Episode 53 - Killer!

Jag suckade. '' Justin jag vill inte att du ska bli skadad igen! Jag vill ha dig HEL! ''.

'' Cass.. Jag har gjort det här i flera år. Jag är den farligaste killen i Stratford och på andra ställen. Jag har klarat mig i flera år varför tror du att jag skulle dö helt plötsligt?''.

Han kommer bli sur om jag fortsatte. Men ännu surare om jag inte sa något.

Jag var tvungen att fortsätta.

'' Bruce berättade att sen jag kom in i bilden har jag distraherat dig från ditt arbete. Hade inte jag kommit till Stratford och träffat dig hade du aldrig legat här Justin! Du hade inte varit skadad..''.

Han suckade och satte sig upp och tog mina kinder i hans händer.

'' Hade inte du flyttat hit eller börjat på min skola hade jag aldrig varit så här lycklig som jag är nu. Du är mitt allt Cass. Jag kan offra mitt liv för dig! Jag älskar dig!''.

---

 

Jag kände hur någon skakade på mig.

En frustrerad suck lämnade min strupe.. '' 5 minuter till..''.

'' Baby, vakna..''. hörde jag Justins röst säga långt bort ifrån mig.

Jag skakade på huvudet och la mig under kudden.

'' Vi har goda nyheter!''. sade en annan röst som jag väl kände igen. Jennas.

Det var då det klickade till i huvudet. Jag var ju på sjukhuset.

Jag satte mig hastigt upp i sängen trotts den lilla smärtan i höften.

'' Va Va Va?''. sade jag chockat.

Ett vackert skratt lämnade Jusitns strupe.

'' Vi har goda nyheter!''. sade Jenna med ett stort leende på läpparna.

'' Va? Vadå?''.

'' Såå. Vi kollade igenom rönken bilderna på din höft ännu en gång. Vi behöver inte operera..''. sade hon.

Mina ögon for upp i chock.'' Skojar du?''.
Hon skakad epå huvudet. '' Vi pratade lite och insåg att det behövdes inte. Din höft är stark nog att läka själv. Du behöver bara ha rullstol eller kryckor i några veckor och ta det försiktigt med höften så kommer det läka!''.

ETt stort leende spreds på mina läppar. '' Det är ju fantastistk!''.

'' Jag vet. Men dock måste du komma in nån gång ibland så vi får titta på den!''.

Jag nickade. '' Ja självklart!''.

'' Bra. Det var de ända jag ville säga. Så jag måste vidare till nästa patient. Eran läkare kommer in strax och pratar lite med er!''.

Både jag och Justin nickade innan hon lämnade rummet.

Ettt ljust pip lämnade min strupe innan jag vände mig om till Justin.

'' Jag slipper operera mig!!!''.

Han skrattade.'' Jag vet babe..''.
'' Åhh! Gud!''. tjöt jag och tröck mina läppar hårt mot hans.

Lyckan var obeskrivlig. Jag kan inte fatta att jag slipper operera.
'' Babe ta det lugnt, du mosar mig!'. skrattade Justin och jag satte mig genast upp.

'' Förlåt j-jag glömde..''. sade jag och bet mig nervöst i läppen.

En suck lämnade Justins strupe.

'' Sluta bit dig i läppen det dödar mig!''.

Denna gång lämnaded ett litet fnitter mina läppar innan en röd nyans spreds om mina kinder.

Hans effekt på mig var otrolig. Jag har aldrig haft en kille som honom.
Visst jag har haft killar men dem var helt annorlunda mot Justin.

Dem sket fullståändigt i mina känslor.
Det ända dem ville var att ha en tjej vid dens sida och verka cool.

Jag tänkte på det att jag och Justin ska till Atlanta på måndag.
Jag skulle aldrig kunna undvika att träffa någon jag kände. Hur skulle jag klara de?
Efter min mammas död hade jag inte pratat med någon. Ingen av mina dåvarande vänner.
Dem gav upp mig. Dem orkade inte med mig, kanske för jag aldrig hörde av mig eller gick till skolan.

Jag sa inte ens hejdå när jag och Jenna flyttade.

Mina känslor var så blandade så jag brydde mig inte. Det ända jag ville var att dra där ifrån och aldrig titta tillbaka.
Men jag visste dock att jag var tvungen nån gång. Som nu till exempel.

Men med Justin vid min sida skulle jag klara allt. Det är han som får mig kämpa.

Jag började genast tänka på vännerna jag hade på min skola.
Förutom Pearl, och hennes två vänner.

Nu när jag tänkte efter var hon väldigt lik Jessica.
Båda ville  ha makt och hela rubbet.
Dock var jag och Pearl vänner ett bra tag, tills hennes kille började flörta med mig coh hon vart rasande.
Hon skrek med full hals mot mig och grät  och skrek att jag hade svikit henne.

Men i själva verket hade jag inte gjort ett skit.

Jag hade inte ens rört hennes kille. Men såklart trodde hon mig inte och började hata mig.

' Man kan ju inte vara vän med alla!' tänkte jag.

Jag kände hur Justins hand smekte min kind.

Jag kom genast tillbaka från mina tankar och mötte Justins blick.

'' Har du sagt något?''.

Han skakade på huvudet och skrattade. '' Jag gillar när du försvinner så där. Du blir helt borta i dina egna tankar...''.

Jag skrattade. '' Gillar du de för du kan spana in mig eller?''. sade jag med ett snett leende.

'' Kanske de! babe''. retades han.

Ett skratt lämnade mi8ns trupe. '' Perv!''.

'' Vadå?! Får man inte spana in sin flickvän!''. sade han och blinkade med ena ögat.

'' Klart du får, men det börjar bli för mycket babe!''. sade jag.

Hans ögonbryn höjdes. '' Det är inte ofta du kallar mig babe, babe!''. sade han.

'' Vadå gillar du det, babe!''.

Ett hest skratt lämnade hans strupe.

'' Det är väldigt sexigt iallefall!''. flinade han. '' Men babe är mitt smeknamn till dig, du får hitta på ett eget!'.

Jag tänkte efter. '' Justy?''.

Hans ena göonbryn for upp och han tittade konstigt på mig.

'' Justy?''.

'' Ja vadå? Det är väl gulligt? JuJu då?''. skrattade jag.

'' Är du tokig kvinna? Du anar inte hur töntigt det där låter!''.

Jag skrattade.

'' Justy då? Det är väl sexigt?''.

Han skakade hastigt på huvudet. '' Kalla mig.. hm.. vad sägs om Justin?'.

Jag himlade med ögonen. '' Det är ditt namn, jag vill ju ha ett smeknamn till dig!''.

Ett retligt flin spreds på hans läppar. '' Äsch, skit i de!''.

Jag skakade på huvudet. '' Absolut inte, jag vill ha ett smeknamn till dig!''.
Han skrattade til innan han skakade på huvudet.

Jag tänkte efter. '' Okej.. Jag har några. Sweetheart, Sweetie, Darling, Honey.. hmm..''.

'' Dem där är ju töntiga!''. flinade Justin.

Jag låtsades bli chockad och låtsas gråta. '' Sluta, dem är ju söta. Kommer börja kalla dig det. Så håll käft.''.

Han himlade med ögonen. '' Okey då..''.

'' Bra, så sluta gnäll du får kalla mig babe och baby och vad du nu säger.. ''.

'' Shawty!'.

Jag rynkade på ögonbrynen. '' Shawty?''.

'' Jupp. ska börja kalla dig de..''.

'' Hah då kommer jag kalla dig CutiePie..''.

Han mun fomrades till ett lite 'o'. '' Fan eller, alla kommer tro att jag är värsta tönten!''.

'' Haha ja men sen när har du brytt dig om vad andra tycker?''.

Han röck på axlarna.

'' Dåsa!''. flinade jag. '' Vad ska vi göra CutiePie?''.

Jag visste att han hatade det smeknamnet det var precis därför jag skulle kalla honom det.

'' Ingen anning, doktorn kommer ju snart Shawty!''.

Jag kunde inte undgå från att rysa över Justins smeknamn. Han var så underbar.

Jag nickade.

Antog att han skulle informera om vi får gå hem idag eller inte.

Vi väntade i runt 10 minuter innan doktorn kom.

'' Hej!''. flinade han.

'' Hej!''. svarade jag spänt.

'' Så.. Jag har kollat på båda era prover och rönken bilder, det ser bra ut! Dock kommer ni båda få ta det lugnt i några veckor, och komma in hit nån gång så vi får se om det har hänt något annorlunda!''.

Både jag och Justin nickade.

'' Det var allt.. ''.

'' Ehm.. När får vi åka hem?''. sade jag.

'' Ja, enligt era resultat.. Idag!''. sade han och log.

Både jag och Justin sprack upp i två stora leenden. '' Säkert?''. frågade Justin.

Doktorn nickade. '' Helt säkert. Men Cassandra kom ihåg att använda kryckorna!''.

Jag nickade hastigt. '' Det ska jag.

'' Så.. Det var allt för mig. Hoppas ni båda tar det lugnt i framtiden!''.

Vi båda nickade och skakade hans hand innan han lämnade rummet.

Dagen kunde inte bli bättre.

'' Pfft! att jag ska ta det lugnt!''. sade Justin bakom mig.
Jag vände mig om i sängen coh tittade menande på honom.

'' Justin du måste börja ta det lugnt.. Dina styngn kan gå upp om du anstränger dig!''.

'' Jaja, jag har varit med om värre!''.

Jag suckade och himlade irriterat med ögonen innan jag klev upp från sängen och tog min ena krycka och gick mot dörren.

'' Vart ska du?''. ropade Justin efter mig.

Jag vände mig om. '' Till mitt rum och byta om? Vadå vill du stanna eller?''. sade jag.

Han skakade på huvudet.

Jag sa inget mer utan gick till mitt rum osm låg lite längre ner i korridoren.

När jag kom fram tog jag min väska som Kate och Bonnie kom med och gick in på toan.

Jag sneglade på klockan på toalett väggen. 15.47. Och det var lördag.
Jag antar att jag får sitta inne och glo på massa filmer ikväll.

Jag tog på mig ett par gröna jeans, en lite gråblå mysig t-shirt oh en orangekofta.

Det såg rätt bra ut faktist.

Ärligt talat tog jag på mig det för det var de ända jag fick på mig.

Resten jag hade var så tight att jag skulle ha hon i höften eller armen.

Till de tog jag lite maskara och puder och drog på mina vita/smutsiga converse.

'' Äsch.. Det här får duga..''. mumlade jag för mig själv innan jag tog min väska och kryckorna och gick ut från toan.
När jag kom ut satt Justin på min säng med ett snett leende på läpparna.

'' Hej!''. sade jag och slog mig ner brevid honom.

'' Hej.. Bruce är på väg hit..''.

Jag nickade.

'' Klarar du att gå?''.

Justin nickade. '' Har också kryckor!''. sade han coh höll fram ett par kryckor.

Jag kunde inte undgå från att skratta. '' Antar att vi båda får ligga i sängen ett bra dag!''.

Han flinade. '' Tänker fortfarane åka till Atlanta..''.

'' Med din rygg och allt?''.

Justin nickade. '' Ja..''.

'' Du vill verkligen träffa din familj va?''.

Jag såg i ögonvrån hur han bet sig i läppen och nickade.'' Jag saknar dem..''.

'' Kan jag förstå..''.

'' Ja vi borde gå ut!''. sade Justin och ställde sig upp.

Jag tog min väska över axeln och vi båda gick ut med våra kryckor mot entren.

På vägen hejade jag på Jenna som jobbade förfullt med massa patienter.

Det är i stortset hon som försörjer oss.
Och pappa då, men han ger oss bara pengar då och då.

Jag kunde inte undgå att tänka på vart han var. LA? Australien? Kina?

Jag blev inte förvånad om han låg full nån stans med nån tjej som han nyss knullat..

'' Babe! Bruce är här!''. sade Justin.

Jag väcktes ur mina tankar och tittade upp.

Där stog Bruce blåa mustang.

Justin hoppade in i framsätet och jag i baksätet. Jag hade inte lust att prata med nån.

'' Skönt att komma hem?''. frågade Bruce Justin.

'' Skoja inte.. Vill aldrig kkomma tillbaka till det där jävla sjukhuset.''. svarade han.

Jag satt där tyst medans dem pratade för fullt.

Mina öron var stängda och min blick var ut genom fönstret.

 

'' babe vill du sova hos mig?''.

Jag nickade lite lätt. '' Kan vi bara hämta grejer hos mig?'.

'' Självklart!''. sade han och jag log lite milt.

När Bruce äntligen stannat utanför mitt hus klev jag ut.

'' Ska jag följa med?''. sade Justin.

Jag skakade på huvudet.

Sedan tog jag mina kryckor och min väska coh gick upp för gången till min dörr.

Jag låste upp dören och klev in.

Jenna jobbade antagligen natt så hon skulle inte ha något emot om jag sov hos Justin.

När jag äntligen kom in släppte jag väskan på golvet och tog mgi upp för trappan och in till mitt rum.

Genast tog jag en annan väska och packade i lite kläder, smink och rena underkläder.
Jag orkade inte ta en dusch nu när dem står och väntar så jag tar det hemma hos Justin.

Jag la min väska i sängen och tog min neccesär och öppnade toalett dörren och gick in.

Snabbt tog jag min parfym, deo, sen lite krämer för min kropp och la ner i neccesären.

Jag vände mig om för att kolla mig i spegeln och hamnade i chock.

Neccesären for i en hög smäll mot kaklet och ett litet skrik lämnade mina läppar.

Hela jag blev rädd och började skaka.

På spegeln stog det '' Killer '' med vad som jag antog var blod.

Vem skulle göra så här?
Det var då det slog mig. Slyder.

Det måste varit han.

Paniken steg inom mig. Vad skulle jag göra?
Jag kunde inte låta det vara och göra så Jenna ser det.

Genast tog jag massa papper och blötte ner dem och började skrubba spegeln.

Det blev bara värre och paniken steg inom mig.

Tårarna vällde upp i ögonen på mig. Jag var en mördare.

Jag hade mördat dem där killarna i huset.
Medans jag skrubbade bort allt blod lät jag tårarna rinna längs mina kinder.

Vem har jag blivit? Varför gjorde jag de? Varför dödade jag alla dem där killarna?

Blodet på spegeln blev bara värre, det kletade ut sig och såg helt förfärligt ut.

Jag kämpade och kämpade i säkert 15 minuter innan allt var äntligen borta.

Tårarna hade slutat rinna och jag var tvungen att skynda mg ut till bilen.

Jag skyndade mig ut ur toan och tog min väska och sprang ner.

Jag låste dörren efter mig och sprang mot bilen och hoppade in.

'' Varför tog det sån tid?''. sade Justin.

' Eh.. Hittade inte en grej..''.

Justin nickade.

Bruce vände sig om och sneglade ner på mina kläder innan hans ögonbryn åkte ihop.

Jag tittade själv ner och insåg att mina jeans hade blod på sig, min gråa t-shirt hade blod på sig.

Fan!
Jag gav han ett osäkert leende innan jag drog koftan tätare om min kropp för att skymma allting.

Han vände sig frågandes framåt och startade bilen och lämnade gatan.

Det ända jag tänkte på var hur Justin skulle reagara när han såg det här.
MEn kanske skulle jag hinna springa in på toan och byta om.

Då kanske han inte skulle märka något.

---

Dun dun duuun!

Vem tror ni skrev på spegeln?
Hur tror ni Justin reagerar?
Kommer Bruce prata med Cassandra om blodet på hennes kläder?

JAG SKA PÅ KRYSSNING PÅ SÖNDAG TILL MÅNDAG SÅ KOMMER INTE UPPDATERA.

SEN ÄR JAG NU HOS MIN KONTAKTFAMILJ OCH HAR KNAPPT NÅGOT INTERNET.

SÅ INGET MER KAPITELL I HELGEN!

 

Kram.

 

 

OMB JAG BLIR TYP RÄDD SHIT DU KAN INTE LÄMNA OSS SÅHÄR:'(

Jag darrar för fullt här. Hur ska jag klara mig utan kapitel på hela helgen???

Jätte bra! <3

OJIHGJDNLVKSÖOIPRU9IGHOFDKLSOERWITUGH OOOMMMMGGG *-* MEEER NUU KVINNA DU DÖDAR MIG!!!

As bra!!! Jag hoppas hon pratar med Justin eller Bruce om blodet! Och lite frågor till dig:
- varför har man en kontaktfamilj? Är det för att komma bort från hemmet lite eller varför?
- hur skaffar man en kontaktfamilj?
- känner man familjen från innan?
Kraaaaaam

MEEEEEEEEEEEEEEEEEER

När har du lov?