Episode 65 - I missed you!

Jag nickade. '' Självklart! Jag börjar gå mot Victoria Secret!''. 

Han nickade. '' Kommer snart! ''. Sedan gav han mig en mjuk kyss och försvann.

Jag reste mig upp och började gå längs gallerian med min smoothie.

På något sett kändes det som någon förföljde mig. 

Jag fick en obehaglig känsla i kroppen som jag inte kunde tyda på om den var bra eller dålig.

Strax efter hörde jag en ljus stämma bakom mig.

'' Cass?''. 

En rysning for längs min ryggrad och jag höll på att tappa min smoothie.

Mitt hjärta dunkade fortfare och fortare innan jag vände mig om och kände hur smoothien for ur mitt grepp!

---

 

 

 

Jag vände mig sagta om och mötte två välbekanta ansikten.

Tårar vällde upp i mina ögon. Det kändes som att mitt hjärta brast i tusen bitar.

'' Laura? Emily?''. fick jag fram. 
Jag var helt chockad. Det var absolut inte det här jag förväntat mig.

Emily hade kvar sitt lockiga burna hår, medans Laura blivit blond från brunett,

Dem har blivit så annorlunda, men ändå dem gamla vännerna jag hade.

Dem såg lika chockade ut som jag gjorde.

Jag mötte deras blickar. Dem båda var tårögda vilket fick mina tårar rinna längs mina kinder.

'' Förlåt!''. tjöt jag och lät tårarna rinna.

JAg kände hur dem båda kramade om mig i en stor kram. 

'' Förlåt! Jag sskulle inte stängt ut er, och jag skulle inte bara åkt!''. tjöt jag.

'' Det är lugnt Cass!''. sade Emily och snyftade till.

'' Vi förstår, din mammas död tog hårt på dig! ''. snyftade Laura.

Jag avslutade kramen och tårkade mina tårar.

'' Va annorlunda ni ser ut!''. sade jag och ett skratt lämnade min strupe.

Emily hade förendrat sin stil från lite punk/emo aktigt till normal. 
Laura hade förendrat håret, börjat sminka sig mer och bar mindre kläder än vanligt.

Dem båda log. '' Du ser också annorlunda ut! Vad hände i Stratford igentligen?''. sade Laura.

Jag log. '' Allt förendrades..''. 

Jag kom och tänka på Justin vilket fick mitt leende bli ännu större.

'' Wow.. Du ser ut att må så mycket bättre!''.

'' Det gör jag. Jag och Jenna har det bra, hon jobbar, jag går i skolan..''. 

Emily omfamnade mig annu en gång. 

'' Gud va vi har saknat dig! Du förstår inte hur konstigt det varit utan dig!!''. tjöt hon och kramade mig hårdare.

Ett skratt lämnade min strupe. 

'' Det har varit konstigt utan er också!''.

Vi avslutade kramen och log mot varandra.

Mitt hjärta var helt igen. Jag behövde verkligen reda ut allt mellan oss. 
Och nu känns allt så mycket bättre.

'' Så, har du hittat några vänner?''. log Laura. 

Jag nickade. '' Rätt många faktist. Men bara 2 tjejer!''. 

Dem tittade på varandra sedan började Emily skratta.
'' Ojoj! Cassandra jag visste att du skulle få alla killar över dig!''. skrattade Emily.

 

Ett högt skratt lämnade min strupe innan jag kände ett par armar om min midja.

Emily och Lauras leenden förvandlades till ett 'o'. 

'' Men hon är bara min!''. sade en hes sexig röst.

Mitt leende på läpparna blev större.

Mina underbara vänner stog helt chockade framför mig.

Dem hade aldrig sett mig med en kille förut. 
Jag har inte direkt haft något förhållande här i atlanta. 

Justin gav mig en mjuk puss på kinden innan han ställde sig om min sida.

'' Emily, Laura. Det här är Justin..''. sade jag och pekade på dem och sedan på Justin. '' Min pojkvän!''. 

Deras 'o' formade munnar blev till stora leenden innan dem presenterade dem sig.

'' Så Cassandra har en pojkvän?''. flinade Laura.

Jag nickade blygt och kände hur Justin la sin arm om mina axlar.

'' Ja precis!''. 

'' Wow! Det trodde jag aldrig!''. fnissade Emily.

Jag kände hur Justin lutade sitt ansikte närmre mitt.

'' Vilka är det där?''.

'' Mina gamla vänner!''. 

Han nickade. 

Vi stog och prata i några minuter innan vi beslöt att gå in till ett fik strax brevid oss.

Mina ben gjorde ont och jag kände att jag behövde sätta mig ner.

Jag och Justin besätllde varsin sallad och dricka medans dem bara tog en varsin kaffe.
Tydligen hade dem precis ätit.

'' Så hur är allting i Stratford? Berätta!''. flinade Laura och böjde sig fram över bordet.

Ett skratt lmänade mina läppar. 

'' Allt är annorlunda, men bra! Jag trodde verkligen inte att det skulle bli såhär, men jag är glad att det blev de!''. sade jag och log mot Justin och kramade om hans hand.

Han böjde sig framåt och gav mig en mjuk kyss på läpparna.

'' ÅH! Va sött!''. tjöt Emily helt uppspelt.

Jag skrattade vilket förstörde kyssen. Justin gav dem ett leende innan han fortsatte äta av sin sallad.

'' Hur är allting här? Jag träffade Drake på kyrkogården han såg helt annorlunda ut!''. 

Jag kände hur Justin röck till brevid mig.

Visst jag hade inte berättat för honom.

'' Drake?''. muttrade Justin.

'' Vi tar det sen..''. sade jag och log skakigt.

'' Men han har blivit helt förendrad sen du drog, han började röka, dricka ännu mer, umgås med fel folk.. Han är välldigt förendrad..''. 

Jag blev förvånad av deras ord. 
Den tiden jag var här hade han topp betyg och rökte inte eller drack inte. 

'' Wow.. ''.

Dem nickade.

'' När du lämnade oss utan att säga hejdå, det tog väldigt hårt på honom. Och på oss!'.

Jag bet mig själv i läppen och nickade.

'' Förlåt.. Jag ville bara bort från alla minnen.. Bort från allt som påminde mig om henne..''. 

Emily nickade och tog min hand över bordet. '' Vi förstår Cassie.. Hon var trotts allt din mamma!''

Jag gav dem ett svagt leende innan vi började babbla på om allt möjligt.

Emily hade haft 3 killar sen jag dragit.
När jag bodde här hade hon inte haft en ända.

Allt var precis som vanligt i min gamla skola, alla var som dem alltid varit.
Laura hade tydligen fått en små crush på en av deras vikier som var runt 20-21! 
Men tyvärr hände inget, han var gift.

Jag vet inte hur länge sen det var jag skrattade så här mycket.
Hela jag sprudlade av glädje. 

Det var nu jag insåg hur mycket jag igentligen saknat dem. 
Varför sa jag aldrig hejdå?
Varför var jag så dum att bara dra här ifrån?

Medans Emily och Laura babblade på sneglade jag på Justin som satt och höll på med sin mobil.

Hans käke var spände och greppet om mobilen var hårt.
Han var arg.

'' Justin kan jag få prata med dig?''. sade jag och log svagt.

Justins blick bröts från mobilen och mötte min.
Sedan nickade han innan vi ursäktade oss och gick till en av handikap toaletterna och låste in oss.

Jag ställde mig lutad mot väggen och tittade frågandes på honom.

'' Vad?''. muttrade han.

'' Vad har hänt!''. 

'' Inget Cassandra..''. mumlade han frustrerat.

'' Jusitn jag vet att något har hänt, berätta!''. 

Han gav ifrån sig en hög frustrerad suck . '' Inget har hänt Cass!''. 

JUSTINS PERSPEKTIV:

 

Jag kunde inte berätta för henne. 
Hon skulle bli förkrossad. 
Jag mötte hennes blick och stirrade in i hennes vackra bruna ögon. 

'' Inget har hänt Cass!''. 

Denna gång var det hon som gav ifrån sig en suck.

'' Ljug inte för mig, snälla!''. 

Ilskan som jag tidigare haft försvann sagta.

Bara att titta in i hennes ögon fick mig lugn.

'' Det är inget, okej? Litar du på mig?''. sade jag och la hennes ansikte i mina händer.

Hon tittade in i mina ögon och nickade sagta.
Hon litade på mig och jag bara ljög henne rakt upp i ansiktet.

'' Bra! Lita på mig när jag säger att du inte behöver oroa dig..''. mumlade jag.

'' Jag är bara orolig..''. sade hon och vände blicken ner till golvet.

'' Titta på mig Cass!''. beordrade jag.

Strax efter mötte hennes ögon mina igen. 

'' Du behöver inte vara orolig!''. 

Hon nickade och pustade ut. '' Jag älskar dig!''. 

Jag drog mina armar om hennes midja och drog hennes kropp närmre min.

'' Jag älskar dig med baby!''. 

Hon gav mig en mjuk puss innan vi båda lämnade toaletten.

Skuldkänslorna bubblade upp inom mig.

Varför ljög jag för henne? 
Det kändes så fel, det har aldrig kännts fel förut.

Vi satte oss vid bordet tilsammans med hennes polare och jag tog upp mobilen igen.
'Ett nytt medelande från Bruce'. 
Jag klickade upp det och läste. 

'' Vad ska jag göra?''. 
SEdan knappade jag in ett svar.

'' Fixa det bara.''. 

Jag la sedan ner mobilen i fickan.

För en gångs skull får han reda ut alla problem.
Jag sneglade till Cassandras håll och kollade på henne ett tag.

Hon och hennes kompisar skrattade åt någonting.

Jag hade aldrig insett att hon var tusen gånger vackrare när hon skrattade.

Hennes små söta skrattgropar som formades i hennes kinder. 
Hennes perfekta vita tänder och dem där små rynkorna som formades vid hennes ögon.

' Justin?''. flinade hon.

JAg vaknade till ur min tankar.

Dem alla stirrade på mig.

Ett hest skratt lämnade min strupe innan jag kliade mig nervöst i nacken.

Bra gjort Bieber, jävligt bra gjort. Tänkte jag för mig själv.

'' Varför stirrade du?''. 

Jag röck på axlarna. '' Får man inte stirra på sin vackra tjej?''. 

Hennes kinder vart en svag nyans och Emily samt Laura fnittrade hysteriskt.
'' Jo visst!''. sade hon och gav mig en mjuk puss innan dem fortsatte prata.

 

CASSANDRAS PERSPEKTIV:

Klockan närmade sig 18.00 och jag och Justin skulle till hotellet och käka något.
Antagligen beställa room service.

'' Så! Nu tappar vi inte kontakten!''. sade Laura och kramade om mig.

JAg skakade på huvudet. '' Absolut inte, ni har mitt nummer så ring lite då och då!''. 

Dem båda nickade.

Jag gav sedan Emily en kram innan jag kände hur tårarna vällde upp i mina ögon.

'' Ni får komma och hälsa på efter jul, jag och Jenna bor ensamma!''. 

'' Det gör vi gärna! Få se hur du har de!''. log Emily.

Dem insåg då att jag var påväg att gråta coh började själv gråta.

'' Åh! Nu börjar alla gråta!''. tjöt jag och tårkade bort tårarna som runnit.

Justin skrattade hest innan han gav min kind en mjuk puss.

Jag, Laura och Emily omfamnade varandra i en stor kram medans tårarna rann ner för våra kinder.

Jag ville inte lämna dem, men jag var tvungen!.

'' Hejdå! Jag kommer sakna er!''. sade jag.

'' Åh! Vi kommer sakna dig med!'. sade Emily och Laura samtidigt.

Jag gav dem ett leende innan jag tog Justins hand och började gå ner för gatan mot hotellet.

Det kändes helt overkligt att ha fått träffat dem igen.

Jag var så otroligt lycklig just nu.

'' Vad ler du åt?''. flinade Justin.

Jag insåg nu att ett stort leende spridits på mina läppar.

'' Jag är bara så lycklig just nu. Jag har dig, mina udnerbara vänner. Jenna!''. 

'' Baby!''. sade Justin och omfamnade mig.

Tårar började bildas i mina ögon.

'' Jag vet inte vad jag skulle gjort utan dig!''. snyftade jag.

Justin skrattade och smekte bort mina tårar.

'' Jag älskar dig!''.

'' Jag älskar dig med!''.sade jag innan våra läppar möttes i en mjuk kyss!

---

FÖRLÅT ATT DET DRÖJT!

HAFT SÅ MYCKET I VECKAN!
MEN HÄR ÄR DET!

ÄLSKAR ER!

 

Hejjjj! Kan du snälla skynda med 66? För det är så jäkla bra!!!

Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Jättebra! Meeer! <3

Skulle du kunna lägga upp din meet and greet bild sen? Dina noveller dödar mig!

Gud vad söta seriöst sa typ naaww hela tiden haha meeeer! :* :*

Jätte bra ! <3
Mer ! :)

Mer mer klarar mig inte utan dem!!

Undrar vad det var för problem som Bruce skulle fixa. Jättebra som vanligt! ;D

Jag älskar det :)

mer

Hur många kapitel tror du den här lovellen kommer bli?