Episode 59 - Ordinary boy.

Hon kan man säga 'rädda mig' ur mitt hemska liv. Hon gav mig en sak att kämpa för.

Och det är jag otroligt tacksam över.

Även om allt det här låter jävligt löjligt.

Hon är mitt allt. Hon är mitt liv.

Jag hoppas bara hon själv förstår det.

Jag la mig bekvämare innan jag slöt mina ögon.

Imorgon gällde det.

Imorgon är den dagen jag kommer träffa min familj efter flera år. 

SKulle jag klara de?
Eller skulle jag bryta ihop?

---

 

 

 

 

DAGEN EFTER/CASSANDRAS PERSPEKTIV:

 

Jag vaknade av att jag låg otroligt skönt. Inatt hade jag verkligen sovit ut.

Jag öppnade ögonen och såg att jag låg på Justins bröst med hans arm runt mig.

Kanske därför.

Ett löjligt leende spreds på mina läppar då jag tänkte på gårdagen.

'' Vad ler du åt?''. sa en hes sexig röst.

Mitt hjärta dunkade ett extra slag innan jag insåg att Justin var vaken.
Ett fnitter lämnade min strupe. '' Inget specielt!''. sade jag med min fula morgonröst.

Ett leende spreds på Justins läppar. Han fattade.

'' Du var amazing babe!''. sade han och tog mitt ansikte och tröck sina läppar mot mina.

'' Desamma Justy boo!'. flinade jag mot hans läppar.

Justin avslutade kyssen tvärt och tittade på mig.

'' Justy boo? Allvarligt?''. 

Ett högt skratt lämnade min strupe. '' Det är väl gulligt?''. 

Han himlade med ögonen. '' Inte ett dugg. Fan va töntig du är!''. sade han och reste sig upp ur sängen och gick fram till golvet och tog upp sina kläder.

Jag insåg då att han hade kallingar på sig, antagligen kunde han inte somna igår kväll coh drog på sig ett par.

Det händer oftast.

Jag drog bort täcket mot min kropp och klev upp ur sängen.

Sedan gick jag runt i rummet och letade efter mina underkläder.

När jag inte hittade dem böjde jag mig ner och öppande resväskan.

Ett urgulligt skratt hördes från Justin.

Jag tittade bak på honom. '' Vad?''.

'' Är de inte kallt?''. 

Mina ögon for upp då jag insåg att jag inte hade några kläder på mig.

'' SHIT!''. skrek jag och tog överkastet från sängen och lindade det om min kropp.

I sängen låg Justin och as garvade. Varför blev jag förvånad.

'' Fan Justin sluta... Jag glömde bort att jag var naken!''. sade jag och blev helt illröd i ansiktet.

Justin slutade strax efter skratta innan han log sexigt mo mig.

'' Det var en bra utsikt iallefall!''.

Han tydde på när jag böjde mig ner.

Jag himlade med ögonen och tog upp ett par svarta spets trosor coh ens vart bh och drog på mig det under överkastet. 
Justin hade sett tillräkligt. Och jag skämdes en gnutta över min kropp.

Det finns saker jag vill ändra. Ingen är ju perfekt.

När jag fått på mig underkläderna lät jag överkastet falla till golvet. 
Att ha underkläder på mig skämdes jag inte för. Det var ju ungefär som bikini så vad spelar de för roll?

Jag kände Justins blick bränna på mig när jag tog min neccesär och gick in till toaletten.

Jag la den på toalettbordet och tog upp min iphone för att smsa Jenna, Bonnie och Kate.

'' Dags att träffa Justins familj idag. Både jag och Justin är riktigt nervösa. Önska oss lycka till! x''. 

Jag skickade samma sms till alla innan jag la ner mobilen och tog fram min sminkborttagnings medel!

Snabbt tvättade jag bort gårdagens smink och drog på lite lätt smink.

Jag ville inte se så övermsinkad ut inför Justins familj.

SEdan gick jag ut ur toaletten och såg att Justin ar redan påklädd och höll på med sitt hår.

Jag tog ett par ljusa jeans ur min resväska, sedan en svart långärmad tigt topp sen ett brunt bälte.

Sedan satte jag upp håret i en toffs. 

Jag tog på mig parfym och sedan lite smycken om handlederna.

När jag var klar tog jag min mobil och checkade svaren från Jenna, Kate och Bonnie.

'' Åh, ha så kul! Saknar dig x!''. Från Jenna.

'' Gumman lycka till, det kommer gå super, xx!''. Från Kate.

'' Shit lycka till! Det kommer du behöva! ;) xx''. Från Bonnie.

ETt leende spreds på mina läppar innan jag tittade upp och såg att Justin också var klar.

Och klockan var snart 13.00. 

'' Ska vi skita i frukosten?''. sade han.

Jag nickade. '' Aa är inge hungrig!'. 

Han log mot mig innan jag packade en handväska coh vi lämnade rummet.

När vi gick mot hissen flätade Justin in våra händer i varandra vilket gjorde så ett lycko rus for igenom kroppen.

'' Jag älskar dig.'''. sade jag och tröck på hissknappen.

'' JAg älskar dig med random!''. flinade han och gav mig en mjuk kyss.

Hissdörrarna öppnade och vi gick in och klickade på lobby knappen.

'' Till Beckly Eve tack!''. sade jag till taxi cafförn.

Han gav oss en lätt nickning innan han började köra.

Jag lutade huvudet mot Justins och kände hur han klämde min hand hårdare.

Han var nervös.

Och jag ska inte ljuga, jag var också nervös. 

Mest över hur dem skulle reagera.

Justin och jag satt spända i baksätet. Ingen av oss sa något. Båda satt bara och utböt blickar lite då och då.

När iv kom fram till beckly eve insåg jag att jag inte visste vilket nummer.

'' Ehm.. Du kan stanna här!''. sade jag vid första huset.

Taxi chaffören gjorde som jag sa ochstannade bilen.

Jag gav han några sedalar innan vi klev ut ur bilen.

'' Jag vet inte vilket nummer dem bor på så vi får kolla brevlådorna!''. 

Jusitn nickade.

Jag tog ett djupt andetag och såg taxin åka iväg från oss.

Vi böjrjade gå längs högra sidan först och började läsa efternamnen på brevlådorna.

Justin ville inte göra det utan jag fick göra de.

Han gick med blicken rakt fram och spände sina knytnävar lite då och då och bet sig i läppen.

HAns hjärta dunkade säkert i 180 vid det här laget.

Vi var så nära till hans familj, tro mig jag skulle varit nervös. 

Och att inte träffat dem på flera år är ju värre.

Efter att inte hittat deras hus efter ena sidan av gatan gick vi över till den andra.

Justin mötte knappt min blick nån gång.

'' Justin..''. sade jag och läste namnet på brevlådan.

Han tittade upp skräckslaget.

'' Här är de..''. sade jag och bet mig i läppen.

Det såg ut som Justin sett ett spöke. Allvarligt.

Han blev helt vit i ansiktet och hans mun var vidöppen.

'' SKa vi.. ehm.. gå in?''. 

Han bara stog och stirrade på mig som att jag var dum i huvudet.

'' Justin?''. sade jag och gick fram och tog tag i hans hand.

'' J-jag.. Jag kan in-nte..''. stammade han fram och släppte min hand och började små jogga iväg åt andra hållet.

En suck lämnade min strupe.'' JUSTIN! STANNA!''. skrek jag.

Det var som han inte hörde mig.

Oron steg inom mig. Vart var han på väg? 

Jag började hastigt springa efter honom och när jag kom till slutet av gatan var han borta.

Min blick for åt båda hållen, vart var han?

Jag började gå till höger och tittade runt. Inget spår av honom.

'' JUSTIN!'. skrek jag. 

Inget svar.

En frustrerad suck lämnade min strupe. Ville han inte träffa sin familj behövde han inte.

Just nu kändes de som att jag tvingade honom.

Jag fortsatte gå, jag hade inte ens någon anning om om jag gick åt rätt håll.

Vem vet om Justin gick åt andra hållet.

Snabbt tog jag upp min mobil och slog in hans nummer, kanske han skulle svara.

Flera signaler gick fram.

'' Tja du har kommit till J-..''.

''-.. fan..''. mumlade jag och la på.

Min blick for till en park som låg över vägen, kanske han var där?

Med snabba steg gick jag över vägen och mot parken.

Var han inte där var jag körd.

Jag gick in till parken. Det fanns otroligt många blommor, en stor klätterställning, flera picknick bord, en fontän, några gungor och lite andra saker till barn.

Parken var nästan tom.

Det var bara en familj som var vid klätterställningen och en som fikade vid ett av picknick borden.

Jag gick in i parken helt förvirrad med blicken som gick runt och runt i parken.

Min blick stannade på gungställningen där ingen mindre än Justin satt.

'' Justin..''. fick jag ur mig innan jag började springa mot honom.

 När jag kom fram till gungorna sagtade jag ner farten och slog mig ner på gungan brevid honom..

'' Hej..''. sade jag likt en viskning.

'' Hej..''. mumlade Justin.

'' Vad hände där borta?''. 

Han tog ett djupt andetag och tittade upp i himlen.

'' Tänk så gillar dem mig inte Cass? Tänk så slänger dom ut mig direkt? Tänk s-..''. 

''-.. Justin. Dem kommer gilla dig tro mig, eller om inte älska dig. Alla förtjänar en andra chans, även du.. Dom kommer välkomna dig med öppna armar. Du är  en i deras familj, tro mig jag vet att dem saknat dig. ''. sade jag och tog hans hand och flätade in den i min.

Han tittade upp och mötte min blick.

Hans ögon var vattniga.

Jag har aldrig sett Justin så här. Han är förstörd. Varför har jag inte insett de tidigare?

Han behöver sin familj just nu. Mer än något annat.

Även fast han inte insett det behöver han dem. 

Och dem honom. 

Jag vet hur svårt det är att leva utan ens föreldrar. Jag gör själv det just nu.

Och det värsta är att jag aldrig mer kommer träffa min mamma. 

Eller min pappa, vem vet.

'' Hur vet du de? Jag lämnade dem, jag lämnade Jazzy när hon behövde mig som mest! Jag lämnade min familj utan ett hejdå, jag fick dem gå igenom så mycket skit!''. 

'' Jag vet Justin! Men att komma tillbaka och finnas där för dom nu är det bästa du kan göra! Jag tvingar dig inte att gå till dem, men vill du må bra igen är det det ända du måste göra. Du måste få ut alla känslorna du har inom dig Justin.. Du kommer falla ihop till slut..''. sade jag och tittade medlidande på honom.

Justin bet sig hårt i läppen innan han nickade svagt.

'' Jag vet bara inte om jag kan göra det.. Fan.. Varför ska det vara så jävla svårt?''. sade han frustrerat.

'' Allt är inte ltät baby.''. sade jag och Justin nickade igen.

De blev tyst ett tag. Våra blickar gick runt i parken och stannade på dem lyckliga familjerna.

'' Hur är dem? Din familj?''. sade jag helt plötsligt.

Justin slickade sig om läpparna.

'' Jag vet inte om det finns någon perfekt familj, men min familj var näst intill de..''. sade han och mötte min blick.

'' Min mamma var den mest fantastiska personen jag träffat, hon fick mig i en ung ålder, ändå älskade hon mig lika mycket. Hon fanns alltid där för mig, hon hade en axel jag kunde gråta mot. Både dag och natt. Jag älskade henne, eller jag älskar henne. Under hela min uppväxt var hon den starkaste. Hon jobbade hela tiden för att få familjen överleva, som sagt var inte vi den rikaste familjen. Pappa däremot lämnade mamma strax innan jag föddes. Men några år efter jag föddes kom han tillbaka och bad om ursäkt efter allt han utsatt mamma för, vilket jag är tacksam över att han gjorde. För han gjorde min mamma lycklig, hon gjorde honom lycklig. Dem var perfekta tillsammans, precis som vi!''. sade Justin och kramade om min hand lite hårdare.

Mina tårar var helt vattniga. Jag visste inte att han skulle berätta alt det här.

'' När Jazmyn föddes var hon som familjens lilla ängel. Hon var den först födda dottern. Jag kommer ihåg när doktorn ropade in oss till rummet den dagen hon föddes. Jag fick hålla henne i min famn. Hon var så vacker, så liten. Jag var den lyckligaste på jorden att ha fått en lilla syster. En person jag kunde skydda ifrån från idioter till killar. ''. 
Ett skratt lämnade Jusitns strupe. Några trårar rann sagta längs mina kinder.

'' Jag tog hand om henne, och när jag fick veta att mamma var gravid för 3dje gången vart jag först arg, men sen insåg jag ' varför vara arg när du kommer få en till lilla syster eller en lille bror' ? Sen föddes Jaxon, han skrek så det gjrode ont i öronen, jag kommer fortfarande ihåg hur alla sjuksköterskor skrattade åt hur mycket han skrek. Men det stoppade inte mig eller någon i min familj att ha honom i våra famnar. Vi flyttade till ett större hus och alla fick ett varsitt rum. Hur vi hade råd med det hade jag ingen anning, men Mamma och Pappa var lyckliga, då var jag lyckliga. Jag kan inte fatta att jag bara lämnade dem..''. sade han.

Jag reste mig upp och kramade om honom hårt.

'' Jag älskar dig!''. snyftade jag från alla tårar som kommit.

Ett gulligt fnitter lämnade Justins strupe. 

'' Jag älskar dig med baby, och därför tänker jag gå och träffa min familj!''. sade Justin och avslutade kramen.

'' Lets go babe!''. sade han glatt och tröck sina läppar mot min kind innan han började gå.

Chockad började jag gå efter honom.

Snacka om att ändra humöret på en sekund. 

Men på något sett var de positivt.

Det tog ett tag att smälta allt Justin berättat om sin familj. Dem lät verkligen som den perfekta familjen.

Och hur det påverkade Justin när han pratade om dem gjorde mig helt uppspelt att få träffa dem.

Visst han kommer inte få träffa sin lilla syster igen, men han har fortfarande en lille bror och sina föreldrar kvar.

Vi gick längs trottoaren tillbaka till gatan och mot huset.

Jag kunde nästan höra hur fort Justins hjärta dnkade just nu.

När vi äntligen kom fram till huset gick Justin med sagta steg upp längs gången till verandan.

JAg höll ett stadigt grepp om hans hand.

Vi ställde oss framför dörren. 

Man kunde gott och väl höra röster innifrån så dem var antagligen hemma.

Justin böjde sig fram och klickade två gånger på ringklockan.

'' Jag tar de!''. ropade en ljus röst. 
Sedan hörde man snabba fotsteg mot dörren.

Justin bet sig hårt i läppen innan dörren öppnades.
En hög flämtning hördes från Justin och hans grepp om min hand hårdande tusen gånger.

Hans min föll vid öppen och ögonen vattnades men på något sett såg jag ilska blandad bland tårarna.

Vad är de som kan ha påver.. 
Jag avbröt mig själv när jag mötte ett par hazel bruna ögon, samma färg som Justins.
Men dem tillhörde ingen mindre än en liten flicka.

---

 

DUN DUN DUUUN!

Vem tror ni de är?;) 

Haha spännade nu va! 
Det kan ju inte vara Jazmyn eftersom hon är död? 
Vem kan det då vara? ;) 

 

KOMMENTERA NU!

ÄLSKAR ER!

 

 

OOOMMMMMMGGGGGG!!! VEM E DE OMG JAG KOMER ATT DÖÖÖÖÖ!!! MER MER MER

OMGGGG!! DET MÅSTE VA JAZMYN!! Hon överlevde säker :D Omg så mkt känslor, sitter här och bölar som bara den! ÅHHHH när kommer nästa?? Längtar verkligen :D Grymt kapitel! Puss & Kram

ASBRA PERFEKT GRYMT HIMMELSK UNDERBART SUVERÄNT UTOMJORDISKT FANTASTISKT AWESOME...... jag kan fortsätta hela dan om du vill!

Om inte du skriver mer NU kommer jag att få panik. Det är säkert Jazzy som överlevde cancern iallafall.

Aaaaaaaaah älskar den!
När kommer nästa? <3

Jätte bra! <3

Omg, illgråter verkligen!! Jätte bra!! Jag tror som många andra att det är Jazmyn!! Längtar tills nästa!! Xoxo

Det måste vara Jazmyn!! Jag har för mig att du aldrig skrev om hon dog eller inte.. Hoppas det är hon! <3

WooopWooop han håller på att träffa sin familj😏

Bxijdoxsnxohrleeoj OMG meraaa

jag kommer inte ihåg hur jazmyn dog kan du skriva det snälla. DU ÄR GRYM PÅ ATT SKRIVA jag började nästan böla

OMG DET ÄR SÄKERT JAZZY SOM ÖVERLEVDE!!!
BÄST! ;DD

Mer❤

MEEER NUUU ÄR BERONDE! 😍

Hon kanske var gravid,igen?!:o Eller så är det Jazmyn,hon kanske överlevde!!:o

Oooooomggg tror de e jazzy bär kmr nästa? Längtar som Faaaaaaaaaaaaann

MER MER!!!!!

Hej, vilken/vilket sida/program använde du för att göra headern? Älskar din blogg!

När kommer nästa??❤

Mer..!❤
När kommer nästa??😜

Asso snälla mer! Dör här hallå!?

Mer!!..:)
När kommer nästa,kan inte vänta..:(

Meeer!!!!..:)
Snälla kan inte nästa komma ut idag?❤

Meeer!!!Du är bäst!!!❤👏

Meeee snälla så fort du kan för det finns ingen så bra novell som din den äger och måste veta vem det är ❤😘