Vet inte vad jag ska göra..
Har verkligen inget sug på att skriva..
Har varit på klassresa sen onsdag till 1 timme sen och är helt slut..
Har varit på klassresa sen onsdag till 1 timme sen och är helt slut..
Slutar skolan den 10 juni och betygen sätts den 3:dje så det börjar gå mot sitt slut..
Har inte kunnat skriva då jag inte haft datan med mig eller internet och är as ledsen för det..
Funderar på att ta en paus tills jag slutat skolan..
Lägga ut nästa kapitell typ den 11 juni eller något.
Har jätte mycket att göra dem kommande dagarna och jag blir jätte stressad lätt som ni kanske vet.
Hoppas ni inte blir sura.
Men har ni tur kanske jag lägger upp något tidigare.
Det beror på hur mina dagar blir..
Älskar er sjukt mycket & är jätte glad att ni stannar kvar även fast jag suger på att uppdatera!!
Kram på er!
Har inte kunnat skriva då jag inte haft datan med mig eller internet och är as ledsen för det..
Funderar på att ta en paus tills jag slutat skolan..
Lägga ut nästa kapitell typ den 11 juni eller något.
Har jätte mycket att göra dem kommande dagarna och jag blir jätte stressad lätt som ni kanske vet.
Hoppas ni inte blir sura.
Men har ni tur kanske jag lägger upp något tidigare.
Det beror på hur mina dagar blir..
Älskar er sjukt mycket & är jätte glad att ni stannar kvar även fast jag suger på att uppdatera!!
Kram på er!
Stressad!
Gud!
Förlåt, hade planerat att få ut ett kapitell innan helgen men kom på att jag hade en uppsatts som skulle in imorgon och jag kom på det igår.
Jag hade inte ens börjat på den så det blev lite stressigt.
Hoppas ni inte blir sura.
Om jag kan skriver jag i helgen!
Älskar er.
Förlåt, hade planerat att få ut ett kapitell innan helgen men kom på att jag hade en uppsatts som skulle in imorgon och jag kom på det igår.
Jag hade inte ens börjat på den så det blev lite stressigt.
Hoppas ni inte blir sura.
Om jag kan skriver jag i helgen!
Älskar er.
Kram
Episode 31 - Alone.
Jag mötte Kevins blick och såg hur han var förvånad över mittt utbrott.
'' Kom nu!''. mumlade Justin och tog tag i mig och öppnade dörren och gick ut.
'' Det här är inte över..''. ropade John efter och jag kände hur jag höll på att kolappsa när vi kom en bit ifrån rummet.
Justins händer kramade genast om min kropp och höll upp mig så jag inte skulle ramla ihop.
Tårar rann ner för mina kinder och hela jag skakade i ren panik.
'' Hur kan han göra.. Så här mot mig!''. snyftade jag fram.
'' Shh! Jag är här, det kommer bli bra!'. mumlade Justin och pussade mitt huvud. '' Dom kommer inte röra dig en gång till, jag ska göra allt för att skydda dig!''.
Min blick mötte hans och han tårkade genast bort tårarna som rann ner för min kind.
'' Jag lovar!''.
'' Kom nu!''. mumlade Justin och tog tag i mig och öppnade dörren och gick ut.
'' Det här är inte över..''. ropade John efter och jag kände hur jag höll på att kolappsa när vi kom en bit ifrån rummet.
Justins händer kramade genast om min kropp och höll upp mig så jag inte skulle ramla ihop.
Tårar rann ner för mina kinder och hela jag skakade i ren panik.
'' Hur kan han göra.. Så här mot mig!''. snyftade jag fram.
'' Shh! Jag är här, det kommer bli bra!'. mumlade Justin och pussade mitt huvud. '' Dom kommer inte röra dig en gång till, jag ska göra allt för att skydda dig!''.
Min blick mötte hans och han tårkade genast bort tårarna som rann ner för min kind.
'' Jag lovar!''.
'' Hon har inte pratat med någon på 2 dagar..''. hörde jag Kimberly mumla till någon av grabbarna i köket.
Min blick var fast på brasan som hade höga lågor av eld.
Det var sant.
Jag hade inte pratat med någon sen den kvällen.
Det var som att alla ord togs ifrån mig.
Jag hade varit paralyserad i 2 dygn utan att äta, dricka och jag sov max 3 timmar per natten.
Jag drog mina knän närmre min kropp och tittade in i brasan.
Viskningar hördes ifrån köket och jag förstog direkt att det var om mig.
Min blick var fast på brasan som hade höga lågor av eld.
Det var sant.
Jag hade inte pratat med någon sen den kvällen.
Det var som att alla ord togs ifrån mig.
Jag hade varit paralyserad i 2 dygn utan att äta, dricka och jag sov max 3 timmar per natten.
Jag drog mina knän närmre min kropp och tittade in i brasan.
Viskningar hördes ifrån köket och jag förstog direkt att det var om mig.
Vad skulle jag annars tro?
Ingen av dom har knappt pratat med mig dem senaste dagarna.
Sen jag bröt ihop i bilen på väg hem från balen har ingen sagt ett ord.
Jag är dock tacksam över det då jag får vara ifred.
Ingen av dom har knappt pratat med mig dem senaste dagarna.
Sen jag bröt ihop i bilen på väg hem från balen har ingen sagt ett ord.
Jag är dock tacksam över det då jag får vara ifred.
Ytterdörren öppnades och in kom ett klickande ljud.
Direkt förstog jag vem det var.
'' Justin!!''. tjöt Veronica med sin ljusa röst ifrån hallen.
'' Köket Ver!''. ropade Justin och hon skyndade sig in i köket.
Irriterat himlade jag med ögonen.
Just nu önskar jag att jag berättat för gänget allt hon gjort, men jag vet att det skulle få konsekvenser och det värsta skulle vara om dom inte trodde mig.
'' Vart är psykfallet? Jag hörde att hon flippat ur totalt!''. sade Veronica med en hög ton antagligen så jag skulle höra.
'' Ver!'. sade Justin bestämt och Veronica skrattade.
'' Vad?! Det är ju sant! Hon ser ju helt psyksjuk ut!''. skrattade Veronica.
'' Sluta! Du har ingen jävla aning om vad hon går igenom just nu din äckliga bitch!''. hörde jag Kimberly ryta.
Förvånat höjde jag på ögonbrynen och lyssnade noga på vad som sades.
'' Ursäkta? Du har ingen rätt att kalla mig det där! Jag får ha min egna åsikt!''. försvarade Veronica.
'' Inte i det här huset och inte i samma rum som mig. Jag tänker inte sitta här och lyssna på all bullshit du säger Veroncia! Du är en idiot och förtjänar inte Justin eller att ens vara här!!''. sade Kimberly med ilska i rösten.
Jag kunde känna ett litet leende bildas på mina läppar.
Det kändes skönt att ha någon som står upp för en.
'' Okej!! Nu lugnar vi ner oss! Kimberly gå ut på alltan så fixar vi drinkar!''. hörde jag Nolan säga.
Strax efter hördes ett flertal fotsteg och strax efter såg jag Kimberly, Alex, Marcus och Nick gå ut och sätta sig på altanen och slå igång lite musik.
Med en suck drog jag en filt om min kropp och la hakan på mina armar som var fästa om mina knän.
'' Jag kan fixa drinkar!!''. hörde jag Veornica tjuta överlyckligt.
Jag sneglade in till köket och såg Veronica stå mitt i köket med världens minsta shorts och världens minsta linne i ett par supe höga pumps.
'' Visst! Bara jag blir full...''. sade Nolan och suckade frustrerat.
Jag antog att han inte gillade när folk argumenterade, det kan jag också förstå.
'' Ska psykfallet också ha?''. sade Veronica.
'' Veronica!!''. röt Justin till vilket fick mig hoppa till i chock.
'' Förlåt, ska Cassadandra också ha?''. sade Veronica med irritation i rösten.
Jag skrattade dovt och skakade på huvudet.
'' Det antar jag, fixa det här vi går ut på altanen!''. sade Justin och strax efter såg jag han och resten av gänget gå ut på altanen.
Direkt förstog jag vem det var.
'' Justin!!''. tjöt Veronica med sin ljusa röst ifrån hallen.
'' Köket Ver!''. ropade Justin och hon skyndade sig in i köket.
Irriterat himlade jag med ögonen.
Just nu önskar jag att jag berättat för gänget allt hon gjort, men jag vet att det skulle få konsekvenser och det värsta skulle vara om dom inte trodde mig.
'' Vart är psykfallet? Jag hörde att hon flippat ur totalt!''. sade Veronica med en hög ton antagligen så jag skulle höra.
'' Ver!'. sade Justin bestämt och Veronica skrattade.
'' Vad?! Det är ju sant! Hon ser ju helt psyksjuk ut!''. skrattade Veronica.
'' Sluta! Du har ingen jävla aning om vad hon går igenom just nu din äckliga bitch!''. hörde jag Kimberly ryta.
Förvånat höjde jag på ögonbrynen och lyssnade noga på vad som sades.
'' Ursäkta? Du har ingen rätt att kalla mig det där! Jag får ha min egna åsikt!''. försvarade Veronica.
'' Inte i det här huset och inte i samma rum som mig. Jag tänker inte sitta här och lyssna på all bullshit du säger Veroncia! Du är en idiot och förtjänar inte Justin eller att ens vara här!!''. sade Kimberly med ilska i rösten.
Jag kunde känna ett litet leende bildas på mina läppar.
Det kändes skönt att ha någon som står upp för en.
'' Okej!! Nu lugnar vi ner oss! Kimberly gå ut på alltan så fixar vi drinkar!''. hörde jag Nolan säga.
Strax efter hördes ett flertal fotsteg och strax efter såg jag Kimberly, Alex, Marcus och Nick gå ut och sätta sig på altanen och slå igång lite musik.
Med en suck drog jag en filt om min kropp och la hakan på mina armar som var fästa om mina knän.
'' Jag kan fixa drinkar!!''. hörde jag Veornica tjuta överlyckligt.
Jag sneglade in till köket och såg Veronica stå mitt i köket med världens minsta shorts och världens minsta linne i ett par supe höga pumps.
'' Visst! Bara jag blir full...''. sade Nolan och suckade frustrerat.
Jag antog att han inte gillade när folk argumenterade, det kan jag också förstå.
'' Ska psykfallet också ha?''. sade Veronica.
'' Veronica!!''. röt Justin till vilket fick mig hoppa till i chock.
'' Förlåt, ska Cassadandra också ha?''. sade Veronica med irritation i rösten.
Jag skrattade dovt och skakade på huvudet.
'' Det antar jag, fixa det här vi går ut på altanen!''. sade Justin och strax efter såg jag han och resten av gänget gå ut på altanen.
Det var genast tyst i huset och ett dovt ljud av röster och musik hördes från altanen.
Jag hörde Veronica fippla runt i köket och frågar ni mig lät det inte bra.
Hon nynnade på någon låt och gick runt med sina klickande pumps på sten golvet.
Jag blev bara irriterad över att höra ljudet av hennes pumps.
Min blick gled ner för min kropp.
Jag var inte det vackraste, min kropp var klädd i ett par mjukisbyxor samt en stor t-shirt, mitt ansikte var osminkat och håret var uppsatt i en lös knut.
Jag hade ingen lust att se vacker ut, jag hade helt seriöst inte lust med något.
Jag hörde Veronica fippla runt i köket och frågar ni mig lät det inte bra.
Hon nynnade på någon låt och gick runt med sina klickande pumps på sten golvet.
Jag blev bara irriterad över att höra ljudet av hennes pumps.
Min blick gled ner för min kropp.
Jag var inte det vackraste, min kropp var klädd i ett par mjukisbyxor samt en stor t-shirt, mitt ansikte var osminkat och håret var uppsatt i en lös knut.
Jag hade ingen lust att se vacker ut, jag hade helt seriöst inte lust med något.
Svagt hörde jag alla prata och skratta på altanen och jag ville så gärna vara där med dom, men jag ville vara själv och inte behöva prata, prata om den kvällen, eller något för den delen!
'' Jag antar att du också vill ha?''. sade en ljus röst.
Jag vaknade till ur mina tankar och tittade upp och mötte Veronicas blick.
Hennes läppar var format som ett falskt leende och jag såg ilskan i hennes ögon.
Jag tittade på henne irriterat och tog glaset som hon höll mot mig.
Hon stog kvar i någn minut, antagligen för att se om jag skulle säga tack vilket inte skulle hända.
Hon himlade med ögonen och la armarna i kors.
'' Hoppas du gillar drinken, det är min special!''. sade hon och tvingade fram ett falskt leende och tog brickan med alla glas i och gick ut till altanen.
Jag himlade med ögonen och satte mig bekvämare i soffan och tog en klunk.
Skulle jag vara ärlig var drinken riktigt god och kanske något jag precis behövde.
Jag vaknade till ur mina tankar och tittade upp och mötte Veronicas blick.
Hennes läppar var format som ett falskt leende och jag såg ilskan i hennes ögon.
Jag tittade på henne irriterat och tog glaset som hon höll mot mig.
Hon stog kvar i någn minut, antagligen för att se om jag skulle säga tack vilket inte skulle hända.
Hon himlade med ögonen och la armarna i kors.
'' Hoppas du gillar drinken, det är min special!''. sade hon och tvingade fram ett falskt leende och tog brickan med alla glas i och gick ut till altanen.
Jag himlade med ögonen och satte mig bekvämare i soffan och tog en klunk.
Skulle jag vara ärlig var drinken riktigt god och kanske något jag precis behövde.
JUSTINS PERSPEKTIV:
'' Jag sa det till henne ba, bruden du måste chilla ställ dig i kö bland resten av tjejerna som vill ligga med mig!''. sade Roy och skrattade stolt.
Han och sett gav varandra en give me five och jag himlade med ögonen.
Jag har suttit i säkert 20 minuter och lyssnat på killarnas samtal om allt från himmel till jord.
Det var så mycket olika saker som snackat om så jag höll på att bli galen.
Jag älskar dom är killarna jävligt mycket men fan va dom kan vara irriterande ibland.
Han och sett gav varandra en give me five och jag himlade med ögonen.
Jag har suttit i säkert 20 minuter och lyssnat på killarnas samtal om allt från himmel till jord.
Det var så mycket olika saker som snackat om så jag höll på att bli galen.
Jag älskar dom är killarna jävligt mycket men fan va dom kan vara irriterande ibland.
Mina tankar var dock p ett helt annat ställe än här.
Jag har, dom senaste dagarna inte tänkt på något annat än Cassandra.
Jag kunde inte släppa hennes ansiktsutryck när hon såg att det var Liam, eller Kevin eller vafan han heter.
Det var ren smärta man såg och det gjorde så jävla ont i mig.
Den smärtan har suttit i sen den kvällen och varenda jävla sekund har jag tänkt på henne.
Så fort jag ser henne bara värker det i hela kroppen.
Jag önskar jag kunde göra något, men jag vet fortfarande itne hur hon och jag är i för relation.
Om vi hatar varandra, är okej, jag hade ingen aning!
Jag har, dom senaste dagarna inte tänkt på något annat än Cassandra.
Jag kunde inte släppa hennes ansiktsutryck när hon såg att det var Liam, eller Kevin eller vafan han heter.
Det var ren smärta man såg och det gjorde så jävla ont i mig.
Den smärtan har suttit i sen den kvällen och varenda jävla sekund har jag tänkt på henne.
Så fort jag ser henne bara värker det i hela kroppen.
Jag önskar jag kunde göra något, men jag vet fortfarande itne hur hon och jag är i för relation.
Om vi hatar varandra, är okej, jag hade ingen aning!
Efter att jag lovat henne att jag skulle skydda henne stängde hon av, hon blev tyst och visade ingen känsla alls och det har hon inte gjort på 2 dagar.
Det skrämde mig, jag har aldrig sett henne så här.
Kanske var det en av hennes metoder för att vara stark, jag var så jäkla förvirrad just nu så jag hade ingen aning.
'' Hääär, min speciallitet!''. sade Veronica som dök upp ut på altanen och ställde ner en bricka med massa glas på bordet.
Jag rynkade på ögonbrynen och tittade på henne.
'' Sen när kan du göra drinkar?''. frågade jag.
Jag har aldrig sett henne göra drinkar och jag visste inte ens att hon kunde.
Med hennes IQ vet man inte vad hon kan göra och inte.
'' Sen alltid! Det är mycket du inte vet om mig babe!''. flinade hon och satte sig i soffan brevid mig och tog ett glas till mig och henne. '' Drick och njut!''.
Jag bet mig i läppen och tog en klunk.
Det var riktigt gott, men kanske dock lite tjejigt för mig.
Smak av hallon och hade färgen rosa, men vad skulle jag förvänta mig.
Alla började genast dricka och snacka för fullt.
Jag däremot försvann återigen in i mina tankar.
Jag visste inte att jag skulle tänka på just det här, men jag vill ha Cassandra här.
På något sett mår jag bättre av att veta vart jag har henne.
Och att se henne får något i mig bli lycklig.
Jag vet att det låter jävligt cp men det är sant, jag har fortfarande ett par känslor kvar för henne, det kommer jag alltid ha.
Det skrämde mig, jag har aldrig sett henne så här.
Kanske var det en av hennes metoder för att vara stark, jag var så jäkla förvirrad just nu så jag hade ingen aning.
'' Hääär, min speciallitet!''. sade Veronica som dök upp ut på altanen och ställde ner en bricka med massa glas på bordet.
Jag rynkade på ögonbrynen och tittade på henne.
'' Sen när kan du göra drinkar?''. frågade jag.
Jag har aldrig sett henne göra drinkar och jag visste inte ens att hon kunde.
Med hennes IQ vet man inte vad hon kan göra och inte.
'' Sen alltid! Det är mycket du inte vet om mig babe!''. flinade hon och satte sig i soffan brevid mig och tog ett glas till mig och henne. '' Drick och njut!''.
Jag bet mig i läppen och tog en klunk.
Det var riktigt gott, men kanske dock lite tjejigt för mig.
Smak av hallon och hade färgen rosa, men vad skulle jag förvänta mig.
Alla började genast dricka och snacka för fullt.
Jag däremot försvann återigen in i mina tankar.
Jag visste inte att jag skulle tänka på just det här, men jag vill ha Cassandra här.
På något sett mår jag bättre av att veta vart jag har henne.
Och att se henne får något i mig bli lycklig.
Jag vet att det låter jävligt cp men det är sant, jag har fortfarande ett par känslor kvar för henne, det kommer jag alltid ha.
(lyssna om du vill)
'' Så babe, vad ska vi göra ikväll?''. viskade Veronica tätt intill mitt öra.
Jag himlade genast med ögonen.
'' Sluta..''.
'' Kom igen Justin, jag vet att du vill!''. sade hon.
Jag puttade bort henne försitkgit och tittade irriterat på henne.
Jag visste inte vad det var med mig men jag tålde henne inte, det var något med henne som jag bara inte gillade längre.
'' Sluta Veronica! Inte ikväll!''. sade jag med lite attityd.
Hon suckade och la armarna i kors.
'' Kom igen, vi kommer vara själva..''. sade hon.
Jag rynkade på ögonbrynen och tittade på henne.
'' Vadå själva? Dom andra bor också här?''. sade jag surt.
Vad tänker hon med.
'' Men dom kommer åka!''. sade hon och tittade menande på mig.
Jag suckade frustrerat och drog handen igenom mitt hår.
'' Jag går och tittar till Cassandra..''. mumlade jag.
Veronica tog genast tag i min hand och drog ner mig.
'' Lämna mig inte baby, snälla stanna!''.
Jag himlade genast med ögonen.
'' Sluta..''.
'' Kom igen Justin, jag vet att du vill!''. sade hon.
Jag puttade bort henne försitkgit och tittade irriterat på henne.
Jag visste inte vad det var med mig men jag tålde henne inte, det var något med henne som jag bara inte gillade längre.
'' Sluta Veronica! Inte ikväll!''. sade jag med lite attityd.
Hon suckade och la armarna i kors.
'' Kom igen, vi kommer vara själva..''. sade hon.
Jag rynkade på ögonbrynen och tittade på henne.
'' Vadå själva? Dom andra bor också här?''. sade jag surt.
Vad tänker hon med.
'' Men dom kommer åka!''. sade hon och tittade menande på mig.
Jag suckade frustrerat och drog handen igenom mitt hår.
'' Jag går och tittar till Cassandra..''. mumlade jag.
Veronica tog genast tag i min hand och drog ner mig.
'' Lämna mig inte baby, snälla stanna!''.
Det ända jag kunde tänka på var Cassandra och hur jävla mycket jag ville bort här ifrån.
'' Skärp dig Veroncia! Jag kommer tillbaka snart!''. fräste jag till.
Hon tog genast bort handen och satte sig lite längre ifrån mig och tittade åt ett annat håll.
'' Skärp dig Veroncia! Jag kommer tillbaka snart!''. fräste jag till.
Hon tog genast bort handen och satte sig lite längre ifrån mig och tittade åt ett annat håll.
Jag reste mig sedan upp och gick ut från altanen och in i huset.
Återigen drog jag handen genom håret och kliade mig nervöst i nacken.
Jag visste inte hur det här skulle gå, jag visste inte ens om jag skulle ha modet att kunna gå fram och snacka med henne.
Hon kanske inte ens vill snacka med mig?
Återigen drog jag handen genom håret och kliade mig nervöst i nacken.
Jag visste inte hur det här skulle gå, jag visste inte ens om jag skulle ha modet att kunna gå fram och snacka med henne.
Hon kanske inte ens vill snacka med mig?
Jag tog ett djupt andetag och gick in till vardagsrummet.
Min blick for till soffan där Cassandra låg med huvudet hängandes över armstödet på soffan, hennes arm hängde ut över soffan och på golvet låg glaset med drinken vi alla fått utspillt och tusentals glasbitar.
'' Cassandra?''. sade jag och skyndande mig fram för att se hennes ansikte.
All luft for ut mina lungor och mina knän vek sig.
Hennes hud var vit som snö och läpparna var en nyans av blå, hennes ögonlock var stängda och huvudet lutat åt sidan.
Jag tog tag i hennes arm och kände huden som var kallare än normalt.
Paniken steg inom mig och jag började genast skaka på hennes kropp.
'' HJÄLP!! ALEX, ROY, NÅGON!!''. skrek jag med full hals.
Jag lutade mig över hennes mun och lyssnade på om hon andades, vilket hon gjorde, men knappt.
Jag kände på hennes puls och den var lika svag.
Strax efter kom hela gänget in rusandes till vardagsrummet i panik, och den bara ökade när dom alla insåg vad som hade hänt.
'' Bär upp henne till sängen, ta en blöt handuk och ett glas vatten! Hennes puls är svag men hon kommer klara sig!''. sade Nolan och genast gled mina armar om hennes kropp och lyfte upp henne i famnen.
Min blick for till soffan där Cassandra låg med huvudet hängandes över armstödet på soffan, hennes arm hängde ut över soffan och på golvet låg glaset med drinken vi alla fått utspillt och tusentals glasbitar.
'' Cassandra?''. sade jag och skyndande mig fram för att se hennes ansikte.
All luft for ut mina lungor och mina knän vek sig.
Hennes hud var vit som snö och läpparna var en nyans av blå, hennes ögonlock var stängda och huvudet lutat åt sidan.
Jag tog tag i hennes arm och kände huden som var kallare än normalt.
Paniken steg inom mig och jag började genast skaka på hennes kropp.
'' HJÄLP!! ALEX, ROY, NÅGON!!''. skrek jag med full hals.
Jag lutade mig över hennes mun och lyssnade på om hon andades, vilket hon gjorde, men knappt.
Jag kände på hennes puls och den var lika svag.
Strax efter kom hela gänget in rusandes till vardagsrummet i panik, och den bara ökade när dom alla insåg vad som hade hänt.
'' Bär upp henne till sängen, ta en blöt handuk och ett glas vatten! Hennes puls är svag men hon kommer klara sig!''. sade Nolan och genast gled mina armar om hennes kropp och lyfte upp henne i famnen.
Sen skyndade jag mig så fort jag kunde upp till mitt rum i ren panik och la ner henne i sängen under täcket.
Min hand smekte bort en liten hårslinga ur hennes ansikte och såg hur blek och kall hon var.
'' Cassandra?''. mumlade jag med lugn röst och smekte hennes kind.
Hennes bröst höjdes upp och ner och jag förstog att hon andades.
Upp springandes kom Nolan och Roy med ett glas med vatten och en blöt handuk.
'' Alla gå ut!! Hon behöver lung och ro!!''. ropade Roy och försökte trycka ut Kimberly och Alex som försökte komma in i rummet.
'' Jag måste till henne!! Hon är som min syster!!''. skrek Alex i ren panik.
'' Alex! Skräp dig, hon lever men det är knappt!''. skrek jag och sekunden senare stängdes dörren och ett tag hördes röster utanför som försökte ta sig in.
Hennes kropp började skaka av hur mycket hon frös och jag visste inte vad jag skulle göra.
Jag visste att hon inte skulle gilla det här men jag visste att det var det ända sättet.
Försiktigt kröp jag under täcket och drog hennes kropp mot min för att få henne varm.
'' Shit! Du är iskall!''. sade jag och kramade om hennes kropp.
Jag tog ett djupt andetag och tog den blöta handuken som var rätt så varm och tröck den mjukt och försiktigt över hennes ansikte och hals.
Jag skådade hennes ansikte nogrant och kunde inte undvika att int tycka att hon var så sjukt vacker.
Trotts att hennes hy var blekt och hennes läppar näst intill blåa var hon ändå så vacker.
Jag la ifrån mig handuken och drog täcket närmre våra kroppar så vi skulle hålla värmen bättre.
Min ena hand drogs över hennes arm för att värma den lite medans den andra smekte hennes kind.
Jag vet inte hur länge vi låg där men då och då tryckte jag handuken mot hennes hud och värmde hennes kropp.
Det var på något sett underbart att ligga såhär, hon nära min kropp.
Men ändå så var det så fel.
Jag visste inte vad som hade hänt henne men jag hade en aning.
Det knackade till på dörren och jag mumlade ett svagt ' kom in '.
'' Tja!''. sade Roy och gick in och satte sig på säng kanten.
'' Tja..''. svarade jag och tittade ner på Cassandra.
'' Jag.. Eh.. Tror du vill se det här..''. sade han och höll upp det trasiga glaset Cassandra druckit ur.
Jag rynkade genast på ögonbrynen och tog glaset i mina händer.
Mina ögon studerade glaset noga och i botten av glaset samt på kanterna såg man ett vitt pulver, direkt luktade jag och kände hur en stark lukt fyllde min näsa.
Jag kände hur ilskan bubblade upp inom mig.
'' Knark?''. fräste jag.
Roy nickade. '' Jag tror du har en aning om vem som gjorde det..''.
Jag nickade genast och spände käken.
Självklart hade jag en aning om vem det var, eller snarare, jag visste vem det var.
Jag tänkte resa mig upp och dra ner till nedervåningen men Roy stoppade mig.
'' Lämna henne inte Justin! Det där nere kan vänta, okej? Jag ser till så att allt är som det ska..''. sade han och la en hand på min axel.
Jag släppte ut ett djupt andetag och nickade.
'' Tack Roy!''.
Han log milt och reste sig upp.
'' Det är lugnt, se till att hon blir bra nu!''.
Jag nickade och såg hur han gick ut ur rummet och stängde dörren efter sig.
Sedan suckade jag och la mig ner bekvämare och kramade om hennes kropp försiktigt.
Mina händer gled längs hennes hud och jag kände hur den sagta började bli varmare.
Lättnad for över mig och jag förstog att allt skulle bli bra.
Paniken jag haft försvann sagta och jag har aldrig varit såhär lättad i hela mitt liv.
För en sekund trodde jag att jag hade förlorat henne för alltid.
Förlorat en person som betyder så jävla mycket för mig.
Min hand smekte bort en liten hårslinga ur hennes ansikte och såg hur blek och kall hon var.
'' Cassandra?''. mumlade jag med lugn röst och smekte hennes kind.
Hennes bröst höjdes upp och ner och jag förstog att hon andades.
Upp springandes kom Nolan och Roy med ett glas med vatten och en blöt handuk.
'' Alla gå ut!! Hon behöver lung och ro!!''. ropade Roy och försökte trycka ut Kimberly och Alex som försökte komma in i rummet.
'' Jag måste till henne!! Hon är som min syster!!''. skrek Alex i ren panik.
'' Alex! Skräp dig, hon lever men det är knappt!''. skrek jag och sekunden senare stängdes dörren och ett tag hördes röster utanför som försökte ta sig in.
Hennes kropp började skaka av hur mycket hon frös och jag visste inte vad jag skulle göra.
Jag visste att hon inte skulle gilla det här men jag visste att det var det ända sättet.
Försiktigt kröp jag under täcket och drog hennes kropp mot min för att få henne varm.
'' Shit! Du är iskall!''. sade jag och kramade om hennes kropp.
Jag tog ett djupt andetag och tog den blöta handuken som var rätt så varm och tröck den mjukt och försiktigt över hennes ansikte och hals.
Jag skådade hennes ansikte nogrant och kunde inte undvika att int tycka att hon var så sjukt vacker.
Trotts att hennes hy var blekt och hennes läppar näst intill blåa var hon ändå så vacker.
Jag la ifrån mig handuken och drog täcket närmre våra kroppar så vi skulle hålla värmen bättre.
Min ena hand drogs över hennes arm för att värma den lite medans den andra smekte hennes kind.
Jag vet inte hur länge vi låg där men då och då tryckte jag handuken mot hennes hud och värmde hennes kropp.
Det var på något sett underbart att ligga såhär, hon nära min kropp.
Men ändå så var det så fel.
Jag visste inte vad som hade hänt henne men jag hade en aning.
Det knackade till på dörren och jag mumlade ett svagt ' kom in '.
'' Tja!''. sade Roy och gick in och satte sig på säng kanten.
'' Tja..''. svarade jag och tittade ner på Cassandra.
'' Jag.. Eh.. Tror du vill se det här..''. sade han och höll upp det trasiga glaset Cassandra druckit ur.
Jag rynkade genast på ögonbrynen och tog glaset i mina händer.
Mina ögon studerade glaset noga och i botten av glaset samt på kanterna såg man ett vitt pulver, direkt luktade jag och kände hur en stark lukt fyllde min näsa.
Jag kände hur ilskan bubblade upp inom mig.
'' Knark?''. fräste jag.
Roy nickade. '' Jag tror du har en aning om vem som gjorde det..''.
Jag nickade genast och spände käken.
Självklart hade jag en aning om vem det var, eller snarare, jag visste vem det var.
Jag tänkte resa mig upp och dra ner till nedervåningen men Roy stoppade mig.
'' Lämna henne inte Justin! Det där nere kan vänta, okej? Jag ser till så att allt är som det ska..''. sade han och la en hand på min axel.
Jag släppte ut ett djupt andetag och nickade.
'' Tack Roy!''.
Han log milt och reste sig upp.
'' Det är lugnt, se till att hon blir bra nu!''.
Jag nickade och såg hur han gick ut ur rummet och stängde dörren efter sig.
Sedan suckade jag och la mig ner bekvämare och kramade om hennes kropp försiktigt.
Mina händer gled längs hennes hud och jag kände hur den sagta började bli varmare.
Lättnad for över mig och jag förstog att allt skulle bli bra.
Paniken jag haft försvann sagta och jag har aldrig varit såhär lättad i hela mitt liv.
För en sekund trodde jag att jag hade förlorat henne för alltid.
Förlorat en person som betyder så jävla mycket för mig.
CASSANDRAS PERSPEKTIV:
Jag kände hur något varmt placerades mot min hud och hur hela min kropp värkte av en obeskrivlig konstig smärta.
Jag knep ihop med mina ögon och försökte få bort smärtan men den blev värre, huvudet värkte något så fruktansvärt och kroppen var nästan bortomnad av svaghet.
Min hals var torr och hur jag än försökte fick jag inte ut ett ljud.
Mina ögon öppnades sagta och mötte ett par hazel bruna ögon.
'' Hej!''. sade Justin med en hes röst och gav mig ett litet leende.
Jag knep ihop med mina ögon och försökte få bort smärtan men den blev värre, huvudet värkte något så fruktansvärt och kroppen var nästan bortomnad av svaghet.
Min hals var torr och hur jag än försökte fick jag inte ut ett ljud.
Mina ögon öppnades sagta och mötte ett par hazel bruna ögon.
'' Hej!''. sade Justin med en hes röst och gav mig ett litet leende.
Jag rynkade genast på ögonen och lät min blick gå runt i rummet.
Varför låg jag i Justins säng?
Och först och främst, varför låg jag på Justins bröst med hans armar om min kropp.
Jag såg hur han böjde sig över mig och tog ett glas och gav det till mig.
'' Drick, du behöver det!''.
Jag sa inget utan tog glaset med vatten och tömde det på några sekunder.
Han tittade nogrant på mig med ett leende och tog sedan det tomma glaset och placerade det på dens tidigare plats.
Försiktigt satte jag mig upp och kände hur kroppen var svagare än någonsin.
'' V-vad hände?''. fick jag fram i en hes röst.
'' Du blev drogad!''. sade Justin och spände käken.
Mina ögon for upp och jag tittade chockat på honom.
'' Va?!''.
Han suckade och nickade. '' Veronica drogade dig..''.
Förvirrning och ilska bubblade upp inom mig.
Hur kunde hon göra något sånt mot mig?
Jag hade aldrig trott att just hon kunde göra något sånt.
Varför låg jag i Justins säng?
Och först och främst, varför låg jag på Justins bröst med hans armar om min kropp.
Jag såg hur han böjde sig över mig och tog ett glas och gav det till mig.
'' Drick, du behöver det!''.
Jag sa inget utan tog glaset med vatten och tömde det på några sekunder.
Han tittade nogrant på mig med ett leende och tog sedan det tomma glaset och placerade det på dens tidigare plats.
Försiktigt satte jag mig upp och kände hur kroppen var svagare än någonsin.
'' V-vad hände?''. fick jag fram i en hes röst.
'' Du blev drogad!''. sade Justin och spände käken.
Mina ögon for upp och jag tittade chockat på honom.
'' Va?!''.
Han suckade och nickade. '' Veronica drogade dig..''.
Förvirrning och ilska bubblade upp inom mig.
Hur kunde hon göra något sånt mot mig?
Jag hade aldrig trott att just hon kunde göra något sånt.
När jag precis skulle öppna munnen för att säga något kände jag hur något ville upp.
Genast tittade jag upp i panik och slängde mig ur sängen och vinglade bort till toaletten.
Mina ben vek sig ett x antal gånger men när jag äntligne kom in till toaletten spydde jag direkt i toaletten.
Jag hörde Justin komma in springande strax efter och tittade chckat på mig.
'' Gå..''. sade jag fram och lutade mig över toaletten.
'' Nej, jag tänker inte lämna dig när du är så här!''. sade han och började ta papper och ge det till mig.
Sedan förberedde han ett nytt glas vatten samt tandkräm och en tandborste åt mig.
När jag kände hur hela jag var slut på energi satte jag mig på toalett locket och spolade.
Jag tog toalett pappret och torkade mig om munnen.
Min hud brändes och hela jag var snurrig.
'' Hej hej, ta det lugnt!''. sade Justin och placerade en blöt handuk som var riktit kall mot min panna.
Jag kände genast hur min kropp lugnade ner sig och hur den blev svalare.
Ett djupt andetag for ur mig och jag tog glaset med vatten och sköljde ur munnen.
Sedan ställde jag mig upp med hjälp av Justin för att titta mig i spegeln.
Min haka föll till golvet av synen framför mig.
Jag såg sjuk ut.
Min hud var vitare än vanligt, det var mörka ringar om mina ögon som syntes en gnutta, mina läppar var lite smått blåa och mina ögon såg livlösa ut.
Justins blick brände mot min hud och jag försökte så gott jag kunde att ignorera den.
Han hade sett mig så här.
Han hade sett mig se ut som något jag nyss spytt upp.
Genast skämde jag och tvättade av ansiktet samt borsta tänderna.
Sen satte jag upp håret i en ny hästsvans och tog ett djupt andetag.
'' Är du okej?''. frågade Justin som stog lutad mot väggen.
Jag nickade smått och slickade mig om läpparna.
'' Kom, du behöver ta det lugnt!''.
Jag kände hur han placerade sin arm om min midja och hjälpte min vinglande kropp tillbaka till sängen.
När jag lagt mig ner kände jag hur bekväm sängen var och hur trött hela min kropp var.
Justin la sig i sängen efter mig och tittade nervöst på mig.
'' Eh.. Vill du ha något?''. sade han och jag skakade på huvudet.
'' Nej tack..''.
Han nickade svagt och vi båda la oss under täcket.
'' Vad är klockan?''. mumlade jag.
'' 07.44 på morgonen!''. sade han och jag nickade.
Jag måste varit borta hela natten.
Hade han tagit hand om mig hela natten?
Genast tittade jag upp i panik och slängde mig ur sängen och vinglade bort till toaletten.
Mina ben vek sig ett x antal gånger men när jag äntligne kom in till toaletten spydde jag direkt i toaletten.
Jag hörde Justin komma in springande strax efter och tittade chckat på mig.
'' Gå..''. sade jag fram och lutade mig över toaletten.
'' Nej, jag tänker inte lämna dig när du är så här!''. sade han och började ta papper och ge det till mig.
Sedan förberedde han ett nytt glas vatten samt tandkräm och en tandborste åt mig.
När jag kände hur hela jag var slut på energi satte jag mig på toalett locket och spolade.
Jag tog toalett pappret och torkade mig om munnen.
Min hud brändes och hela jag var snurrig.
'' Hej hej, ta det lugnt!''. sade Justin och placerade en blöt handuk som var riktit kall mot min panna.
Jag kände genast hur min kropp lugnade ner sig och hur den blev svalare.
Ett djupt andetag for ur mig och jag tog glaset med vatten och sköljde ur munnen.
Sedan ställde jag mig upp med hjälp av Justin för att titta mig i spegeln.
Min haka föll till golvet av synen framför mig.
Jag såg sjuk ut.
Min hud var vitare än vanligt, det var mörka ringar om mina ögon som syntes en gnutta, mina läppar var lite smått blåa och mina ögon såg livlösa ut.
Justins blick brände mot min hud och jag försökte så gott jag kunde att ignorera den.
Han hade sett mig så här.
Han hade sett mig se ut som något jag nyss spytt upp.
Genast skämde jag och tvättade av ansiktet samt borsta tänderna.
Sen satte jag upp håret i en ny hästsvans och tog ett djupt andetag.
'' Är du okej?''. frågade Justin som stog lutad mot väggen.
Jag nickade smått och slickade mig om läpparna.
'' Kom, du behöver ta det lugnt!''.
Jag kände hur han placerade sin arm om min midja och hjälpte min vinglande kropp tillbaka till sängen.
När jag lagt mig ner kände jag hur bekväm sängen var och hur trött hela min kropp var.
Justin la sig i sängen efter mig och tittade nervöst på mig.
'' Eh.. Vill du ha något?''. sade han och jag skakade på huvudet.
'' Nej tack..''.
Han nickade svagt och vi båda la oss under täcket.
'' Vad är klockan?''. mumlade jag.
'' 07.44 på morgonen!''. sade han och jag nickade.
Jag måste varit borta hela natten.
Hade han tagit hand om mig hela natten?
Jag såg de blöta handukarna på nattuksbordet och alla tidningar och papper, mm.
Han måste suttit uppe och kollat till mig hela natten.
Jag la mig ner med huvudet på kudden och vände blicken till Justin som kollade upp i taket.
Han såg verkligen utsliten ut.
Och det var mitt fel.
'' Tack för att du.. Ehm.. Tog hand om mig!''. viskade jag nervöst fram.
Han vände sig om och låg på samma sett som mig och log milt.
'' Jag lovade att jag skulle skydda dig, och det är precis vad jag gör!''.
Han måste suttit uppe och kollat till mig hela natten.
Jag la mig ner med huvudet på kudden och vände blicken till Justin som kollade upp i taket.
Han såg verkligen utsliten ut.
Och det var mitt fel.
'' Tack för att du.. Ehm.. Tog hand om mig!''. viskade jag nervöst fram.
Han vände sig om och låg på samma sett som mig och log milt.
'' Jag lovade att jag skulle skydda dig, och det är precis vad jag gör!''.
Jag kände hur hela jag bubblade av lycka av hans ord, det var något jag aldrig trott skulle hända och jag hade verkligen inte trott att han skulle säga det där.
Mina kinder blev en svag nyans av röd och direkt borrade jag ner ansiktet i kudden.
Ett hest skratt lämnade Justins strupe.
'' Kom här, sov!''. sade han och drog min kropp intill sin.
Jag la mitt huvud på hans bröst och kände hur han drog armarna om min kropp.
Det var så här det skulle vara.
Mina kinder blev en svag nyans av röd och direkt borrade jag ner ansiktet i kudden.
Ett hest skratt lämnade Justins strupe.
'' Kom här, sov!''. sade han och drog min kropp intill sin.
Jag la mitt huvud på hans bröst och kände hur han drog armarna om min kropp.
Det var så här det skulle vara.
AHH VA GULLIGT ELLER VAD SÄGER NI?!?! :3
- Vad tycker ni om Veronicas lilla grej?
- Vad tycker ni om hur Justin agerade om hela händelsen?
Hoppas ni gillar det, ska försöka få upp ett till den här veckan.
Om inget kommer ivägen förstås.
Kram på er!
- Vad tycker ni om hur Justin agerade om hela händelsen?
Hoppas ni gillar det, ska försöka få upp ett till den här veckan.
Om inget kommer ivägen förstås.
Kram på er!
FAST!
Hej!
Min hjärna är tom och orken är borta.
Har haft jätte mycket att göra den veckan som varit och har därför inte kunnat skriva på nästa kapitell.
Har haft NP och mycket läxor, mm.
Varit as jobbigt och nu när jag skulle skriva på det fick jag inte fram något.
Det tog stopp och hela jag blev frustrerad som bara den! :(
Tack för ni har tålamod..
Och vill bara säga att det är riktigt jobbigt när ni håller på att tjata hela tiden om när nästa ska komma ut, blir jätte stressad så helst skulle det vara bra om ni slutade.
Vi får sen när nästa kommer ut..
Kram
Har haft jätte mycket att göra den veckan som varit och har därför inte kunnat skriva på nästa kapitell.
Har haft NP och mycket läxor, mm.
Varit as jobbigt och nu när jag skulle skriva på det fick jag inte fram något.
Det tog stopp och hela jag blev frustrerad som bara den! :(
Tack för ni har tålamod..
Och vill bara säga att det är riktigt jobbigt när ni håller på att tjata hela tiden om när nästa ska komma ut, blir jätte stressad så helst skulle det vara bra om ni slutade.
Vi får sen när nästa kommer ut..
Kram
Episode 30 - Ruin A Party!
Jag visste att han var avundsjuk och nu har jag chansen att göra de större.
'' Du sa aldrig ditt namn!''. sade jag och vände blicken till mannen brevid mig.
'' Lucas, du sa aldrig ditt!''. flinade han så ett litet leende spreds på mina läppar.
'' Cassandra!''.
Han ler återigen och lutar sig framåt. '' Cassandra, vad säger du om att dansa?''. sade han och höll ut sin hand mot mig.
Jag bet mig i läppen och tittade lockande på handen.
'' Du sa aldrig ditt namn!''. sade jag och vände blicken till mannen brevid mig.
'' Lucas, du sa aldrig ditt!''. flinade han så ett litet leende spreds på mina läppar.
'' Cassandra!''.
Han ler återigen och lutar sig framåt. '' Cassandra, vad säger du om att dansa?''. sade han och höll ut sin hand mot mig.
Jag bet mig i läppen och tittade lockande på handen.
Snabbt sneglade jag på Justin och bara genom det var mitt beslut löst.
Jag placerade min hand i hans stora och en pirrig och konstig känsla for genom min kropp.
Dock kunde jag inte tyda på om det var bra eller en dålig känsla.
'' Visst!''.
Jag placerade min hand i hans stora och en pirrig och konstig känsla for genom min kropp.
Dock kunde jag inte tyda på om det var bra eller en dålig känsla.
'' Visst!''.
Han leder mig ut på dansgolvet bland mängden av kroppar, svett och värme.
Jag bet mig hårt i läppen och kände hur hans hand kreppade om min besätmt tills vi når en lämplig plats.
Helt plötsligt vänder han sig om för att möta mig och genast går jag in i hans bröst.
Ett hest skratt lämnade hans strupe.
'' Ta det försiktigt!''.
Jag tittade in i hans isblå ögon och log milt.
Utan att jag var beredd på det drar han mig tätt intill sin kropp och log snett ner mot mig.
Lucas började leda mig i tackt till musiken med sin hans om min höft och den andra i min hand.
Jag kände hur lätt det blev att dansa med någon som kan, man kände sig tryggare på något sett.
Jag bet mig hårt i läppen och kände hur hans hand kreppade om min besätmt tills vi når en lämplig plats.
Helt plötsligt vänder han sig om för att möta mig och genast går jag in i hans bröst.
Ett hest skratt lämnade hans strupe.
'' Ta det försiktigt!''.
Jag tittade in i hans isblå ögon och log milt.
Utan att jag var beredd på det drar han mig tätt intill sin kropp och log snett ner mot mig.
Lucas började leda mig i tackt till musiken med sin hans om min höft och den andra i min hand.
Jag kände hur lätt det blev att dansa med någon som kan, man kände sig tryggare på något sett.
Jag tittar in i hans ögon och tappar helt bort mig.
Det var något inom mig som skrek en känsla jag inte kunde sätta fingret på.
En känsla jag inte kunde förstå vad det var och om den var bra eller inte.
Jag tappar balansen för ett ögonblick och nästan snubblar bakåt i mina höga klackar men han grep genast tag hårdare om min kropp och drog mig upp.
Jag skämdes så det skrek om det.
Genast hörde jag han skratta igen och det gjorde så situationen blev ännu mer pinsam.
'' Jag sa ju att jag inte var en bra dansare!''.
Det var något inom mig som skrek en känsla jag inte kunde sätta fingret på.
En känsla jag inte kunde förstå vad det var och om den var bra eller inte.
Jag tappar balansen för ett ögonblick och nästan snubblar bakåt i mina höga klackar men han grep genast tag hårdare om min kropp och drog mig upp.
Jag skämdes så det skrek om det.
Genast hörde jag han skratta igen och det gjorde så situationen blev ännu mer pinsam.
'' Jag sa ju att jag inte var en bra dansare!''.
Min blick gick över hans axel och såg Veronica som stog lite bakom en vägg och höll på med sin mobil.
Justin var helt omedveten om vad hon gjorde och var hon var, hans fokus var på mig och Lucas.
Hans grepp om ölglaset var hårt, nästan så hårt att glaset skulle spricka.
Snabbt drog jag bort blicken och såg hur Veronica försvann.
Vad höll hon på med?
'' Vad har du på tankarna?''. sade Lucas och genast mötte jag hans blick.
'' Eh-..''.
'' Ursäkta, jag tar över här!''. sade en röst jag visste direkt vem det var.
Justin var helt omedveten om vad hon gjorde och var hon var, hans fokus var på mig och Lucas.
Hans grepp om ölglaset var hårt, nästan så hårt att glaset skulle spricka.
Snabbt drog jag bort blicken och såg hur Veronica försvann.
Vad höll hon på med?
'' Vad har du på tankarna?''. sade Lucas och genast mötte jag hans blick.
'' Eh-..''.
'' Ursäkta, jag tar över här!''. sade en röst jag visste direkt vem det var.
Min blick for åt sidan och mötte dom hazel bruna ögonen jag var galen i.
Jag kände hur Lucas greppade hårt tag i min hand och spände käken.
'' Jag tror inte det!''. sade han bestämt.
Justin höjde ilsket på ögonbrynen och tittade på honom.
'' Jag sa, jag tar över här!''. upprepade han och Lucas suckade irriterat.
'' Vi ses väl igen snygging?''. sade Lucas och jag log milt samtidigt som jag nickade.
'' Det gör vi säkert, kvällen är lång!''.
Lucas gav mig ett stelt leende innan han släppte taget om min kropp och gick bort från dans golvet.
Justin tog hans plats och tog ett tajt grepp om min midja och ett mjukt grepp om min hand.
Jag svalde hårt och tittade upp på hans ansikte, men hans blick gled runt i lokalen.
Jag kände hur Lucas greppade hårt tag i min hand och spände käken.
'' Jag tror inte det!''. sade han bestämt.
Justin höjde ilsket på ögonbrynen och tittade på honom.
'' Jag sa, jag tar över här!''. upprepade han och Lucas suckade irriterat.
'' Vi ses väl igen snygging?''. sade Lucas och jag log milt samtidigt som jag nickade.
'' Det gör vi säkert, kvällen är lång!''.
Lucas gav mig ett stelt leende innan han släppte taget om min kropp och gick bort från dans golvet.
Justin tog hans plats och tog ett tajt grepp om min midja och ett mjukt grepp om min hand.
Jag svalde hårt och tittade upp på hans ansikte, men hans blick gled runt i lokalen.
'' Prata inte med han igen!''. sade Justin bestämt.
Mina ögonbryn höjdes. '' Och varför inte?''.
Mina ögonbryn höjdes. '' Och varför inte?''.
'' Därför jag säger så!''. sade han och jag suckade.
'' Du kan inte bestämma över mig Justin, har vi inte redan gått igenom det här..''.
Han tittade in i mina ögon.
'' Lita på mig!''. sade han.
'' Du kan inte bestämma över mig Justin, har vi inte redan gått igenom det här..''.
Han tittade in i mina ögon.
'' Lita på mig!''. sade han.
Jag suckade återigen och nickade.
'' Okej, jag ska inte prata med han något mer!''. mumlade jag.
Justin nickade nöjt. '' Bra!''.
Jag tog ett djupt andetag och bet mig i läppen.
Det har var riktigt pinsamt, men på något sett gillade jag att vara nära honom.
Fjärilarna i magen vaknade till och huden där han berörde brände.
Min blick gick runt i lokalen och Veronica var fortfarande borta och Justin verkade inte bry sig.
Vad var hans grej med henne ignetligen?
Ibland är han överbeskyddande och helt plötsligt skiter han i om hon drar iväg eller dansar med någon annan kille.
'' Vart har du Veronica? Har inte sett henne på ett tag!''. sade jag.
'' Hennes fokus har vairt på hennes jävla mobil hela tiden och hon försvinner då och då. Har tappat lusten att ens bry mig om vad det är om..''. mumlade Justin.
Jag bet mig ännu hårdare i läppen.
Det här skulle vara ett perfekt ögonblick att berätta allt jag visste.
'' Okej, jag ska inte prata med han något mer!''. mumlade jag.
Justin nickade nöjt. '' Bra!''.
Jag tog ett djupt andetag och bet mig i läppen.
Det har var riktigt pinsamt, men på något sett gillade jag att vara nära honom.
Fjärilarna i magen vaknade till och huden där han berörde brände.
Min blick gick runt i lokalen och Veronica var fortfarande borta och Justin verkade inte bry sig.
Vad var hans grej med henne ignetligen?
Ibland är han överbeskyddande och helt plötsligt skiter han i om hon drar iväg eller dansar med någon annan kille.
'' Vart har du Veronica? Har inte sett henne på ett tag!''. sade jag.
'' Hennes fokus har vairt på hennes jävla mobil hela tiden och hon försvinner då och då. Har tappat lusten att ens bry mig om vad det är om..''. mumlade Justin.
Jag bet mig ännu hårdare i läppen.
Det här skulle vara ett perfekt ögonblick att berätta allt jag visste.
Men hur skulle han reagera?
Det kanske inte var så bra iallafall?
Vi kanske skulle dra uppmärksamhet till oss, vad som helst.
'' Vad tänker du på?''. sade Justin och mötte min blick.
Det kanske inte var så bra iallafall?
Vi kanske skulle dra uppmärksamhet till oss, vad som helst.
'' Vad tänker du på?''. sade Justin och mötte min blick.
Det var inte förns nu jag märkte hur himla nära våra ansikten var varandra.
'' I-inget..''. mumlade jag och sneglade ner på hans fylliga läppar.
'' I-inget..''. mumlade jag och sneglade ner på hans fylliga läppar.
Justin suckade och gjorde något som förvånade mig.
Hans hand flätades in i min i ett mjukt grepp och han tittade ner på mig.
'' Jag ser att du vill säga något, säg det!''. sade han och jag skakade på huvudet.
'' Har ni sett The Krays?''.
Jag var tvungen att byta ämne innan jag sade de som skulle förstöra hela kvällen.
Justin skakade på huvudet.
'' Nope, ingen har sett dom. Tror inte ens dom är här ikväll! Dom var inte med på gäst listan iallafall!''.
Lättnad for över mig.
Nu kunde jag iallafall slappna av.
'' Bra..''. sade jag och dansade sagta med Justin.
Min blick föll från Justins till människorna som stog och paratade runt dansgolvet.
Genast fastnade min blick på en man som stog med ryggen mot mig, men på något sätt kändes han så bekant,
Som jag träffat honom förut.
Jag rynkade genast på ögonbrynen och såg hur han kollade snabbt hitåt men det var för långt avstånd för att jag skulle kunna se vem det var.
'' Justin.''. viskade jag fram och följde mannen med blicken.
'' Mhm?''. svarade han och tittade frågandes på mig.
Jag sa inget mer utan lämnade honom på dansgolvet och skyndade mig efter mannen.
'' Cassandra?''. ropade Justin efter mig och strax efter kom han ikapp. '' Vad är det?''.
Fortfarande sa jag inget utan hade blicken fokuserad på mannen som gick in i ett rum några dörrar ner i korridoren.
Jag började jogga efter honom och Justin följde efter mig helt förvirrad om vad som pågick.
Med ett djupt andetag öppnade jag dörren och skyndade mig in.
När min blick fångat in varje detalj i rummet kände jag hur all andning for ur min kropp.
Hur min syn var suddig och hela kroppen började skaka.
Fortfarande sa jag inget utan hade blicken fokuserad på mannen som gick in i ett rum några dörrar ner i korridoren.
Jag började jogga efter honom och Justin följde efter mig helt förvirrad om vad som pågick.
Med ett djupt andetag öppnade jag dörren och skyndade mig in.
När min blick fångat in varje detalj i rummet kände jag hur all andning for ur min kropp.
Hur min syn var suddig och hela kroppen började skaka.
'' Cassandra vad-..''.
Justin avbröt sig själv när han såg det jag såg.
'' Åh, vi har väntat på er!''. sade den bekanta rösten.
'' Slyder!''. fräste Justin och tog ett kliv närmre mig.
Framför mig satt John Slyder i en skinsoffa med ett glas wiskey i handen, brevid honom satt Cain och tre andra killar inklusive en kille som stog vid ett bord med ryggen emot oss.
Det var han jag kände igen.
Vem var han och varför kändes det som jag kände honom?
Jag fick inte ut ett ord, jag var nästan i chock.
Just nu förstog jag inget som hände och det gjorde mig så förvirrad och svim färdig.
'' Det var länge sen!''. flinade John och jag klev närmre Justin ihop om att jag skulle känna mig säkrare.
'' Finns anledningar till det också!''. sköt Justin tillbaka bittert.
'' Åh, var inte så där nu Justin! Du ska vara glad att du ens fick komma hit, vem tror du skickade inbjudan?''. skrattade John.
Allt hängde samman nu.
John var den som ville ha hit oss, och Veronica måste haft något att göra med det.
Jag tyckte det var skumt att bara få en inbjudan till något när dom inte fått det tidigare.
Nu har vi anledningen.
'' Hur kan jag vara glad när du är i samma rum som mig?''.
John skrattade högt och tog en klunk av sin wiskey.
Jag kände hur Cains blickar brände mot min hud och det gjorde hela mig obehaglig.
Efter allt han gjort mot mig och efter allt vi gjort mot honom kan jag inte förstå att han lever.
Vi dödade honom, jag var säker på det!
Jag tog djupa andetag och försökte lugna ner mig.
Det sista jag skulle göra var att visa att jag var rädd och svag, det fick jag inte göra.
Den personen är jag inte längre.
'' Lilla Cassandra, hur mår du?''. sade John och tittade på mig.
Jag tittade äcklat in i hans ögon och beslöt att inte svara.
'' Jahapp, hörde att ni två gjort slut föresten!''. flinade han.
Justin avbröt sig själv när han såg det jag såg.
'' Åh, vi har väntat på er!''. sade den bekanta rösten.
'' Slyder!''. fräste Justin och tog ett kliv närmre mig.
Framför mig satt John Slyder i en skinsoffa med ett glas wiskey i handen, brevid honom satt Cain och tre andra killar inklusive en kille som stog vid ett bord med ryggen emot oss.
Det var han jag kände igen.
Vem var han och varför kändes det som jag kände honom?
Jag fick inte ut ett ord, jag var nästan i chock.
Just nu förstog jag inget som hände och det gjorde mig så förvirrad och svim färdig.
'' Det var länge sen!''. flinade John och jag klev närmre Justin ihop om att jag skulle känna mig säkrare.
'' Finns anledningar till det också!''. sköt Justin tillbaka bittert.
'' Åh, var inte så där nu Justin! Du ska vara glad att du ens fick komma hit, vem tror du skickade inbjudan?''. skrattade John.
Allt hängde samman nu.
John var den som ville ha hit oss, och Veronica måste haft något att göra med det.
Jag tyckte det var skumt att bara få en inbjudan till något när dom inte fått det tidigare.
Nu har vi anledningen.
'' Hur kan jag vara glad när du är i samma rum som mig?''.
John skrattade högt och tog en klunk av sin wiskey.
Jag kände hur Cains blickar brände mot min hud och det gjorde hela mig obehaglig.
Efter allt han gjort mot mig och efter allt vi gjort mot honom kan jag inte förstå att han lever.
Vi dödade honom, jag var säker på det!
Jag tog djupa andetag och försökte lugna ner mig.
Det sista jag skulle göra var att visa att jag var rädd och svag, det fick jag inte göra.
Den personen är jag inte längre.
'' Lilla Cassandra, hur mår du?''. sade John och tittade på mig.
Jag tittade äcklat in i hans ögon och beslöt att inte svara.
'' Jahapp, hörde att ni två gjort slut föresten!''. flinade han.
Jag kände hur Justins kropp spändes till och genast tog jag tag i hans hand för att försöka lugna honom.
'' Det har inte du något med att göra!''. fräste Justin.
Man såg hur arg han var, och jag visste att han skulle bli argare.
'' Vad vill du oss?''. fick jag fram vilket chockade John.
'' Ah! Hon pratar!!''. tjöt han lyckligt och skrattade.
Jag spände käken och tog bort alla känslor jag kunde från mitt ansikte.
Var stark, var det ända jag intalade mig själv.
'' Inget speciellt, ville bara säga hej! Du ser att jag har några nya grabbar med mig!''.
Jag lät blicken gå runt i rummet på killarna jag aldrig sett förut.
Utom den ena som jag fortfarande inte sett ansiktet på.
'' Åh! Juste, du känner väl Liam här!''. sade John och pekade på mannen som stog med ryggen mot mig.
Mannen vände sig om och hela mitt hjärta stannade i chock.
Han kliade sig nervöst i nacken och tittade mig djupt in i ögonen.
'' Det har inte du något med att göra!''. fräste Justin.
Man såg hur arg han var, och jag visste att han skulle bli argare.
'' Vad vill du oss?''. fick jag fram vilket chockade John.
'' Ah! Hon pratar!!''. tjöt han lyckligt och skrattade.
Jag spände käken och tog bort alla känslor jag kunde från mitt ansikte.
Var stark, var det ända jag intalade mig själv.
'' Inget speciellt, ville bara säga hej! Du ser att jag har några nya grabbar med mig!''.
Jag lät blicken gå runt i rummet på killarna jag aldrig sett förut.
Utom den ena som jag fortfarande inte sett ansiktet på.
'' Åh! Juste, du känner väl Liam här!''. sade John och pekade på mannen som stog med ryggen mot mig.
Mannen vände sig om och hela mitt hjärta stannade i chock.
Han kliade sig nervöst i nacken och tittade mig djupt in i ögonen.
'' Liam?!''. tjöt jag i chock.
Varför var han med dom?
Vad höll han på med?
Tårar bildades i min ögon och jag kände hur ilskan bubblade upp inom mig.
Jag hade lust att slänga mig över honom och bara slå honom.
Justin tog ett hårare grepp om min hand och höll mig tillbaka.
'' Hej!''. sade han med mörk röst.
'' HEJ?!? Efter allt är det första du säger hej!?!''. skrek jag ilsket.
'' Cassandra, sluta..''. muttrade han och tittade hårt på mig,
'' Sluta?!? Vafan sen när är du en av Johns kompisar?!?''. skrek jag.
'' Sen flera år tillbaka..''.
Tårarna i mina ögon blev bara fler.
'' N-när vi umgicks?''.
'' Sen flera år tillbaka..''.
Tårarna i mina ögon blev bara fler.
'' N-när vi umgicks?''.
Han nickade och la armarna i kors.'' Precis!''.
Jag kände hur mitt hjärta bröst i tusen bitar.
Nu förstog jag varför han lämnade bara så där.
Det var pågrund av Slyder.
'' Är Liam ens ditt riktiga namn?''. viskade jag fram.
Han skakade på huvudet. '' Kevin..''.
Smärtan och ilskan jag kände ökade för varje sekund.
'' Kevin?! Vad mer har du ljugit om?!''. tjöt jag och tårkade bort tårarna som runnit.
Han röck på axlarna och backade bakåt arogant.
'' JÄVLA IDIOT!''. skrek jag i ren ilska och försökte slänga mig på honom men Justin tog tag om min midja och tryckte mig hårt mot sin kropp för att lugna ner mig.
'' Åh drama! Jag älskar drama!''. sade John och skrattade hest.
Jag skakade och grät hysteriskt mot Justins kropp och mitt hjärta dunkade så fort att jag nästan ramlade ihop.
Allt jag och Liam, eller Kevin eller vad han nu heter hade var en lögn.
Han hade gjort det som ett uppdrag.
'' Lugna ner dig! Ta ett djupt andetag!''. sade Justin nära mitt öra.
Jag tog djupa andetag och sagta men säkert lugnade jag ner mig.
'' Vi ska nog gå!''. muttrade jag och skulle vända mig om för att gå då flera pistoler laddades i rummet.
'' Jag tror inte det!''. sade Slyder.
Jag kände hur mitt hjärta bröst i tusen bitar.
Nu förstog jag varför han lämnade bara så där.
Det var pågrund av Slyder.
'' Är Liam ens ditt riktiga namn?''. viskade jag fram.
Han skakade på huvudet. '' Kevin..''.
Smärtan och ilskan jag kände ökade för varje sekund.
'' Kevin?! Vad mer har du ljugit om?!''. tjöt jag och tårkade bort tårarna som runnit.
Han röck på axlarna och backade bakåt arogant.
'' JÄVLA IDIOT!''. skrek jag i ren ilska och försökte slänga mig på honom men Justin tog tag om min midja och tryckte mig hårt mot sin kropp för att lugna ner mig.
'' Åh drama! Jag älskar drama!''. sade John och skrattade hest.
Jag skakade och grät hysteriskt mot Justins kropp och mitt hjärta dunkade så fort att jag nästan ramlade ihop.
Allt jag och Liam, eller Kevin eller vad han nu heter hade var en lögn.
Han hade gjort det som ett uppdrag.
'' Lugna ner dig! Ta ett djupt andetag!''. sade Justin nära mitt öra.
Jag tog djupa andetag och sagta men säkert lugnade jag ner mig.
'' Vi ska nog gå!''. muttrade jag och skulle vända mig om för att gå då flera pistoler laddades i rummet.
'' Jag tror inte det!''. sade Slyder.
I ren reflex drog jag upp min pistol från låret och riktade den mot honom.
'' Vad får du för nytta av att döda mig va? Du vill ha mig levande, det vet vi alla! Du kan inte döda mig, vad ska du då ha emot Justin? Huh? Våga bara rikta en pistol mot mig en gång till! Jag är inte den tjejen jag var i Stratford John, jag är annorlunda nu och jag kan skjuta dig utan att blinka!!''. röt jag fram och John höjde genast på ögonbrynen.
'' Wow, fiesty!''. skrattade han samtidigt som sina kompisar.
Jag mötte Kevins blick och såg hur han var förvånad över mittt utbrott.
'' Kom nu!''. mumlade Justin och tog tag i mig och öppnade dörren och gick ut.
'' Det här är inte över..''. ropade John efter och jag kände hur jag höll på att kolappsa när vi kom en bit ifrån rummet.
Justins händer kramade genast om min kropp och höll upp mig så jag inte skulle ramla ihop.
Tårar rann ner för mina kinder och hela jag skakade i ren panik.
'' Hur kan han göra.. Så här mot mig!''. snyftade jag fram.
'' Shh! Jag är här, det kommer bli bra!'. mumlade Justin och pussade mitt huvud. '' Dom kommer inte röra dig en gång till, jag ska göra allt för att skydda dig!''.
Min blick mötte hans och han tårkade genast bort tårarna som rann ner för min kind.
'' Jag lovar!''.
DUN DUN DUUUUN!
SLYDER IS BAAACK!! :D
Vad tycker ni?
För er som inte vet vem Liam är, (inte den Liam i gänget), är han en person som Cassandra umgåtts med tidigare som bara försvann helt plötsligt.
Och dom stog väldigt nära varandra, och nu fick hon reda på att han ljugit för henne hela tiden.
Hoppas ni gillar det, och är ledsen över att det är kort..
Men men.. :)
Kram
'' Vad får du för nytta av att döda mig va? Du vill ha mig levande, det vet vi alla! Du kan inte döda mig, vad ska du då ha emot Justin? Huh? Våga bara rikta en pistol mot mig en gång till! Jag är inte den tjejen jag var i Stratford John, jag är annorlunda nu och jag kan skjuta dig utan att blinka!!''. röt jag fram och John höjde genast på ögonbrynen.
'' Wow, fiesty!''. skrattade han samtidigt som sina kompisar.
Jag mötte Kevins blick och såg hur han var förvånad över mittt utbrott.
'' Kom nu!''. mumlade Justin och tog tag i mig och öppnade dörren och gick ut.
'' Det här är inte över..''. ropade John efter och jag kände hur jag höll på att kolappsa när vi kom en bit ifrån rummet.
Justins händer kramade genast om min kropp och höll upp mig så jag inte skulle ramla ihop.
Tårar rann ner för mina kinder och hela jag skakade i ren panik.
'' Hur kan han göra.. Så här mot mig!''. snyftade jag fram.
'' Shh! Jag är här, det kommer bli bra!'. mumlade Justin och pussade mitt huvud. '' Dom kommer inte röra dig en gång till, jag ska göra allt för att skydda dig!''.
Min blick mötte hans och han tårkade genast bort tårarna som rann ner för min kind.
'' Jag lovar!''.
DUN DUN DUUUUN!
SLYDER IS BAAACK!! :D
Vad tycker ni?
För er som inte vet vem Liam är, (inte den Liam i gänget), är han en person som Cassandra umgåtts med tidigare som bara försvann helt plötsligt.
Och dom stog väldigt nära varandra, och nu fick hon reda på att han ljugit för henne hela tiden.
Hoppas ni gillar det, och är ledsen över att det är kort..
Men men.. :)
Kram
