska bli så jävla sur.

Han gick igenom den tomma korridoren med händerna i byxfickorna.

'' Justin!''. skrek jag efter honom.

Jag kom äntligen ifatt honom och drog i hans arm.

'' Vad är de med dig?''.

'' Förfan låt mig bara vara okej?''. röt han.

'' Vad har jag gjort?''. 

'' Låt mig vara sa jag! Jag måste få vara ifred för en jävla stund!''. fräste han.

'' Wow. Förlåt för att jag bryr mig Justin!''. sade jag och höll upp händerna i försvar.

'' Jag drar och följ förfan inte efter mig..''. sade han och tog sin jacka och lämnade skolan.

 Jag såg hur han stannade till mitt på skolgården.

Hoppet inom mig att han skulle komma tillbaka och allt skulle bli normalt kröp in under skinnet.

Men olyckligtvis tände han en cigarett och gick mot sin bil.

En frustrerad suck lämnade min strupe innan jag gick till mitt skåp och lämnade mina grejer.

Det måste ha hänt något när han pratade med Roy och Seth.

Jag tog upp min mobil och sms:ade dem båda.

Innan jag stängde igen mitt skåp och lutade mig mot det.

Några minuter senare kom Roy och Seth gåeende längs korridoren.

Jag skyndade mig fram till dom och slog dem båda hårt i magen.

'' Vafan har ni sagt till Justin?''. röt jag med full hals.

'' Wow, ta det lugnt Cass!''. sade Roy och höll upp händerna i försvar.

'' Jag tänker fan inte ta det lugnt när han är så jävla grinig och förbannad och det blev han efter ni tre fucking snackat!''. skrek jag.

Roy tittade på Seth som tittade på honom.

'' Vi..'. började seth.

'' Vi kanske sa en grej..''. fortsatte han.

'' Vadå för grej?'. sade jag chockat.

'' Ehm.. Vi sa att Justin har förendrats sen han träffat dig!''. sade roy och ilskan kokade inom mig.

'' MEN! Det var inte med mening!''. fortsatte Seth.

'' Sa ni något mer?''.

'' Eh.. Asså.. Ungefär att han blivit klen och svag sen ni blev tillsammans, att han inte gör sitt jobb i gänget längre typ..''. sade Roy och kliade sig nervöst i nacken.

'' Wow! Tack! Jävligt stort tack!  Nu är han sur på MIG!''.

Dem båda suckade.

'' Förlåt, det var inte meningen att han skulle bli sur på dig. Vi behöver honom bara till ett jobb i veckan!''.sade Seth.

'' Vad för jobb?''. sade jag och la armarna i kors.

'' Ett jobb.''.

'' Jag frågar en sista gång. Vad. För. Jobb!''. 

Jag var sur. Riktigt sur. Det var deras fel att Justin blivit sur på mig.

OCh nu kommer han skylla allt på mig när det igentligen är hans eget fel att han förendrats.

'' Det är privat Cass. Vi kan inte berätta för dig.''. sade Roy och tittade oskyldigt åt sidan.

'' Hade vi fått det, hade vi de. Men det är både order från Justin och Bruce.'. sade Seth.

En frustrerad suck lämnade min strupe.

'' Fine! Va idioter..''. 

Ingen av oss han säga mer förns klockan ringde och snart fylldes korridoren medmassa elever.

'' Jag har lektion så, hejdå!''. sade jag och gick till Bonnies skåp.

Hon kom ut fårn Kemi klassrummet och skyndade sig fram till mig.

'' Vad hände?''. sade hon.

'' Justin fick utbrott och sa att jag förendrat honom och massa.''. mumlade jag.

'' Är du okej?''. 

Jag nickade. '' Han måste få bli arg nån gång.. antar jag..''. 

'' Slog han dig?''.

Minaögon for upp. '' Absolut inte!''. tjöt jag.

'' Okej förlåt att jag frågade. Vad har du nu?''.

'' Ehm.. Tror Matte. Du?''.

'' Geografi..''. sade hon med en suck.

Jag nickade.

'' Ses sen?''.

Hon nickade innan jag gick till mitt skåp och hon iväg till sin lektion.

Jag skyndade mig att ta mina böcker och joggade till klassrummet.

Nu skulle jag ha ytterligare en lektion med Jessica.

Denna gång utan Justin, hon kommer antagligen prata med mig eller slänga nån spydig kommentar.

Jag slog mig ner i hörnet och såg hur Katelyn kom ingående i klassrummet.

'' Kate!' ropade jag. 

Hon tittade åt mitt håll och kom och slog sig ner brevid mig.

'' Gud trodde jag skulle få stå ut med Jessica själv..''. sade jag och pustade ut.

Ett fnitter lämnade hennes strupe. '' Nope!''.

Dörren öppnades och Jessica kom in tillsammans med sina två hundvalpar.

Hennes blick sökte efter något ovh stannade på mig.

Hon slog sig ner snett framför mig och vände sig om.

'' Hörde att du och Justin bråkade, dumpade han dig`?''. sade hon med bebis röst och prutade med läppen.

Ett skratt lämnade min strupe.

'' You wish Jess!''. sade jag.

'' Han gillar dig inte ens!'. sade hon surt och vände sig om.

Jag böjde mig framåt så jag kom närmre henne.

'' Nej. Han älskar mig!''. 

Hon gav ifrån sig ett ljud som var en blandning av ett stön och en suck och tittade bitchigt på mig.

Både jag och Katelyn skrattade åt henne, hon var så patetisk.

'' SNälla, väx upp Jessica!''. sade Kate.

Läraren kom in och alla blev genast tysta.

Jag kunde inte sluta tänka på Justin. Vart han var och vad han gjorde.

 

 

 

 

Innan jag stängde slängde jag mig fram och gav Justin en sista kyss innan jag stängde bildörren och började gå upp för uppfarten.

Jag vinkade lite lätt åt honom innan jag låste upp dörren och gick in.

'' Hallå?''. ropade jag.

'' Köket!''. ropade Jenna tillbaka.

Jag sparkade av mig skorna och tog av mig jackan innan jag gick in i köket och möttes av en sur Jenna.

Mina ögon for upp. 

'' Vi måste prata, sätt dig.''. sade hon och blickade mot stolen framför sig.

Jag nickade och slog mig nervöst ner framför henne.

Det här kunde bara inte sluta bra. 

---

 

 

'' Så.. Vad ville du prata om?'' .sade jag nervöst och tittade ner på mina naglar.

'' Jag pratade nyss med Bonnie's mamma som INTE är bort rest, och hon berättade något väldigt intressant.
Du hade inte varit hos dem den här helgen.!''. sade Jenna och spände käket.

Jag bet mig hårt i läppen. Hur skulle det här sluta igentligen. 

Hon var arg, riktigt arg.

'' Vart har du varit hela helgen Cass? Och vem var killen som nyss släppte av dig?''. fortsatte hon.

'' Hos.. Justin..''. sade jag och tittade nervöst upp och mötte hennes blick.

'' Justin? Och vem är Justin?''. 

'' M-min pojkvän..''. sade jag och tvingade mig själv att återigen möta hennes blick.

'' Din pojkvän? Sen hur länge tillbaks?''. tjöt hon chockat.

'' Typ.. Igår..''. sade jag och kliade mig nervöst i nacken.

En frustrerad suck lämnade hennes strupe. '' Varför har du inte sagt något?''. 

'' För.. jag var rädd.. hur du skulle.. tycka..''. sade jag och bet mig igen i läppen.
Äröligt talat hade jag ingen anning om varför jag inte berättat för Jenna.

Kanske lite för hon säkert skulle göra en 'research' på honom och leta upp varenda liten detalj om Justin.

'' Cass! Jag är din syster, inte din mamma! Du kan berätta saker för mig. Det är de systrar är tillför. Att finnas där för varandra och berätta saker!''. 

Jag nickade. '' Förlåt. Det har bara varit så mycket och jag vågade inte säga att jag skulle sova hos honom.''. 

Hon la huvudet på sne och ett litet leende spreds på hennes läppar.

'' Hur träffades ni?''. 

Mina ögonbryn åkte upp '' Va?''

'' Ja, nu när du är erkänt att du har kille som jag såg från det här avståndet var otroligt snygg måste du berätta allt!''. 

Jag blev chockad över hur hennes beteende ändrades. Men ändå på något sett glad.

Hon blev inte sur. Vilket jag hade förväntat mig.

'' Okej.. Bli inte arg?''. 

Hon skakade på huvudet och såg helt uppspelt ut.

 

Jag vet inte hur länge vi satt och pratade. Men det kändes som en evighet.

Jag hade berättat allt från gången jag och Justin träffades, eller ja. Allt som hon borde veta.

Såklart tog jag bort den delen med jag kidnappad och Cain's hot osv. 

'' Aw! Han verkar ju helt underbar!''. sade hon och log stort.

Jag nickade. '' Det är han också!''. 

'' Åh! Jag är så lycklig för din skull! Jag har alltid undrat varför du kommit hem glad, men nu vet jag varför!''. flinad ehon.

En liten röd nyans spreds om mina kinder. 

'' Jo, han är.. speciell!''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Så du pratar inte med han Eric längre?''. 

Jag skakade på huvudet. '' Nej, vi har tappat kontakten!''.

'' Synd, han verkade som en trevlig kille!''.

Jag fnissade till. '' Jo det ar han, men alla har ju sidor man inte visste fanns!''. 

Hon nickade. 

'' Jo det är sant.''.

'' Men du, jag måste upp på rummet och göra klart lite läxor sen ringa ett samtal!''.

Hon nickade. '' Gör det du!'.

Jag gav henne ett leende innan jag tog min mobil och skuttade upp på rummet.

Jag slängde mig på mage i sängen innan jag tog upp min mobil.

Vart var Liam? Jag hade inte sett han idag, eller hört av honom sen balen.

Hade jag gjort något? Var han sur?

Jag gick in i min kontaktbok i mobilen och tog fram hans nummer och klickade på '' Ring '', innan jag lutade mobilen mot örat.

Singnaler gick fram men han svarade inte.

'' Tja du har kommit till den snyggaste och sexigaste killen på jorden som tyvärr inte kan svara just nu, men lämna gärna ett medelande efter pipet! Chiao!''. 
Liams underbara röst gav mig rysningar. Jag hade inte hört den på evigheter.

*pip*.

Jag blev genast nervös av vad jag skulle säga. Vad skulle jag säga igentligen?

'' Öh.. Hej Liam.. Det är.. öh.. Cassandra.. Jag ville bara veta om du var okej, jag har inte hört av dig på länge och undrar hur du har de och vart du är. Kommer du inte imorgon till skolan blir jag orolig, snälla ring eller smsa mig. Jag saknar dig! Kram ''. sade jag och la på. 

 Med en suck tog jag upp min data och klickade in på facebook. Han kanske har bytt nummer eller tappat sin mobil?

Jag klickade in på hans profil och min mun föll vidöppen.

' Lägg till vän!''. stog det.

Vad hade jag gjort?

Ilskan tog över mig, varför svarade han inte när jag ringde? Varför hade han tagit bort mig på facebook?

Jag tog upp min mobil och skrev ett sms till Bonnie.

Strax efter fick jag ett svar.

'' Nej inget..''. skrev jag tillbaka och låste mobilen.

Vad var hans problem?

En suck lämnade min strupe, nu skiter jag i honom. Vill han mig något får han höra av sig till mig.

Jag gick sedan in på google och skrev in '' Pattie Bieber!''. Justins mamma.

Inget kom upp förutom '' Pattie Mallette ''. 
Jag klickade in på henne och kom till hennes facebooks profil.

På hennes profil bild var det en bild på en mörkhårig tjej med vackra blå ögon och brevid henne stog det en kille med grå mössa och hazzelbruna ögon och liten skäggstubb.

Som tur var var hennes profil inte privat så jag kunde klicka in på bilderna.

I hennes profilbild var '' Jeremy Bieber '' taggad. 

Varför såg han så bekant ut. Varför såg hans ögon så bekant ut.

Det var då det slog mig, han måste vara Justins pappa.

Han måste det. 

Jag klickade in på hans profil och in på informationen.

Det måste vara han. Jag är nästan 100% säker på det.

Jag klickade igenom hans bilder och fastnade på en bild på han med en liten pojke i sin famn som jag väl kände igen.

Det var Justin. 

Ett litet leende spreds på mina läppar. Han var så söt, så liten.

Efter den bilden kom en ytterligare, en svart vid med en liten större Justin och Jeremy. 

Jag kunde inte undgå att släppa några tårar, att Justin inte träffat sin familj på evigheter gjorde ont inom mig.

Nej, nu räcker de. Nu ska han träffa dem.

Jag klickade in på google och skrev in '' Flygbiljetter till Atlanta från Stratford!''.

Och genast kom det upp massor med länkar.

Jag klickade in på den länken som såg vättigast ut och tog två biljetter från Fredag till Söndag, innan jag skrev in mitt banknummer, personummer mm. 

Justins föreldrar bor i Atlanta, och mina gamla vänner bor där. 

Det är ju perfekt.

'' Tack för att du bokade två biljetter till Atlanta, Georgia, hoppas du får en trevligresa!''. stog det och leende på mina läppar blev större.

Justin skulle slå ihjäl mig om jag berättade det så jag ´håller de för mig själv.

Jag kommer råka väldigt illa ut men just nu skiter jag i det.

 

När jag var klar lät jag datan stå på och sprang sedan ner till nedervåningen.

Jenna satt i köket med en Ben & Jerry's framför sig.

'' Åh, får jag smaka?''. flinade jag.

Hon nickade. 

Jag flinade och tog en sked innan jag stoppade den i burken och tog en bit.

VI satt där tills burken var slut i tystnad och bara åt. 

Hela jag var proppmätt, det här blev min kvällsmat.

'' Jo du, jag åker till Atlanta i helgen med Justin!''. sade jag.

'' Jasså? När bestämde du de?''.

'' För typ 15 minuter sen!'. flinade jag.

'' Aha, okej. Men var försiktig bara!''.

'' Ja Jenna! Men jag ska ta en dusch nu och gå och lägga mig.''.

'' Godnatt då!'.

'' Godnatt!''. sade jag och gick återigen upp till mitt rum.

 

Jag stängde dörren efter mig intill badrummet och drog av mig kläderna innan jag klev in i duschen.

Det varma vattnet rann över min smala kropp. 

Jag hade gått ner i vikt, jag vet inte om jag kulle ta det på ett bra sett eller inte.

För mina ben har blivit betydligt smalare och magen med.

Jag har inte ätit så mycket dock.

Jag skakade av tanken på det och tog lite shampoo och börjde tvåla in det i håret.

Känslan var underbar. Det kändes som jag inte duchat på evigheter.

När jag sköljt ut shampoot tog jag balsam, och medans det verkade smörjde jag in kroppen med tvål och passade på att raka benen och lite sånt.

När jag äntligen var klar tog jag en handuk och virrvlade den runt kroppen innan jag klev ut ur duschen.

Den kalla luften träffade min hud, det var nästan så man ville hoppa in i duschen igen.

Jag smörjde in kroppen med min VS body lotion och body spray innan jag öppnade dörren och klev ut.

'' Hey sexy!''. sade en röst vilket orskade att ett högt skrik lämnade min strupe.

Min blick for till sängen där Justin låg med ett snett leende på läpparna.

'' Vafan gör du här?''. tjöt jag.

'' Tänkte bara hälsa på lite, saknade dig!''.

'' Vafan du skrämde livet ur mig!''. tjöt jag.

'' Cass? Är allt okej?''. skrek JEnna från nedervåningen.

'' Ja.. Öh.. Det var bara en spindel!''. skrek jag tillbaka.

Justin brast ut i skratt.

'' Spindel? Really? Var de det bästa du kunde komma på ?''.

Jag suckade. '' Ja, problem med det eller?''. muttrade jag.

'' oooh, min tjej är kaxig! Jag skulle passa attityden om jag var du!''. flinade han.

'' Ooooh, vad skulle du göra? Ta min handuk och knulla mig här och nu?''. 

Ett snett leende spred på hans läppar och hans ena ögonbryn for upp.

'' Åh! Perv!''. tjöt jag och gick fram till min garderob.

'' Kan du inte ta av dig din handuk så jag får se lite?''. 

Jag tittade frågandes på honom.

'' In your dreams!''.

'' Men! Kom igen! Det är ju inte något jag sett förut!''. tjöt han.

'' Nope. Inte ikväll!''. flinade jag och drog på ett par trosor under handuken.

Justins blick vilade på mig hela tiden.

Vilket fick mig rodna eftersom jag stog nästan naken framför honom.

Jag släppte handuken när jag stog med ryggen mot honom och tog snabbt på mig bh:n och en av Jusitns tröjor.

'' Men vad gör du här?''. sade jag och drog bort täcket som han låg på.

'' Jag saknade min tjej, får man inte göra de?''. flinade han.

'' Jo.. Visst.. Men jag ska sova nu vettu!''. 

Han flinade. '' Då sover jag med dig!''. 

Han reste sig sedan upp och drog av sig sina skor, jacka och tröja innan han la sig ner.

Jag höjde mitt ena ögonbryn. '' Okej.. Men vi har skola imorgon?''. 

'' Och? Jag har min bil här, inga problem!''.

Jag skrattade till. '' Du kan verkligen inte hålla dig borta från mig va?''.

'' Nej.. Faktist inte! Det är sjukt, men sant!''. 

'' Det är inte sjukt!''. sade jag och kröp ner under täcket brevid honom. '' Det är gulligt!''.

Hans ena ögon bryn höjdes. '' Jasså?''.

Ett fnitter lämnade min strupe innan jag nickade. '' Mhm!''. 

Han drog sin arm runt mig och drog mig närmre sig.

'' Så bra då!''. Innan han tröck sina läppar mjukt mot mina.

Jag la mig automatiskt över honom så våra läppar kom ännu närmre varandra.

Hans händer drogs över min midja och stannade på min rumpa.

Jag särade på mina läppar och lät hans sammetslena runga glida in mellan mina tänder.

Våra tungor började genast brottas om domenans och gav hela mig rysningar. 

Hans läppar mot mina var det bästa som fanns. 

Och alla gnistor, fyverkerier gjorde allt bara mer underbart. Pirret i min mage gjorde mig galen. 

Jag ville bara ha mer av honom, men att ha en vaken Jenna där nere är ingen bra i de.

DEt sista jag ville var att hon kommer in när jag och Justin har sex.

'' Jag.. måste sova!''. sade jag mellan kyssarna.

'' Mm!'''. sade han och fortsatte kyssa mig.

'' Serisöst!''. lflinade jag och avslutade kyssen.

'' Meen!''. suckade Justin.

Han bettede sig som en 3 åring, haha.

'' Vi har skola imorgon, OCH Jenna är där nere!''.

'' Hon får väl joina?''. sade han med ett äckligt flin.

'' Åh fyfan Justin, va äcklig du är!''. tjöt jag och klev av honom.

Ett skratt lämnade hans läppar. '' Jag skojade bara!''. 

Jag vände mig med ryggen mot hans håll. Äckliga bidler for upp i huvudet tack vare det han sa.

'' Ibland kan du bara vara för mycket!''. suckade jag.

'' Aha, ibland kan du vara för lite!''. sade Justin och la sig tätt intill bakom mig.

Ett skratt lämnad emina läppar. '' Vad ska det betyda?''.

Han röck på axlarna. '' Tyckte bara det lät bra!''.

Ännu ett skratt lämnade mina läppar. '' Ja du, ibland är du jälvigt konstig!''.

'' Jag vet att du älskar det babe!''.

'' You wish baby!''.

Hans mun föll öppen. '' Så du älskar mig inte?''.  Sedan låsades han gråta.

'' Klart jag gör!''. 

'' Tur för dig de!''. flinade han.

'' Vad ska du göra?''. flinade jag.

'' Det jag tänkte tidigare!''.

Jag himlade med ögonen. '' Justin vi måste sova, klockan är snart 11..''. 

Han nickade innan han la sig ner. 

Jag kröp närmre honom och la mig på hans varma nakna bröst.

Jag kunde inte sluta tänka på Justin, han kom hit för att han saknade mig.

Ett löjligt leende spreds på mina läppar, han var så underbar.

'' Godnatt babe!''. sade han och gav en mjuk puss på min hjässa.

'' Godnatt!''. sade jag och drog täcket tätare om min kropp innan jag stängde mina ögonlock.

NÄSTA MORGON: 

Jag vaknade av att min mobil vibrerade. En suck lämnade min strupe innan jag tog den och stängde av alarmet.

Dags för skolan igen.

Jag vände mig om och lät min blogg vila på Justin.

Hans ögon var stängda, hans mun var lite vidöppen och hans bröst åkte sagta up och ner för varje andetag han tog.

Han var så vacker. 

 

 

 

'' Du stirrar!''. sade han helt plötsligt, vilket orsakade att jag röck smått till.

'' Jag skådar..''. flinade jag.

'' Det är läskigt!''. flinade han. 

'' Det är romantiskt!''. 

Hans ögon öppnades och mötte min blick i nån sekund innan han tröck sina läppar mot mina i en mjuk kyss.

Fyverkerierna var tillbaka.

Det var sjukt hur ha fick mig reagera.

' Godmorgon!''. sade han sedan.

'' Godmorgon älskling!''. flinade jag.

'' Redo för skola?'.

En suck lämnade min strupe. '' Verkligen inte.''.

'' Inte jag heller..''.

Jag reste mig upp och gick in till min WIC och började leta kläder. 

Det fick bli ett par lite grönaktiga jeans med en röd, gul, vit, och grön stickad tröja.

Till det ett par smycken och ett par röda pumps.

Lite uppklätt kanske men Jessica var betydligt värre.

När jag kom ut från min walk in closet satt Justin fullt påklädd på sängen och fixade sitt hår.

'' Jag har nog vax om du vill låna?''. flinade jag.

Han nickade. '' Ja tack!''. 

JAg gick in på toan och tog en vax burk som stått där i evigheter som jag inte har någon anning om varför kommit med när jag flyttat.

Jag tog den och slängde den till Justin innan jag slog mig ner framför sminkbordet och började sminka mig.

Det fick bli puder, mascara, eyeliner och lite läppglans.

Sedan tog jag på mig lite av Paris Hiltons parfym innnan jag reste mig upp.

'' Klar?''.

Justin nickade och stängde burken med vax i innan han också reste sig upp.

'' Då går vi ner!''. flinade jag och flätadd in min hand i hans innan vi gick ner.

När vi kommit ner för trappan släppte jag hans hand och gick in till köket.

'' Vad vill du ha?''. frågade jag och öppnade kylen.

'' Öl?''. flinade han.

'' Men seriöst JuJu!''. flinade jag.

'' Juju?''. flinade han.

En röd nyas spreds om mina kinder. '' Förlåt, jag vet inte varför jag sa de..''. 

Han reste sig upp från köketsbordet och gick fram til mig coh la armarna om min midja och drog mig intill sig.

'' Jag gillar de.. JuJu..''. 

Ett fnitter lämnade mina läppar.

'' Säker?'.

'' Det låter töntigt men jag gillar de! Du kanske kan skrika det i sängen också?''. sade han coh ett läskigt flin spreds på hans läppar.

'' Euw!! Justin! Sluta!''. tjöt jag men kunde inte undgå att skratta.

'' Jag vet att du gillar de. Du skriker ju mitt namn annars!''.

Jag himlade md ögonen. '' Sluta nu. Vad vill du ha och äta?''.

'' Macka? Oboy?''. 

Jag nickade och tog fram bröd och allting på bänken.

JAg kände hur Justin slingrade sina armar om min midja och lutade sin haka mot min axel.

'' Jag älskar dig!''. sade han.

Ett löjligt leende spreds på mina läppar. '' Jag älskar dig med.. Du får inte nog av att säga de va?''.

Hans underbara skratt klingade i öronen. '' Nope, faktist inte. ''. 

Jag vände mig om och la mina armar om hans nacke innan jag tröck mina läppar mot hans.

'' Oj, Oj, Oj, vad händer här?''. sade en röst och både jag och Justin frös till is.

 

Hej.. igen! :)

Tänkte bara säga att ikväll kommer jag fokusera på den fruktansvärt fula designen på bloggen.

Ska försöka göra något åt den, verkligen.

Har mall och allting, nu ska jag bara hitta perfekta bilder! :)
Hoppas det är okej, och kom ihåg jag gör inte det för att jävlas med er.

Gör det för bloggens skull.

 

Nya läsare tycker säkert bloggen är sämst för jag har hört att vissa dömmer efter designen! 
Så.. Ja..

 

Kom ihåg att jag älskar er och kommer skriva hela dagen imorogn på kapitel 40 :) 

Kram&Godnatt, förmodligen gör jag inga mer inlägg för ikväll! :)

<3

 

'' Så redo?'. frågade Justin där vi satt på skolansparkering.
Jag nickade. '' Ja, är du?''.

'' Klart jag är, nu får hela skolan se att du är min och ingen annans!''. flinade han.

Ett nervöst leende spreds på mina läppar innan jag böjde mig över och gav honom en lätt kyss.

'' Kom nu! Vi börjar snart!''. sade jag.

Han nickade och gav mi ett leende innan vi båda öppnade bildörren och klev ur.

Min blick for runt på skolgården, allas blickar var på oss, och nästan allas hakor var i marken.

Ett fnitter lämnade mina läppar innan jag flätade in min hand i Justins och mötte hans blick.

'' Det här kommer bli kul!''. sade jag.

'' Om det blir!''. flinade han och böjde sig fram och gav mig en mjukkyss.

Jag hörde hur folk drog efter andan åt våran plötsliga kyss, vilket fick ett leende spridas på mina läppar.

Justin var min nu, och jag var hans.

Jag sneglade ner  på min outfit, ett par svarta skinnyjeans, till det en orang stickad tröja och min svarta väska.

Mina svarta Jeffery Cambell skor klickade mot marken vilket drog till sig ännu mer blickar.

Jag skymtade Roy, Seth & Caroline lite längre bort och började dra Justin dit.

'' Hej på er! ''. flinade Seth.

'' Åh! Ni skulle sett Jessicas min, den var priceless!'. fnittrade Caroline direkt.

'' Fan att jag missade de!''. sade jag och låtsades gråta.

Justin slingrade sina armar om min midja och la sin haka på min axel.

'' Du får nog se den minen fler gånger idag babe!''. viskade jag.

'' Det hoppas jag!''. sade jag och pussade han på kinden.

Vi började genast prata om terorier om hur dagen skulle vara. Roy's var nog den mest konstigaste.

Jag vet inte ens om han vaknat.

'' Justin!''. tjöt en pipig röst bakom oss.

Jag och Justin vände oss om och såg Jessica stå där med sina två hundvalpar.

'' Mm?''. sade Justin och rynkade på pannan.

'' Vafan gör du med den där saken? Du ska ju vara med mig''. tjöt hon surt.

Ett fnitter lämnade mina läppar och jag sneglade på Caroline som sprack upp i ett leende och fnittrade till hon med.

 

 

'' Den där saken? Hon är min flickvän Jess! ''. sade Justin och skrattade till.

'' Öhm? Var inte vi tillsammans?''.  sade hon bitchigt.

Han skrattade högt. '' Absolut inte, jag låg med dig, det var de ända!''. 

'' Åh! Fuck you!''. skrek hon argt och stampade med foten i marken så henne shundvalpar röck till.

'' Nej det gör Cass!''. flinade Justin och alla brast ut i skratt.

Hon suckade frustrerat innan hon stampade iväg med sina hundvalpar springandes efter sig.
Jag vart faktist förvånad över att hon sade ' Fuck You ' hon som är så 'fin' och 'populär'. 

Justin vände sig till mig och la sina armar om min midja.

'' Jag älskar dig, kom ihåg de!''. viskade han.

Ett leende spreds på mina läppar. '' Jag älskar dig med!''. 

Han tröck sina läppar mot mina och i ren reflex drog jag mina armar om hans nacke.

'' Get a room!''. ropade Roy.

Jag började skratta vilket förstörde kyssen.

'' Okej, vi börjar om nån minut Justin! vi kanske borde gå!''. flinade jag.

Justin nickade med ett leende innnan vi gick hand i hand in.

Vi gick till våra skåp, som fortfarande låg brevid varandra vilket jag är glad över. 

Jag tog mina Engelska böcker och sneglade sedan på Justin som stog lutad mot sitt skåp med blicken på mig.

'' Vad är de?''. fnissade jag.

'' Du är rikitgt snygg idag!''. sade han coh skannade min kropp.

Ett fnitter lämnade min strupe. '' Tack!''. 

Han gav mig en puss på kinden innan vi gick tillsammans mot engelska salen.

På vägen dit skymtade jag Bonnie vid skåpen.

Känns så taskig om jag inte skulle hälsa så jag sprang fram till henne.

'' Hej!''. utbrast jag med ett leende.

'' Hej på dig!''. flinade hon.

'' Så, du har också engelska va?''. sade jag och kände hur 'Justin dök upp på min sida.

'' Ja det här jag, ni med antar jag?''.

Vi nickade. 

'' Ja, kom gå med oss!''. flinade jag och krokade fast min arm i hennes.

'' Jag såg eran lilla entré på skolgården!''. sade hon.

Ett fnitter lämnade min strupe. '' Ja, vadå får man inte gå till skolan?''. 

'' Jo, men ni gjorde den så dramatisk, gå där sagta, hand i hand, kyssas!''.

Både Justin  och jag skrattade. '' Så gör man när man är kär Bonnie!''. 

'' Jaja!''. sade hon och himlade med ögonen.

Jag skrattade till innnan jag drog med dem in till klassrummet.

Jag och Bonnie slog oss ner i mitten av klassrummet och Justin lite längre bak.

Han gillade att sittta långt bak så långt ifrån läraren som bara den.

Som tur var satt alla en och en i klassrummet då Mr Leroy bestämt så eftersom ''vi'' inte skött oss.

Allt var tack vare killarna. 

Mr Leror började snacka om ett läxförhör vi skulle ha nästa vecka, men jag orkade inte fokusera mig.

Istället sneglade jag bak på Jusitn som satt med blicken på mig.

Jag vart först chockad men sen spreds ett leende på mina läppar.

 

 

'' Så, vad händer idag?''. sade Justin och lutade sig mot sitt skåp.

'' Jag måste hem, umgås lite med Jenna.''.

Han nickade. '' Så du sover inte med mig?''. sade han och prutade med läppen.

Ett fnitter lämnade mina läppar. '' Nej, inte idag, har sovit hos dig hela helgen!''. 

'' Jaja, får väl ringa hem någon hora eller nått!''. sade Justin och bröt blicken ifrån mig.

Mina ögon for upp. '' Va?''. 

Han mötte min blick. '' Babe, jag skoja!''. 

'' Bäst för dig de!''. sade jag surt och öppnade mitt skåp så jag slapp synen av honom.

'' Ey.. Babe!''. sade han och kramade mig bakifrån.

'' Vad Justin?''. 

'' Är du sur?''.

'' Tror du det är kul att du skojar om att ringa hem en hora? Jag.. litar fortfarande inte på dig..''. sade jag med en suck.

Han suckade och pussade min hals.

'' Snyggt sugmärke!''. mumlade han.

'' Va?''. utbrast jag chockat.

Jag tog den lilla spegeln jag hade i mitt skåp och höll den fframför min hals.

Där var ett stort sugmärke. Av Justin.

'' Vafan Justin! Du kunde ju sagt något!''. tjöt jag.

'' Vill ju visa alla att du är min!''. flinade han.

'' Det vet dem nog redan!''. sade jag och suckade.

'' Ey. Va inte sur!''. sade han och smekte min kind.

Jag suckade. '' Sluta skämta om dina horor då..''.

'' Jag lovar!''. 

Jag nickade. 

Han böjde sig fram och gav mig en mjuk kyss innan han öppnade sitt skåp.

Jag sneglade bak och mötte Eric's blick. Hans ögon var näst intill svarta.

Såklart, han hatade Justin, och nu säkert mig för jag är tillsammans med honom.

Hans blcik gled ifrån mig till Jessica som var påväg mot honom. 
Vänta.

'' Eric!''. utbrast hon och slängde sig runt hans hals.

'' Du skojar med mig..''. suckade jag.

'' Vad?''. frågade Justin.

Han följde min blick och skådade Jessica och Eric stå och snacka.

'' Hora..''. mumlade Justin.

'' Du ska inte säga något!''. sade jag men ångrade mig direkt.

'' Vad sa du?'. frågade han och bet sig i läppen.

'' Förlåt, det var inte meningen!''. tjöt jag.

'' Kallade du mig just manhora?''. frågade han och jag såg hur han var på väg att få ett utbrott.

'' Förlåt Justin!''. tjöt jag och bet mig hårt i läppen.

Han smällde igen skåpet och började gå genom korridoren.

'' Fan!''. mumlade jag och tog min väska och jacka innan jag sprang efter honom.

'' Justin!! Vänta!''. skrek jag efter honom.

Han vände sig inte om. Vafan hade jag gjort. Det var inte meningen att det skulle komma ut.

Han närmade sig sin bil vilket gjorde så jag sprang fortare.

Jag öppnade bildörren och hoppade in precis innan Justin skulle köra.

'' Ut!''. sade han och försökte lugna ner sig.

'' Jag tänker fan inte gå ut Justin!''. fnös jag.

'' Gå ut ur bilen!''. fräste han.

'' Nej!''. fräste jag och la armarna i kors.

Han gav ifrån sen en frustrerad suck innan han började köra ut från skolans parkering.

Kul. Nu sjunker mitt betyg ännu mer.

Efter 15 minuters körning på en grusväg som aldrig tog slut gav jag upp .

'' Justin! Lyssna på mig snälla!'. tjöt jag och försökte möta hans blick som låg på vägen.

Han tog ett hårdare grepp om ratten vilket resluterade att han var irriterad.

'' Snälla.. Jag menade inte att säga det, och det är verkligen inte sant! Snälla låt mig förklara!''. tjöt jag.

Inget svar.

'' Titta på mig åtminstånde!''. 

Han tvärstannade bilen och mötte min blick i nån sekund innan han öppnade bildörren och klev ur.

En suck lämnade min strupe innan jag tittade ut.

Mina ögon for upp av synen framför mig. Det var en strand. 

Sanden var lite biege aktig, vattnet mörk blått och solen sken.

Jag visste inte att det fanns en sån här fin strand i stratford.

Och den var tom. Det låg inte ett ända skräp på stranden, ingen pinne, inget sjögräs.

Inget. 

Vad var de här fär ställe?

Min blick gick åt höger där det var en brygga, rätt gammal. 

Jag skyndade mig att öppna dörren och jogga efter Justin som gick ner för en gång mot stranden.

'' Stanna Justin! Snälla!''. sade jag och äntligen stannade han.

'' Vad är det Cass?''. sade han med en suck.

'' Förlåt! Snälla! Det var inte mening att säga det..''. 

'' Är det så du tycker om mig? Att jag är en manhora?''. sade han och mötte min blick.

'' Nej!! Absolut inte! Jag vet inte varför jag sa det, det bara.. kom ut!''. 

Han suckade och bet sig i läppen.

Jag ställde mig framför honom och la händerna om hans ansikte.

'' Jag älskar dig, något så otroligt. Snälla, förlåt mig! Jag lovar att aldrig säga det igen!''. 

Han mötte min blick och drog in mig i en kram.

'' Jag älskar dig med!''. mumlade han mot min nacke.

Jag drog mina armar om hans nacke och drog han ännu närmre mig.

'' Förlåt, jag menade det verkligen inte!''. tjöt jag ännu en gång.

Skuldkänslorna vällde över mig, jag kände mig så otroligt taskig att säga det.

Hans egna flickvän.

'' Babe, det är lugnt!''. sade han och mötte min blick.

'' Säkert?''. mumlade jag.

Han nickade. '' Säkert!''. 

Jag tröck mina läppar hårt mot hans, vilket han blev chockad över först men besvarade den sedan.

Jag hade saknat hans läppar. Även fast det gått mindre än 1 timme sedan vi kysstes sist hade jag saknat dem.

Hans silkeslena tunga gled in i min mun och började genast brottas med min.

Justins hände fattade min rumpa och bar upp mig i sin famn, men hans läppar lämnade aldrig mina.

Ett stön lämnade min strupe då syret mellan våra munnar tog slut.

Jag avslutade kyssen i en sekund och lutade min panna mot hans.

Våra andetag var höga och vi båda bet oss själva i läppen.

VIlket fick mig fnittra till.

'' Har jag sagt hur mycket jag älskar ditt fnitter?''. flinade Justin.

'' Ja..''. 

Hans ögon for upp. '' När?''.

'' Nyss!''. fnittrade jag.

'' Åh, du är så omogen!''. tjöt han och skrattade till.

'' Bara för din skulle baby!''. flinade jag.

Jag hoppade ner från hans famn och landade i den mjuka sanden. 

Sedan flätade jag in min hand i hans och började gå längs den vackra stranden.

'' Vad är de här för ställe?''. 

'' Jag och Pappa brukade åka hit och fixa när jag var liten..''. sade Justin och tittade ut över vattnet.

'' Åh..''. sade jag och bet mig i läppen.

'' Jag brukar åka hit när jag måste tänka och bara slappna av..''. mumlade han.

Jag tog ett hårdare tag om hans hand och mötte hans blick.

'' Vet du vart dina föreldrar är?''. 

Han skakade på huvudet. '' Inte i Stratford iallefall. Dem måste haft flyttat efter Jazzy dog..''. 

Jag nickade. '' Besöker du någonsin hennes grav?''. sade jag.

Han suckade. '' Måste du ställa så många frågor?''.

'' Oj.. Förlåt..''.  sade jag generat.

'' Och svaret på din fråga är nej, jag har aldrig gjort det.''. 

Jag rynkade på ögonbrynen. ' Varför inte?''.

'' För då kommer skuldkänslorna öka och jag kommer bryta ihop..''. sade han.

'' Inte om jag finns vid din sida!''. sade jag och slingrade min arm runt hans.

Ett leende spreds på hans läppar innan han kysste mig mjukt.

Vi gick längs stranden med händerna flätade i varandra.

Jag var så lycklig, leende på mina läppar försvan aldrig när jag var med Justin.

Han fick mig må helt annorlunda än vad någon annan fått mig må.

Jag vet inte hur länge vi var där men vi pratade om allt från himmel och jord.

Jag berättade om min mamma, om min pappa, mitt liv i Atlanta, och Justin lyssnade.

Han lyssnade på alls.

Det bara for ut ur min mun, det var första gången jag någonsin pratat om det med någon.

Efter min mammas död pratade jag inte med någon, ingen kyrator, inte min pappa, inte ens Jenna.

Inte ens med mina då varandra vänner. 

Jag hade hållt allt inom mig, och att äntligen berätta allt var en lättnad.

Det kändes.. bra. 

Jag tror inte någon vet så här mycket om mig som nu Justin gör.

'' Är du okej?''. sade Justin och drog sin arm som han hade runt mina axlar närmre mig.

'' Mm..''. mumlade jag och lutade mitt huvud mot hans axel.

'' Ska vi börja åka hem? Klockan börjar bli mycket.''.

Jag nickade och reste mig upp med hjälp av Justins hand.

Vi gick tillsammans till bilen och hoppade in.

På något sett var det också pinsamt och lite läskigt att Justin vet så mycket om mig efter det jag berättade.

Men också riktigt skönt.

Jag gillade inte att ha hemlig heter för honom.  Även fast jag vet att han har tusen för mig.

Men kanske det var bäst att inte veta dem heller? 

 

'' Vi är framme!''. sade Justin och vände blicken åt mig.

Jag sneglade ut från fönster och såg mitt hus några meter bort.

'' Aha..''. sade jag.

Hela bilresan hade jag varit inne i min egen lilla värld. 
Jag hade tänkt på Justin, och hans familj. Saknade han dem? 

Jag vet iallefall vad vi ska göra i helgen. 
'' Vi ses väl imorgon?''. sade han och mötte min blick.

Jag nickade. '' Det gör vi.''. sade jag och bet mig i läppen.
Han böjde sig över och kysste mina läppar i en mjuk kyss.

Fjärilarna i magen vaknade till liv, gnistor slogs och hela jag blev helt glad.

Att kyssa Justin var inte bara underbart, det var fantastiskt.

Och att kunna göra det när jag vill i skolan gjorde allt mycket bättre.

'' Jag älskar dig!''. sade jag och smekte hans kind.

Ett milt leende spreds på hans läppar.

'' Jag älskar dig med!''. 

Ett fnitter lämnade mina läppar. '' Det är fortfarande ovant att säga dem orden..''.

Han skrattade till. '' Jo, men det känns underbart!''. 

Jag nickade. '' Ja det gör de..''. flinade jag.

'' Men vi ses väl imorgon i skolan? Måste hem, Bruce har ringt mig ett x antal gånger!''.

'' Ja det gör vi!''. sade jag och öppnade dörren.

Innan jag stängde slängde jag mig fram och gav Justin en sista kyss innan jag stängde bildörren och började gå upp för uppfarten.

Jag vinkade lite lätt åt honom innan jag låste upp dörren och gick in.

'' Hallå?''. ropade jag.

'' Köket!''. ropade Jenna tillbaka.

Jag sparkade av mig skorna och tog av mig jackan innan jag gick in i köket och möttes av en sur Jenna.

Mina ögon for upp. 

'' Vi måste prata, sätt dig.''. sade hon och blickade mot stolen framför sig.

Jag nickade och slog mig nervöst ner framför henne.

Det här kunde bara inte sluta bra.